Etikett: försörjningsstöd

Kultur och idrott ska vara möjligt för alla barn

Alla barn ska ha kunna få pröva på att utöva kultur och idrott. När den rödgröna regeringen vill skära bort fritidspengen för barnfamiljer med försörjningsstöd, borde kommunen kompensera. Det föreslår vi från Folkpartiet i en motion – och skriver på Metro Debatt i dag.

METRO 13 mars 2015.
METRO 13 mars 2015.

Kultur- och idrottsaktiviteter utanför skoltid är inte självklart för alla barn. Intresse och prioriteringar skiljer – men möjligheten borde finnas för alla. För att alla familjer ska kunna känna att de kan låta barn delta i kulturskola eller utöva någon idrott, finns olika insatser. Det är möjligt att få en nedsatt avgift till Kulturskolan, och nya El Sistema är helt kostnadsfritt för deltagarna. Dessutom införde Alliansregeringen en fritidspeng som komplement till försörjningsstödet (socialbidrag). Den vill den rödgrönrosa regeringen ta bort – och det tycker vi i Folkpartiet är dumt.

De rödgrön(rosa) i riket och i Stockholm verkar prioritera kultur för dem som redan deltar, genom generellt sänkta kulturskoleavgifter. Vi från Folkpartiet prioriterar annorlunda.

Nu motionerar vi i kommunfullmäktige om att ändra normen för försörjningsstöd så att alla barn ska ha möjlighet att delta i fritidsaktiviteter. Se motionstexten nedan! Tillsammans med riksdagsledamoten och den legendariska socialpolitikern Barbro Westerholm skriver jag och min kollega i kulturnämnden, människorättsjuristen Hanna Gerdes, också på Metro debatt.

Ge alla barn möjlighet till kultur och idrott:
ändra normen för ekonomiskt bistånd

Alla barn och unga ska ha möjlighet att delta i kultur- och idrottsaktiviteter. Att utöva kultur eller idrott, att vara delaktig i ett större sammanhang som en förening eller en ensemble, att skapa något enskilt och tillsammans – det är bra för barns sociala och kognitiva utveckling, och bidrar till en rik fritid. Kultur och idrott är helt enkelt både roligt och nyttigt.

Kultur- och idrottsaktiviteter kostar pengar, som för de flesta familjer är en rimlig och prioriterad utgift. Men för vissa familjer finns det helt enkelt inte utrymme att prioritera. Inom den kommunala Kulturskolan erbjuds barn och unga från familjer med låga inkomster reducerad avgift, men framför allt för barn i familjer som lever på försörjningsstöd kan ytterligare stöd behövas.

Alliansregeringen införde 1 juli 2014 en fritidspeng för barnfamiljer som tar emot ekonomiskt bistånd. I den rödgröna regeringens budgetproposition slopades denna fritidspeng. Istället avsätts samma belopp till en höjning av riksnormen för barnfamiljer. Målgruppen för fritidspengen var barn i grundskolans årskurs 4-9, medan målgruppen för höjningen av riksnormen är alla barn i åldern 7-18 år. Maxbeloppet för fritids-pengen var 3 000 kr per tolvmånadersperiod, medan höjningen av riksnormen blir ca 1 500 kr. Detta räcker till avgiften för kulturskola, men inte i alla lägen för kostnaden för avgift och utrustning i en idrottsverksamhet, i synnerhet inte för äldre barn som har större merkostnader för sitt idrottande. Då Alliansens budgetförslag antogs av riksdagen finns fritidspengen ännu kvar, men kommer sannolikt att försvinna vid nästa budgetbeslut.

Såväl på riksnivå som i Stockholm föreslås nu också sänkta generella avgifter till kulturskolan, vilket framför allt gynnar familjer med relativt goda inkomster. Den rödgröna regeringen liksom den rödgrönrosa majoriteten i Stadshuset väljer att inte prioritera barnen och familjerna med minst marginaler.

