Etikett: deltid

Laga efter läge: Ge kvinnor halva pensionen!

Kvinnors lägre pensioner är ett reellt och stort problem – sluteffekten av ett livs ojämställda villkor. Vi måste göra något åt det som gör att kvinnor får lägre pension, men vi måste också göra något åt de lägre pensionerna redan nu. Därav Folkpartiets förslag om att män vid skilsmässa ska dela med sig av sina pensionsrätter.

GLAD PENSIONÄR. Folkpartiet vill att kvinnor ska slippa bli fattigpensionärer. (Wikimedia)
GLAD PENSIONÄR. Folkpartiet vill att kvinnor ska slippa bli fattigpensionärer. (Wikimedia)

”Folkpartiet vill tvinga männen att dela med sig av pensionen vid skilsmässa. Men det vore bättre om kvinnorna tjänade ihop sin pension själva.”

Så inleder Maria Crofts sin krönika i dagens DN Ekonomi (ej på nätet). Och visst har hon rätt. Kvinnor tjänar mindre, jobbar mer deltid, tar ut större delen av föräldraledigheten, gör inte lika ofta och mycket karriär, utan tar istället större ansvar för hem, barn och hushållsarbete som inte ger några pensionspoäng. Det är stora jämställdhetsproblem i sig – och de ger sluteffekten i lägre pension.

Eftersom kvinnor ofta lever längre än män kanske livet för heterosexuella gifta kvinnor dessutom slutar i anhörigvårdande av en äldre make. Eller om paret går skilda vägar tar mannen dessförinnan med sig sin oftast högre pension. Oavsett vilket riskerar många kvinnor att tillbringa sina sista år som ensam fattigpensionär.

Vi måste göra något åt alla de faktorer som gör kvinnors och mäns liv och ekonomiska villkor så ojämställda. Vi måste uppmärksamma och förändra de strukturer och könsroller som ligger bakom ojämställdheten. Kort sagt, vi måste driva en långsiktig feministisk politik. Men vi måste också vara pragmatiska och göra något för de kvinnor som annars riskerar att sluta livet under knappa villkor: 140 000 kvinnor har pensioner under fattigdomsgränsen.

Att förändra kvinnors löner, ge fler kvinnor möjlighet att arbeta heltid, förändra uttaget av föräldraledigheten, ge kvinnor och män lika karriärmöjligheter, osv är långsiktiga uppgifter. Jämställdheten har gått för långsamt framåt och farten måste accelereras. Politiska beslut behövs, och de kan ofta om stödet finns fattas snabbt. Offentlig sektor kan bli en bättre arbetsgivare som erbjuder kvinnor karriärvägar och löneutveckling – och heltid som en rättighet. Föräldraledigheten kan få till att börja med ytterligare en pappamånad och jämställdhetsbonusen kan utvidgas. Effekterna kommer dock att ta tid, och omfattar kanske framför allt i dag yngre kvinnor och män, som har karriären och familjebildningen framför sig. För dem som redan är i medelåldern och uppåt är läget ett annat och det är där som Folkpartiets förslag om att överföra pensionsrätter från kvinnor och män vid skilsmässa. Det gäller att laga efter läge.

Redan i dag ingår privat pensionssparande i giftorättsgodset, som omfattas av en bodelning. 315 000 pensionärer är frånskilda och 15 000 personer över 50 år skiljer sig varje år. Folkpartiets förslag att den allmänna pensionen också ska delas är förstås rent tekniskt könsneutralt och gynnar den part som har lägst pension. På grund av ojämställdheten på arbetsmarknaden och i livet är den parten oftast en kvinna.

Att dela pensionen lika vid skilsmässa blir en viktig signal som betonar prioriteringen av jämställdhet – men det får framför allt praktiska ekonomiska effekter, så vi slipper hundratusentals kvinnliga fattigpensioner.

Jan Björklund: Mer jämställda pensioner. DN: FP vill dela pensionen vid skilsmässa. SR: FP vill dela pension vid skilsmässaSVT: FP: ”Dela på pension vid skilsmässa”.

Papporna, politiken och jämställdheten

Jämställdheten är högaktuell inför valet. En blick i backspegeln visar att det är hög tid att göra något. Och historien stärker argumenten för en tredje pappamånad.

FÖRÄLDASKAP. Den ojämställda föräldraledigheten leder till ojämställdhet på en rad andra områden (bild Wikimedia, BCantrall).
FÖRÄLDASKAP. Den ojämställda föräldraledigheten leder till ojämställdhet på en rad andra områden (bild Wikimedia, BCantrall).

Jämställdheten har gjort klara framsteg i Sverige. Det märks på olika håll i samhället, som den politiska representationen och även delvis i näringslivet. Men det går alltför långsamt och det märks inte minst om man studerar skillnaderna mellan kvinnor och män i ekonomiska termer och på arbetsmarknaden. Det positiva är att politiska beslut påverkar.

SCB har just gjort en studie och jämförelse bakåt, i sin Lathund om jämställdhet 2014. Vissa framsteg märks i 20-25-årsperspektivet. Lönegapet har minskat med ett par procentenheter, kvinnor tjänar nu 86 procent av mäns inkomster. Andelen kvinnor som jobbar deltid har minskat med en tredjedel från 45 till 30 procent. Föräldraledigheten har blivit något även för pappor.

Fortfarande är skillnaderna dock stora. De löneskillnader som inte kan förklaras av olika utbildning, deltid eller branscher består; efter sådana avvägningar är kvinnors inkomster fortfarande bara 93 procent av mäns. Det allra mesta obetalda hemarbetet utförs fortfarande av kvinnor medan männen som sagt har heltid och lönearbetare mer. Inkomstskillnaderna återkommer med emfas när det är dags för pension.

Och som vi vet tar män fortfarande bara ut ca en fjärdedel av föräldradagarna.

Allt detta hänger ihop: deltidsjobben med det större ansvaret för hem och familj, som i sin tur grundläggs under föräldraledigheten och familjebildandet – dessförinnan lever unga kvinnor och män relativt jämställt. Innan dess har könsrollerna inte kopplat greppet. Och sedan följer könsrollernas och de förlegade strukturernas förbannelse: lägre inkomst, mindre pension, minskad frihet. Könsrollerna påverkar och drabbar förstås även männen – som förväntas uppfylla sin del av strukturen, dra in pengarna, inte få samma relation till och tid med barn och hem. Men det är kvinnorna som drabbas hårdast, deras frihet som inskränks mest.

Det glädjande är att det går att mp förändring och öka jämställdheten – med politiska beslut. Vi kan underlätta för även kvinnor att kunna få och ta heltidsjobb. Och vi kan framför allt förändra föräldraledigheten så att både män och kvinnor kan befrias från förlegade könsroller.

Innan den första pappamånaden infördes tog över hälften av männen inte ut några föräldradagar alls; efter Folkpartiets och Bengt Westerbergs reform krympte den andelen med hälften till en fjärdedel. Den andra pappamånaden hade också positiv effekt. Nu vill vi gå vidare med en tredje. Folkpartiet går till val på jämställdhet!

SvD: Sex tecken på att Sverige inte är så jämställt som vi tror. Vårdfokus: Kvinnor tjänar mindre men deltiden har minskat.