Tagg: årskurs 4

Rätt betyg vid rätt tid på rätt sätt

Skolan behöver bli bättre på bedömning – både för egen del och för elever och föräldrar. Med betyg från årskurs 4 får fler elever chansen till bättre kunskapsutveckling, och skolan kan sätta in stöd som behövs i rätt tid.

BRA BETYG. Dagens betygsskala från A till E, med  F för underkänt som inte ska ges i år 4-5. Bild från skolverket.se
BRA BETYG. Dagens betygsskala från A till E, med F för underkänt som inte ska ges i år 4-5. Bild från skolverket.se

Alla mål och uppgifter kräver uppföljning för att vi ska veta hur vi lyckas. Ibland är utfallet förstås uppenbart, men analysen av varför det gick som det gick är inte alltid lika uppenbar. I skolan, när det handlar om att nå kunskapsmål, är både resultatet och vilka faktorer som påverkade det ofta långt ifrån uppenbara, och varierar förstås mellan ämnen och framför allt mellan olika elever. Uppföljning är därför A och O – för att skolan ska veta om och hur man lyckas förmedla kunskap, och för att eleven och föräldrarna ska veta hur man ligger till.

Folkpartiet och Alliansregeringen har gett skolan, eleverna och föräldrarna många fler verktyg: nationella prov, tydligare betygsskala och tidigare betyg.

Nu ges de första betygen i år 6, och skolan och eleverna har därmed drygt tre år på sig att nå grundskolans mål – till skillnad från tidigare 1,5 år, då de första betygen gavs efter höstterminen i åttan. Medan Socialdemokraterna äntligen baxats till att överge denna del av den tidigare misslyckade skolpolitiken, är deras tilltänkta regeringsunderlag i Vänsterpartiet fortfarande motståndare till både betyg och läxor. Under tiden vill vi i Folkpartiet gå vidare. Vi har tidigare fått stöd av övriga Alliansen för att pröva möjligheten med betyg i fyran. Regeringens utredare, professorn och hjärnforskaren Martin Ingvar, har nu lämnat ett förslag om betyg från år 4 och bedömningsstöd i svenska och matematik i år 1 (regeringen.se).

Varför ännu tidigare betyg? Blir det inte risk för betygshets? Ska så små barn verkligen bedömas på ett sådant sätt? Frågorna och invändningarna är många (liksom de var mot betyg från år 6). Men vårt svar är tydligt: Betyg behövs. Och det är förstås främst för barnens skull.

Stress och betygshets är naturligtvis inget positivt. Men frågan är om inte stressen av att inte veta hur man ligger till i längden blir ännu värre. Forskare pekar på vikten av att elever har tydliga mål, att läraren följer upp för att få god kunskap om hur eleven ligger till, och ger eleven återkoppling. Många elever i sexan har således välkomnat att de numera får betyg. Och betyg i fyran och femman ska inte ges till barnen, utan direkt till föräldrarna, en gång om året vid läsårets slut. Betygsskalan A-E ska användas men inte F – ingen fjärde- eller femteklassare ska bli underkänd, då får föräldrarna istället veta att man inte har nått målen. För mellanstadielärarna blir det en ny arbetsuppgift, men många av dem har redan fått ansvar för betygssättning i år 6. Fortbildning och stöd behövs förstås vid introduktionen av betyg i år 4. Till förslagen hör också ett bedömningsstöd till lärarna i svenska och matematik liksom ett kunskapsmål i läsning i år 1.

Betyg är till för elever, och föräldrar – men de är framför allt ett åliggande för skolan. Betygen blir en redovisning för hur man lyckas med uppgiften att förmedla kunskap: ett tydligt besked om starka och svaga sidor som kan utvecklas, var läraren, eleven och föräldern behöver lägga in extra kraft, och framför allt om och när extra stöd behöver sättas in.

