Etikett: dans

Inför ett kulturråd för Stockholms kulturstöd 

Politiken ska inte bestämma om vem som får kulturstöd. Därför vill vi liberaler införa ett råd utan politiker, som tar besluten om stöden. Det är dags för Stockholms kulturråd!

Ett fritt kulturliv är viktigt av många skäl. För yttrandefriheten, demokratin, mångfalden, ifrågasättandet, upplevelserna; och för kulturen i sig. För att värna kulturens frihet måste politiken hålla armlängds avstånd. Det ska man särskilt kunna förvänta sig av en liberal kulturpolitik.

Det är ett politiskt beslut att stödja viktig kultur som inte är kommersiellt bärkraftig – men politiska beslut bör aldrig avgöra exakt vilka aktörer, projekt och verksamheter som får kulturstöd.

När Liberalerna hade ansvar för kulturpolitiken i Stockholm stärkte vi principen om armlängds avstånd. Det nya kulturstödet var en viktig del. En del tyckte att det var klåfingrigt med tydliga kriterier och mål – men naturligtvis måste vi ha en förutsägbarhet gentemot både kulturutövare och medborgare. Grunderna för hur stödet ska fördelas måste vara tydliga. Det är politikens ansvar.

Tillämpningen av kriterierna, bedömningen av vem och vilka som ska få stöd, och inte minst av den konstnärliga kvaliteten, kan däremot inte göras av politiker. Den vänster som anklagar oss för politisk detaljstyrning när vi gör den distinktionen måste ha fått saker om bakfoten.

Nu vill vi gå vidare och befästa principen om armlängds avstånd. Liberalerna i Stockholm föreslår att ett fristående råd får ansvar för för fördelningen av stadens kulturstöd.

DN skriver om vårt förslag till kulturråd för kulturstödet i dag (se också nedan), och Liberalerna i Stadshuset har skickat ett pressmeddelande. Nu ska Hanna Gerdes, Anne-Lie Elfvén och jag driva frågan i kulturnämnden. Så här har vi tänkt om Stockholms kulturråd:

  • Syftet är att skilja de specifika besluten om kulturstöd från den partipolitiska nivån – att förverkliga principen om armlängds avstånd. Denna princip ska i praktiken redan råda, men formellt tas kulturstödsbeslut av nämndens politiker. Vi har också sett tendenser till politisering med politiska direktiv om enskilda stöd.
  • Rådet ska utses av kulturnämnden men vara fristående och oberoende i sina beslut. Mandatperioden bör vara flerårig och sammansättningen förnyas delvis och löpande varje år. Uppdraget är ett fritidsuppdrag. Arvode ska utgå enligt kommunala principer.
  • Rådet ska bestå av omdömesgilla personer med kunskap om och intresse för kultur, och med bred erfarenhet från olika delar av kulturlivet och samhället. De ska ej vara partipolitiskt aktiva. Med tanke på erfarenhets- och kunskapskrav går personliga kopplingar till kulturlivet inte helt att undvika men gängse jävsregler ska gälla.
  • Kulturnämnden fastslår budget, kriterier och riktlinjer liksom i dag. Rådet ska inte ha någon egen organisation och pengarna förvaltas och skötas liksom i dag via stadens ekonomisystem. Kulturförvaltningen/kulturstrategiska avdelningen fortsätter att sköta administrationen. Systemet med referensgrupper etc består.
DN Kultur 25 oktober 2016.
DN Kultur 25 oktober 2016.

Stora bilden: Danskultur (koreansk modern dans, Wikimedia).

Ett drömhus vid Sergels torg

Nya Kulturhuset Stadsteatern tar fastare form. Nu visas hur summan av två blir större än delarna. Det blir mycket mer kultur i glashuset vid Sergels torg.

Kulturhuset Stadsteatern vid Sergels torg - ett hus som nu blir ett. Foto: Goombah, från Wikimedia Commons.
Kulturhuset Stadsteatern vid Sergels torg – ett hus som nu blir ett. Foto: Goombah, från Wikimedia Commons.

Ur novemberdimmorna reser sig ett nytt allkonsthus. På utsidan är det förstås samma hus som tidigare, Celsings kulturpalats mitt i city, men det kommer att fyllas med delvis annorlunda, och framför allt mycket mer, innehåll. Mer kultur helt enkelt.