För att underlätta ytterligare för barn och unga att delta i Kulturskolans undervisning föreslår vi att staden bör utforma den kommunala normen för ekonomiskt bistånd så att alla barn kan delta i fritidsaktiviteter. Vi föreslår att alla barnfamiljer med försörjningsstöd ska kunna ansöka om att avgiften för kulturskola, idrottsförening eller annan regelbunden fritidsverksamhet ska ingå i biståndet.

Mot bakgrund av det som anförs ovan föreslår vi:
att staden utformar den lokala normen för ekonomiskt bistånd så att alla barn kan delta i fritidsaktiviteter, genom att alla barnfamiljer med försörjningsstöd ska kunna ansöka om att avgiften för kulturskola, idrottsförening eller annan regelbunden fritidsverk-samhet ska ingå i biståndet.

Rasmus Jonlund (FP)        Richard Bengtsson (FP)        Isabel Smedberg-Palmqvist (FP)

Debattdebut – för ett rikare, friare kulturliv

Stockholms folkvalda debatterar i dag stadens framtid för andra dagen i rad. Ärendet gäller stadens budget för 2015 – men det handlar om mycket mer än anslagsnivåer och budgetposter. Det gäller olika alternativ för stadens framtid. Jag gjorde en insats som Folkpartiets huvudtalare i kulturdebatten.

Ett rikare och friare kulturliv – i och utanför kommunens hägn. Resurser till kultur istället för byråkrati. Kultur för alla barn och unga. Kultur som bygger på mångfald och överbryggar gränser. Det var mina huvudbudskap i dagens kulturdebatt i Stockholms stadsfullmäktige. Som tillträdande vice ordförande i kulturnämnden hade jag det hedrande uppdraget som huvudtalare för Folkpartiet liberalerna. Läs mitt huvudanförande och mitt andra inlägg nedan!

 

Ordförande, ledamöter, åhörare.

En Dödsdans på Maxim – eller på Strindbergs Intima. Ett allkonsthus mitt i stan som fylls av allt från dans till debatt. Ett år av magiskt tänkande som gjort succé på Galeasen och tar klivet till nationalscenen. Musikaler i toppklass på flera scener. Radiosymfonikernas och barnens från Husbys samarbete i El Sistema. Berättarministeriet som väcker barns och ungas kreativitet och självkänsla. En Parkteater med över 150 kostnadsfria föreställningar, över 150 000 besökare, på ett 40-tal platser över hela Stockholm. Sveriges första internationella komedifilmfestival, delvis tack vare det nya kulturstödet – och ett Hillfonskt konstnärshem som tack vare privata initiativ nu verkar bevaras och bli ett museum.

Stockholms kulturliv är rikt, mångfasetterat och expansivt. Jag kunde nämna så många fler exempel. En del i kommunal regi, andra med kommunalt stöd, åter andra helt fristående. Det gemensamma är att de bygger på enskilda människors engagemang, kunskap och vilja – och att de alla tillsammans bidrar till att bygga det Stockholm vi älskar, det Stockholm vi vill visa upp för omvärlden, det Stockholm som omfamnar människor av olika slag, men som vi ibland kritiserar – för allt är långtifrån perfekt – det Stockholm vi vill göra bättre.

Konst och kultur är för oss liberaler både medel och mål för individens frihet. Kultur kan främja yttrandefrihet, demokrati, integration och dialog – men finns framför allt till för sin egen skull. Stadens kulturpolitik bör handla om att öka människors tillgång till kulturupplevelser av hög kvalitet, och möjligheter att skapa de kulturupplevelserna.

Kulturen behöver mer resurser – till kultur, inte till byråkrati. Kulturen behöver större frihet – inte mer politisk klåfingrighet. Kommunala kulturinstitutioner är nödvändiga, kommunalt kulturstöd är bra, men genom att kulturlivet kan få ökade intäkter också från andra håll stärks både dess resurser och dess frihet.

