Tagg: Anna Whitlock

Demokratikamp värd att firas, och föras på nytt

Demokratin måste ständigt erövras på nytt. Hundra år efter demokratins seger i Sverige är det hög tid att inrätta ett demokratimuseum i Stockholm.

För hundra år sedan kröntes demokratikampen i Sverige med framgång. 1917 segrade parlamentarismen, och 1921 genomfördes de första riksdagsvalen med allmän, dvs också kvinnlig, rösträtt. Det förtjänar att uppmärksammas. Särskilt som demokratikampen inte är över, utan ständigt måste föras på nytt. Just nu står demokratin i vår omvärld – men även i Sverige – inför större utmaningar än på länge.

Ett demokratimuseum i Stockholm vore ett sätt att både minnas historien, och stärka demokratin i dag. Demokratin lever genom människors engagemang. En levande demokrati förutsätter kunskap och diskussioner, den kan inte tas för given. Uppväxande generationer måste vinnas på nytt. Den demokratiska rättsstaten, den rättsstatliga demokratin, är verkligen en frihet värd att försvara!

Continue reading ”Demokratikamp värd att firas, och föras på nytt”

Äntligen Liberalerna

Liberala värderingar är under akut hot i stora delar av världen. Och återigen ökar behovet av en tydlig, ansvarstagande och pragmatisk liberalism varit större än nu. Det är helt rätt tid för Sveriges liberala parti att kalla sig vad vi är: Liberalerna – och att knyta namnet till en tydlig, sammanhållen liberal berättelse.

DAGS ATT FÖRTYDLIGA. Liberalerna räcker gott.
DAGS ATT FÖRTYDLIGA. Liberalerna räcker gott.

Fruktansvärda bilder och berättelser konkurrerar om vår uppmärksamhet varje dag. Terrordåd – nu även, återigen, i vårt eget Europa. Flyktingar på flykt från katastrof och krig, som möter otroliga strapatser och osäkerhet. Krigen och katastroferna de flyr ifrån, i de regioner där terrorn blivit vardag, utövad i namnet av totalitära ideologier, förvridna versioner av religiösa budskap.

Och i länder som ska, borde, vara trygga och stabila, spelar vissa krafter på människors rädsla, sprider missuppfattningar och myter – det må vara svenska sverigedemokrater, eller extrema inslag hos de amerikanska republikanerna, eller någon annan av ett otal mörkt sinnade rörelser, med svansar.

Inte på länge har liberalism, och liberaler, behövts mer. Visst har världen blivit en mycket bättre plats, visst blir den det fortfarande: människor lyfts – och lyfter sig – ur fattigdom. Ny teknik och klok politik ger hopp om en hållbar värld där ännu fler miljarder människor kan leva utan att rasera framtida generationers livsförutsättningar. Nya kulturella uttryck och idéer föds och möts. Och kärleken lever.

Liberalismen har inte segrat sig till döds – tvärtom. Men den är utsatt för kraftiga hot. Då är det helt rätt tid för Sveriges liberala parti att verkligen visa vilka vi är. Namnet Liberalerna är en viktig markering – och måste svara mot en tydlig liberal politik. Inför den stora världen och de stora ödesfrågorna. Och i den – i dessa dagar kanske särskilt – vardagliga dagspolitiken, ”bröd och smör” på hemmaplan.

Ett parti ska heta vad det är och vad det vill vara. Det ska vara igenkänningsbart både för oss medlemmar och sympatisörer, och för andra. Partinamnet ska svara mot vår identitet, och vara ett tydligt varumärke. Jag gick med i Folkpartiet för att det har varit, är och kommer att vara Sveriges liberala parti. Namnet Liberalerna tycker jag svarar upp mot alla de här kriterierna jag nämnde, och gör det bättre än dagens partinamn. Därför välkomnar jag partistyrelsens förslag till namnbyte inför landsmötet i helgen (läs Jan Björklund på DN Debatt).

LIBERAL. Wollstonecraft.
Wollstonecraft.
LIBERAL. Hesselgren.
Hesselgren.
LIBERAL. Trudeau (Alex Guibord Wikimedia).
Trudeau (Alex Guibord Wikimedia).