Glashuset vid Sergels torg får mer än bara ett nytt namn. När vi i styrelsen för Stockholms Stadsteater AB (som det kommunägda bolaget fortfarande heter) i morgon fattar beslut om verksamheten för 2014, märks de första rejäla konkreta förändringarna. Konkreta förändringar så till vida att huset förändras fysiskt, internt. Men också konkreta förändringar i form av nya verksamheter och ett nytt sätt att organisera. Inte minst att ha chefer som också är konstnärliga utövare, är ett spännande vägval. Konsten och kulturen tar helt enkelt större plats!

Att Stockholm genom Kulturhuset Stadsteatern kan bli fristad inte bara för författare utan också för förföljda musiker är något att verkligen glädjas åt och känna stolthet över.

Glashuset öppnas upp, nya ytor blir tillgängliga för besökarna. Administration flyttar in i huset bakom, där Stadsteatern sedan tidigare har sina kontorslokaler. Kilen blir nytt hem för gästsspelsscenen. Marionetteatern får ny hemvist – i en tidigare konferenslokal – på plan 3, nära Rum för barn. Dansens intåg har berättats, och bejublats, tidigare. Och det blir ett nytt Lava-bibliotek i nuvarande Bryggan – från Sergels torg ”kommer det se ut som om biblioteket svävar i luften”, som Benny Fredriksson säger till DN.

Mer pengar blir det också utöver tidigare års ökade anslag: 14 miljoner mer 2014. Det är inte att undra på att initiativtagaren kulturborgarrådet Madeleine Sjöstedt är nöjd – liksom teaterstyrelsen kommer att ha anledning att vara. Men allra nöjdast hoppas jag att stockholmarna kommer att bli. Kulturhuset Stadsteatern blir det hus arkitekten Celsing drömde om – ett hus för dröm och verklighet.

Läs mer: Dagens Nyheter länk tillgänglig 24 timmar) och nu på nätet DN.se, Madeleine Sjöstedts blogg, Stadshusets pressmeddelande.

Tidigare bloggat om Kulturhuset Stadsteatern: 15 augusti, 19 april, 8 februari.

När Kulturhuset och Stadsteatern blir ett, blir summan mer än två

Fusioner för dess egen skull torde sällan bli lyckade. Det gäller att ha en idé om mervärdet, vad vi vill uppnå. Och så är verkligen fallet med sammanslagningen av Kulturhuset och Stadsteatern – med det rätt självklara namnet Kulturhuset Stadsteatern, som SvD skriver om i dag. Med Benny Fredriksson som VD och sex genrechefer, som är både verksamhetschefer och konstnärliga ledare, tar organisationen nu form inför 1 juli. Men organisationen är bara skalet för det viktiga uppdraget: Kulturen.

Och mer kultur ska det bli. Inte bara bättre utnyttjande av lokaler och större ekonomiska resurser att göra kultur av, utan också ett bredare engagemang över vidare fält.

Kulturhuset Stadsteatern vid Sergels torg - ett hus som nu blir ett. Foto: Goombah, från Wikimedia Commons.
Kulturhuset Stadsteatern vid Sergels torg – ett hus som nu blir ett. Foto: Goombah, från Wikimedia Commons.

Dansen med Kenneth Kvarnström och hans kompani som kärna är känt sedan tidigare – och det blir dans på Stadsteatersätt, med repertoaruppsättningar som kan spela 30 uppsättningar, inte tre, som det ofta blir med gästspel på Dansens hus.

Debatt blir en självklar del av vårt nya allkonsthus. Kulturhuset Stadsteatern mitt i stan ska också stå mitt i samhälls- och kulturdebatten, i olika format, på olika scener och med många olika röster.

Mer överraskande, men kanske mest efterlängtat och därför allra roligast, är att Kulturhuset Stadsteatern tar sig an designområdet.

Att designen har saknat en självklar samlingsplats och scen i Stockholm har varit smärtsamt känt sedan länge. Arkitekturmuseets designcenter-ansvar blev det tyvärr aldrig riktigt något av. Som stockholmare, eller som besökare i huvudstaden, ska man förstås inte behöva bege sig till Göteborg och Röhsska (inget ont om denna industridesign-metropol och dess museum!). Nu tar Kulturhuset Stadsteatern upp fanan.

På litteraturområdet står Kulturhuset sedan tidigare starkt – nu vill vi på allvar ta upp kampen inte minst för pojkars och mäns läsning. Musiken kan utvecklas ännu mer från det som görs i dag. Och teatern ska förstås stå fortsatt stark, som den största och ekonomiskt starkaste delen av huset.

Mycket mer spännande finns att säga – och vänta. Det är bara att följa utvecklingen. Som en av de ansvariga i kulturnämnden och Stadsteaterns styrelse, ska det bli en särskild glädje att följa denna resa.

Läs mer hos Madeleine Sjöstedt!