Ordförande. Biblioteken är grunden i Stockholms kulturella infrastruktur och grunden i bildningssamhället. Stockholm måste fullfölja och förstärka utbyggnaden av framtidens bibliotek – som tar plats där stockholmarna rör sig, i det fysiska stadsrummet, och digitalt. Här behövs mer konkretion om satsningar – och finansiering av driften av nya bibliotek – än vad den nya majoriteten presterar i sitt budgetförslag.

Konsten ska finnas för alla stockholmare. Konst i den offentliga miljön är en oundgänglig del av den stad vi bygger ut och förtätar.

Det är angeläget att staden fullföljer utbyggnaden av Liljevalchs konsthall och ombyggnaden av Stadsmuseet.

Berättarministeriet och El Sistema hör också till den förra mandatperiodens viktiga initiativ. Där behöver vi satsa mer och bygga ut!

Det fria kulturlivet ska ges fortsatta förutsättningar att bli både rikare, och friare.

Det nya kulturstödet har stärkt principen om armlängds avstånd och öppnat stadens kulturstöd för nya sökande. 30 procent av kulturstödet går till barn och unga. Många fler söker kulturstöd, och fler –och nya aktörer – får också kulturstöd beviljat. Detta borde vi slå vakt om! Incitamentsstrukturen för ökade besök och ökade egna intäkter ska finnas kvar och utvecklas.

Ordförande, det finns mycket mer att säga. Jag återkommer i debatten men börjar med att yrka bifall till Folkpartiets förslag till budget.

* * *

 Ordförande, ledamöter, åhörare!

Alla barn ska kunna delta i Kulturskolans undervisning. Det sker bland annat genom möjligheten till reducerad avgift – men vi kan och borde göra mer för att de barn och unga som kanske allra mest behöver kulturen, kan få ta del av den och utöva den. Den rödgröna regeringen ville som bekant tyvärr avskaffa den av Alliansregeringen införda fritidspengen, som gjorde det möjligt för familjer med knappare ekonomiska omständigheter att låta sina barn delta i idrotts- och kulturaktiviteter. Det hade varit ett mycket missriktat beslut vilket säkert en del socialdemokrater, miljöpartister och vänsterpartister i Stockholm kan hålla med om!

Vi bör istället utöka möjligheterna för alla barn att delta i fritidsaktiviteter, genom stadens norm för ekonomiskt bistånd. För barnfamiljer med försörjningsstöd ska motsvarande avgiften för kulturskola eller idrottsförening kunna ingå i det ekonomiska biståndet. Det skulle kompensera nya eventuella förslag om en slopad fritidspeng, eller skapa ett extra utrymme.

Ordförande! Jag har tidigare i dagens debatt berört fall där den nya majoriteten väljer att fullfölja eller åtminstone bibehålla våra satsningar från den förra mandatperioden på till exempel bibliotek, El Sistema och annat. Men jag är undrande inför hur och var utbyggnaden ska ske, och var pengarna ska tas – det saknas konkretion!

Kring Stadsarkivet och den för demokratin och yttrandefriheten viktiga utbyggnaden av e-förvaltningen hoppas jag att vi kan jobba vidare tillsammans.

Jag har framför allt talat om de förslag Folkpartiet har i vår budget. Men jag vill också uttrycka min oro för beslut och tendenser som syns från den nya majoriteten.

Det nya kulturstödssystemet har som sagt ökat transparensen, lett till fler ansökningar och beviljade stöd, och stärkt principen om armlängds avstånd. Jag ser med oro på den aviserade översynen av kulturstödet. Kommer Socialdemokraterna låta Vänsterpartiets syn råda – kommer bedömningarna av kulturstöd åter att politiseras?

Ordförande. Kulturen behöver mer resurser – till kultur. Men den nya rödgröna majoriteten gör en stor satsning på byråkrati. 7 miljoner till kultursekreterare – det lika mycket som hela Kulan-premien, dvs hela subventionen till skolors möjlighet att ta del av det fria kulturlivet! (En subvention som vi för övrigt vill bygga ut med över 20 procent.)

Det är en oroande prioritering att satsa på byråkrati före kultur.