Ett namnbyte till Liberalerna stärker våra band  till den internationella liberalismen, och vi kan dra styrka av framgångar som Justin Trudeaus och de kanadensiska liberalernas.

Inte minst för oss namnet Liberalerna tillbaka till våra historiska rötter. Dem ska vi framhålla. Det är inte irrelevant att med stolthet minnas kampen för demokratiska och sociala rättigheter, för politisk och ekonomisk frihet, Staaff, Edén, Whitlock och Hesselgren. Att påminna om att det liberala partiet grundades som ett brett idéparti, inte ett intresseparti. Eller att knyta an till våra ideologiska förgrundsgestalter: från Locke över Smith, Wollstonecraft och Mill till Roosevelt (framför allt Eleanor) och Rawls. En stark historia är en viktig del både av en identitet och ett varumärke.

Men ett namnbyte handlar framför allt om framtiden. Vi ska inte bara knyta an till våra liberala rötter – vi måste också leva upp till en liberal framtid. Vårt parti står för en liberal politik, som vi ständigt utvecklar i frejdiga, frimodiga diskussioner. Men namnet Liberalerna förpliktar till mer. Vi behöver en sammanhållen gemensam bild av vår politik, en röd tråd, en sammanhängande – som det så populärt heter – berättelse.

Sveriges liberala parti har ett ansvar att hitta den liberala berättelsen, ideologiskt förankrad och mycket praktiskt manifesterad, i förslag som har relevans för människors liv och vardag. När vi sätter in politiken i ett sammanhållet liberalt sammanhang behöver vi inte oroa oss vare sig för att bli ett enfrågeparti – eller för att driva för spretiga enskilda frågor på vitt skilda områden. Det liberala budskapet kan binda ihop utbildnings- och kulturpolitik, arbetsmarknad, bostäder och integration, skatter, sociala frågor och sjukvård.

Jag tror att den sammanhållna berättelsen kretsar kring frihet, och ansvar. Vår egen frihet, och andras. Och vårt eget ansvar, för oss själva och för varandra.

Anna Whitlocks minne – något för Östermalm?

Samhällsaktivisten Anna Whitlock – verklighetens ”Fröken Friman” – förtjänar ett minnesmärke i Stockholm. Gärna nära den Whitlockska samskolan vid Humlegården.

ÖSTERMALMSNYTT 21 mars 2015.
ÖSTERMALMSNYTT 21 mars 2015.

Folkpartiet vill hedra utbildnings-, rösträtts- och konsumentpionjären Anna Whitlock med ett minnesmärke. Whitlock, förebilden för TV:s Fröken Friman, satte avtryck i sin och vår tid – det är dags att hon får sätta avtryck även i Stockholms stadsbild, som jag skrev angående vår motion till kommunfullmäktige häromveckan. I senaste numret av Östermalmsnytt föreslår jag ett lämpligt grannskap för ett minnesmärke: nära den skola hon grundade, Whitlockska samskolan, på Eriksbergsgatan nära Humlegården.

Se urklipp till vänster!

Hedra Anna Whitlock – verklighetens Fröken Friman

Anna Whitlock var en pionjär för jämlik utbildning, kvinnors rättigheter och demokrati – och förebild för TV:s Fröken Friman. Självklart bör hon uppmärksammas med ett minnesmärke, anser vi i Folkpartiet.

DN STHLM 9 mars 2015, om Folkpartiets initiativ till minnesmärke över Anna Whitlock.
DN STHLM 9 mars 2015.

Liberalen Anna Whitlock är mest känd som grundare av den skola, för både flickor och pojkar, som bar hennes namn. Hon var också en förkämpe för kvinnors rättigheter och demokrati, bl a för lika rösträtt. Och hon var initiativtagare till konsumentkooperativet Svenska Hem, en gärning som uppmärksammades i TV-serien Fröken Frimans krig. En praktisk kamp som vi liberaler kan lära av i nutiden, som jag skrev för ett drygt år sedan.