Stöd i rätt tid är ett område där den svenska skolan behöver bli betydligt bättre – fler elever behöver få hjälp redan på lågstadiet. – och själva betygssättningen blir en utvärdering av undervisningen, en förväntan att konkretisera den återkoppling som elever och föräldrar har rätt till. Som Martin Ingvar påpekar behöver den svenska skolan en utveckling av sin bedömningskultur – och med detta förslag närmar vi oss det normala bland andra industriländer. Som utbildningsministern och Folkpartiledaren Jan Björklund påpekar ger ”i stort sett hela världen” betyg tidigare än Sverige.

Tidigare betyg är alltså inte ett rakt tidigareläggande av samma betygsförfarande som i de senare skolåren. Och det införs heller inte i ett vakuum. Folkpartiet och regeringen har genomfört viktiga reformer och satsningar, och aviserat fler: Lågstadielyft med mindre klasser och fler lärare. Fler utbildade lågstadielärare. Återinförd speciallärarutbildning och fler speciallärare. Mer undervisningstid i svenska för nyanlända elever. Läxhjälp och sommarskola för alla elever som behöver. På samma sätt satsar vi i Stockholm – för lågstadiet går inte i repris.

Alla barn är värda en bra skolgång med rätt resurser. Alla barn ska få det stöd de behöver, för att överkomma svårigheter och utveckla talanger. Det är liberal skolpolitik.

Aftonbladet: Utredare stödjer FP:s förslag om tidigare betyg. SVT: Utredare föreslår betyg från åk 4. SvD/TT: Betyg från årskurs fyra föreslås. Jan Björklund: Betyg från årskurs 4 i kunskapsskolan.

Betyg och minskad administration förtydligar och förenklar

Uppföljning av kunskapsresultat och skolans mål måste vara tydlig och ske i tid. Med betyg från fyran blir målen och behoven tydligare och enklare för både elever, föräldrar och lärare. Minskad administration för lärarna är också viktigt.

FÄRRE. Färre elever per lärare och färre skolbänkar i klassrummen, satsar regeringen på.

För att alla elever ska ha en chans att nå skolans mål måste man tidigt veta vilket stöd som behövs. Betyg är ett kvitto för elever och föräldrar men minst lika mycket för skolan och lärarna. Det är inte konstigt att elever välkomnar sina första betyg som jag skrev häromveckan – och det kvitto betyg är skulle göra nytta ännu tidigare.

Betyg i fyran som Folkpartiet har förespråkat och som hela Alliansregeringen nu föreslår gör tillvaron tydligare och enklare. Förslaget ska utredas av den ledande hjärnforskaren, professor Martin Ingvar. Lågstadiet, med utökade insatser för att ingen ska lämna trean utan tillräckliga kunskaper, får nu också ett läskunnighetsmål. Därefter följer ett mellanstadium med mer diversifierade kunskapsmål och tydligare uppföljning.

Betyg i fyran och femman blir en betydligt tydligare återkoppling till elever och föräldrar än dagens omdömen. Måluppfyllelsen och behoven blir sannolikt också klarare för läraren – och arbetsbördan åtminstone inte större när utvecklingsplanerna med skriftliga omdömen försvinner.

Nationella prov är ytterligare ett uppföljningsverktyg som dessutom är viktiga för enhetligheten i den svenska skola. Genom att göra dem digitala och låta dem rättas av externa personer med kunskap och erfarenhet får det verktyget ännu större tyngd och blir både enklare och mer rättvist. Lärarnas administrativa börda minskar ytterligare.

DN Debatt: ”Vi vill ha betyg från fyran och externt rättade prov”SR: Ge betyg från årskurs fyra. TT/SvD: Alliansen vill ha betyg från fjärde klass. Bloggar: Malin Danielsson, Helene Odenjung, Lotta Edholm, Hans Åberg, Pär Gustafsson, Martin Skjöldebrand som lyfter fram mindre administration för lärarna, Jesper Svensson som slagkraftigt tar hjälp av professor Dick Harrisons hårresande exempel (Neo) på kunskapsbristerna, och den bristande kunskapssynen, hos de barn av svensk skola från senare år som numera har blivit högskolestudenter.