Anna Whitlock satte avtryck i sin tid, med insatser som spelade stor roll för utvecklingen av dagens Stockholm och Sverige. Det är dags att låta Anna Whitlock sätta avtryck även i stadsbilden, menar vi från Folkpartiet.

Tillsammans med Lotta Edholm och Madeleine Sjöstedt motionerar jag därför till kommunfullmäktige om ett rejält minnesmärke över Anna Whitlock (som för övrigt hade sin politiska hemvist i dåtidens liberala parti). Det skulle också innebära att vi kan göra något åt den manliga dominansen när det gäller statyer och minnesmärken i Stockholm. Inte genom att i efterhand försöka korrigera historien – utan genom att uppmärksamma en kvinna som verkligen gjorde historiska insatser, för kvinnor och män. Se motionen nedan!

Upprätta ett minnesmärke över utbildnings-, kvinnorätts- och demokratipionjären Anna Whitlock

Den manliga dominansen genom historien manifesterar sig också i stadsrummet, genom monument och gatunamn. Det vore en överloppsgärning att försöka ”efterhandskorrigera” detta förhållande, som speglar en historisk verklighet. Däremot bör vi ta chansen att uppmärksamma viktiga insatser som gjorts av och för kvinnor, när möjligheten finns. En kvinna värd att uppmärksamma är Anna Whitlock (1852-1930). Bland de kvinnor och män som bidrog till att forma ett demokratiskt och mer jämlikt Sverige och Stockholm för hundratalet år sedan, står hon i första ledet.

Delar av Anna Whitlocks gärning har blivit mer allmänt känd och populariserad genom SVT:s drama Fröken Frimans krig, där hon är förebild för huvudpersonen. Anna Whitlock tog 1905 initiativ till konsumentkooperativet Svenska Hem – men hon hade redan då hunnit göra många stora insatser. Hon skulle hinna göra många fler, som pionjär för flickors jämlika utbildning, i samma villkor och samma miljö som pojkar, och som förkämpe för den allmänna rösträtten och kvinnors lika rättigheter i stort.

Efter en lärarinneutbildning och verksamhet, bland annat som Aftonbladets korrespondent i Paris, grundade Anna Whitlock 1878 en flickskola, som 1893 blev en av de första samskolorna, där flickor och pojkar undervisades tillsammans. 1905 döptes denna skola om från Stockholms nya samskola till Whitlockska samskolan.

En av Whitlocks vänner och samarbetspartner var Ellen Key. Förutom samundervisningen, radikal för sin tid, präglades skolan och undervisningen också i övrigt av nytänkande som stod i bjärt kontrast med konservativa strömningar i samtiden: neutralitet i religionsfrågor, större tonvikt vid naturvetenskapliga och praktiska ämnen, en koppling till verkligheten utanför klassrummet genom t ex naturstudier och studiebesök. På schemat stod även kökskunskaper, sy- och träslöjd och sexualhygien – för både flickor och pojkar.

Anna Whitlocks bildningsgärning gick vida utöver hennes egen skola. Hon var en opinionsbildare för modern pedagogik och undervisning. Hon verkade också i det praktiska för förbättringar i människors vardag, bl.a. genom ovan nämnda Svenska Hem (som för övrigt skildras i en minst lika spännande berättelse som TV-dramat, i en facklitterär bok av Monika Björk och Eva Kaijser). Hon var också ordförande i Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) från dess tillkomst 1903 till 1907, och ännu en gång mellan 1911 och 1912.

Anna Whitlocks politiska hemvist var i det frisinnade, senare liberala, partiet, men i sin modernitet och sin också praktiska inriktning är hon en förebild för dagens politiker oavsett partifärg.

Anna Whitlock kommer, efter initiativ av Folkpartiet och skriftställaren Anders Johnson, att äntligen få en gata uppkallad efter sig i den nya Hagastaden. Men hennes gärning förtjänar större uppmärksamhet, för den hon var och det hon åstadkom som person, och för det hon representerar: de lika rättigheterna som elev, konsument och medborgare, oavsett kön eller andra förutsättningar.

Anna Whitlock är en av de kvinnor vars plats i Stockholms och Sveriges historia rättfärdigar en större närvaro i stadsbilden. Ett minnesmärke av större slag bör därför upprättas, lämpligen alternativt i nära anslutning till den Whitlockska samskolans byggnad på Eriksbergsgatan nära Humlegården, eller vid den nya gata i Hagastaden som kommer att bära hennes namn.

Mot bakgrund av det som anförs ovan yrkar vi

att kommunfullmäktige beslutar om att Stockholms stad inrättar ett större minnesmärke över utbildnings-, kvinnorätts-, konsument- och demokratipionjären Anna Whitlock

Lotta Edholm                     Madeleine Sjöstedt             Rasmus Jonlund

Liberaler kan lära av historien

En stolt historia kan också ge inspiration för framtiden. Liberaler har många bedrifter att yvas över, men mycket kvar att göra. Om detta har jag skrivit en krönika i veckans nummer av NU.

Interiör från verklighetens Svenska Hem, butiken på Mäster Samuelsgatan 3. Från Stockholmskällan via Wikimedia.
Interiör från verklighetens Svenska Hem, butiken på Mäster Samuelsgatan 3. Från Stockholmskällan via Wikimedia.

I julas gick det omtalade historiska dramat ”Fröken Frimans krig” på SVT. Jag bloggade i mellandagarna om vad detta stolta kapitel i den liberala historien kan lära oss i dag, och samma ämne ägnar jag en krönika i veckans nummer av det liberala nyhetsmagasinet NU.

Vår historia är inte bara något att känna stolthet över – de liberala föregångarna kan lära oss mycket också inför framtiden. Inte minst värdet av praktisk politik som är relevant för människors vardag! För övrigt tipsar jag gärna om boken Svenska Hem – nyutgiven med den nya undertiteln Den sanna historien om Fröken Frimans krig (Bokus) – ett ämne som behandlas av den alltid like kunnige och intressante Anders Johnson i samma nummer av NU.

 

Stolt historia borgar för ljus framtid

bild

Storhelgerna som gick var en riktig ”löntagarjul” – och många hade gott om tid att umgås med familj och vänner, kanske i TV-soffan. I så fall hoppas jag att många liksom jag tog chansen att se SVT:s historiska drama ”Fröken Frimans krig”. Ett drama som gav en hel del politisk lärdom att smälta tillsammans med julskinkan och pralinerna.

Den uppdiktade Dagmar Friman och hennes väninnor representerar ett viktigt kapitel i vår stolta liberala historia. Men det är ett kapitel som också borde inspirera till praktisk politik. Inför 2014 gäller det att vara tydligt ideologiska – och pragmatiskt relevanta.

Liberaler har en lång och stolt historia. Det är lätt att drömma sig tillbaka till fornstora dagar, då liberala statsministrar konfronterade kungamakten och liberala kvinnor gjorde entré i riksdagen. ”Fröken Frimans krig” minner om andra, mindre kända och mer jordnära strider.

Förebilden för Dagmar Friman, verklighetens grundare av kooperativet Svenska Hem, är Anna Whitlock. Hon är i dag än mer känd som grundare av den samskola som bar hennes namn – numera Studieförbundet Vuxenskolans hus i Stockholm. Hon var en av de många liberaler som gjorde stora insatser för en bättre och mer jämlik utbildning, och för viktiga sociala reformer som påverkade livet till det bättre för många människor. Insatser som ofta fick långsiktiga effekter – och reformer med påtaglig praktisk betydelse.

Drömmar om dåtiden må ha varit oss tillåtna över helgerna, men nu är vi redan inne i supervalåret 2014. Då gäller det att tänka framåt – och även då har Friman/Whitlock och Adolf Hedin, Nils Edén och Kerstin Hesselgren saker att lära oss.

Liberaler har både en historia och en ideologi som vi inte behöver skämmas för. Men för att vinna stöd för våra idéer måste vi också ha en framtidstro och en praktisk politik. Vi måste vara relevanta i vardagen. Som Hedin med sina banbrytande socialpolitiska reformer och Whitlock med sin kooperation för bra livsmedel och sin skola som inte gjorde skillnad efter kön, måste vi visa varför vi är värda förtroende.

2014 finns stora utmaningar för liberaler: Värna det öppna och internationalistiska Sverige och Europa mot främlingsfientlighet och isolationism. Både för att det är rätt och riktigt ideologiskt – och för att invandring, handel, miljöskydd och samarbete gynnar Sverige och Europa och oss som bor här.

Slå vakt om den valfrihet som miljoner svenskar uppskattar och använder sig av. Befästa och fullfölja de viktiga reformer för kunskap och skola som först de senaste åren kunnat börja implementeras. Ta fler steg för jämställdhet mellan kvinnor och män. Ta tydlig ställning för allas rätt att vara den de är. Fortsätta kampen mot utanförskapet. Ge alla lika chanser – och låta fler få behålla mer av frukterna av sina ansträngningar. Stå upp mot både ojämlikheten och oginheten.

Vi har en icke föraktlig historia också från de senaste regeringsåren, men årets val ska vi vinna på framtiden. 2014 kan och ska vi visa att Folkpartiet fortfarande ger resultat.

Frimansk inspiration för liberaler

TV-dramat ”Fröken Frimans krig” kan få liberaler att känna stolthet över vår historia. Men låt oss också inspireras till praktisk politik. Inför 2014 gäller det att vara tydligt ideologiska – och pragmatiskt relevanta.

Så gick Folkpartiet till val 1936. Berlin-OS år. Så ska vi gå till val också 2014.
Så gick Folkpartiet till val 1936. Berlin-OS år. Så ska vi gå till val också 2014.

Liberaler har en lång och stolt historia. Det är lätt att drömma sig tillbaka till fornstora dagar, då liberala statsministrar konfronterade kungamakten och införde demokrati, och liberala kvinnor gjorde entré i riksdagen. SVT:s drama ”Fröken Frimans krig” minner om andra, mindre kända och mer jordnära strider. Förebilden för Dagmar Friman, verklighetens grundare av kooperativet Svenska Hem, är Anna Whitlock. Hon är i dag än mer känd som grundare av den samskola som bar hennes namn – numera Studieförbundet Vuxenskolans hus i Stockholm. På utbildnings- och det sociala området gjorde liberaler viktiga insatser, ofta med långsiktiga effekter.

Drömmar om dåtiden må vara oss tillåtna över helgerna, men snart väntar supervalåret 2014. Då gäller det att tänka framåt – och även då har Friman och Whitlock, Hedin (Adolf, inte Sven) och Edén saker att lära oss.

Liberaler har både en historia och en ideologi som vi inte behöver skämmas för. Men för att vinna stöd för våra idéer måste vi också ha en framtidstro och en praktisk politik. Vi måste vara relevanta i vardagen. Som Hedin med sina banbrytande socialpolitiska reformer och Whitlock med sina livsmedel och sin skola måste vi visa varför vi är värda förtroende.

2014 finns stora utmaningar för liberaler. Att värna det öppna och internationalistiska Sverige och Europa mot främlingsfientlighet och isolationism. Både för att det är rätt och riktigt ideologiskt – och för att invandring, handel, miljöskydd och samarbete gynnar Sverige och Europa och oss som bor här.

Att slå vakt om den valfrihet som miljoner svenskar uppskattar och använder sig av. Att befästa och fullfölja de viktiga reformer för kunskap och skola som först de senaste åren kunnat börja implementeras. Att ta fler steg för jämställdhet mellan kvinnor och män. Att stå upp för allas rätt att vara den de är. Att fortsätta kampen mot utanförskapet. Att ge alla lika chanser – och låta fler få behålla mer av frukterna av sina ansträngningar. Att stå upp mot både ojämlikheten och oginheten.

Folkpartiet ger resultatLiberalismen har idéerna. Folkpartiet ger resultat. 2014 liksom våra föregångare anno 1902 och 1934.