Tagg: Fröken Friman

Anna Whitlocks minne – något för Östermalm?

Samhällsaktivisten Anna Whitlock – verklighetens ”Fröken Friman” – förtjänar ett minnesmärke i Stockholm. Gärna nära den Whitlockska samskolan vid Humlegården.

ÖSTERMALMSNYTT 21 mars 2015.
ÖSTERMALMSNYTT 21 mars 2015.

Folkpartiet vill hedra utbildnings-, rösträtts- och konsumentpionjären Anna Whitlock med ett minnesmärke. Whitlock, förebilden för TV:s Fröken Friman, satte avtryck i sin och vår tid – det är dags att hon får sätta avtryck även i Stockholms stadsbild, som jag skrev angående vår motion till kommunfullmäktige häromveckan. I senaste numret av Östermalmsnytt föreslår jag ett lämpligt grannskap för ett minnesmärke: nära den skola hon grundade, Whitlockska samskolan, på Eriksbergsgatan nära Humlegården.

Se urklipp till vänster!

Hedra Anna Whitlock – verklighetens Fröken Friman

Anna Whitlock var en pionjär för jämlik utbildning, kvinnors rättigheter och demokrati – och förebild för TV:s Fröken Friman. Självklart bör hon uppmärksammas med ett minnesmärke, anser vi i Folkpartiet.

DN STHLM 9 mars 2015, om Folkpartiets initiativ till minnesmärke över Anna Whitlock.
DN STHLM 9 mars 2015.

Liberalen Anna Whitlock är mest känd som grundare av den skola, för både flickor och pojkar, som bar hennes namn. Hon var också en förkämpe för kvinnors rättigheter och demokrati, bl a för lika rösträtt. Och hon var initiativtagare till konsumentkooperativet Svenska Hem, en gärning som uppmärksammades i TV-serien Fröken Frimans krig. En praktisk kamp som vi liberaler kan lära av i nutiden, som jag skrev för ett drygt år sedan.

Anna Whitlock satte avtryck i sin tid, med insatser som spelade stor roll för utvecklingen av dagens Stockholm och Sverige. Det är dags att låta Anna Whitlock sätta avtryck även i stadsbilden, menar vi från Folkpartiet.

Tillsammans med Lotta Edholm och Madeleine Sjöstedt motionerar jag därför till kommunfullmäktige om ett rejält minnesmärke över Anna Whitlock (som för övrigt hade sin politiska hemvist i dåtidens liberala parti). Det skulle också innebära att vi kan göra något åt den manliga dominansen när det gäller statyer och minnesmärken i Stockholm. Inte genom att i efterhand försöka korrigera historien – utan genom att uppmärksamma en kvinna som verkligen gjorde historiska insatser, för kvinnor och män. Se motionen nedan!

Upprätta ett minnesmärke över utbildnings-, kvinnorätts- och demokratipionjären Anna Whitlock

Den manliga dominansen genom historien manifesterar sig också i stadsrummet, genom monument och gatunamn. Det vore en överloppsgärning att försöka ”efterhandskorrigera” detta förhållande, som speglar en historisk verklighet. Däremot bör vi ta chansen att uppmärksamma viktiga insatser som gjorts av och för kvinnor, när möjligheten finns. En kvinna värd att uppmärksamma är Anna Whitlock (1852-1930). Bland de kvinnor och män som bidrog till att forma ett demokratiskt och mer jämlikt Sverige och Stockholm för hundratalet år sedan, står hon i första ledet.

Delar av Anna Whitlocks gärning har blivit mer allmänt känd och populariserad genom SVT:s drama Fröken Frimans krig, där hon är förebild för huvudpersonen. Anna Whitlock tog 1905 initiativ till konsumentkooperativet Svenska Hem – men hon hade redan då hunnit göra många stora insatser. Hon skulle hinna göra många fler, som pionjär för flickors jämlika utbildning, i samma villkor och samma miljö som pojkar, och som förkämpe för den allmänna rösträtten och kvinnors lika rättigheter i stort.

Efter en lärarinneutbildning och verksamhet, bland annat som Aftonbladets korrespondent i Paris, grundade Anna Whitlock 1878 en flickskola, som 1893 blev en av de första samskolorna, där flickor och pojkar undervisades tillsammans. 1905 döptes denna skola om från Stockholms nya samskola till Whitlockska samskolan.

En av Whitlocks vänner och samarbetspartner var Ellen Key. Förutom samundervisningen, radikal för sin tid, präglades skolan och undervisningen också i övrigt av nytänkande som stod i bjärt kontrast med konservativa strömningar i samtiden: neutralitet i religionsfrågor, större tonvikt vid naturvetenskapliga och praktiska ämnen, en koppling till verkligheten utanför klassrummet genom t ex naturstudier och studiebesök. På schemat stod även kökskunskaper, sy- och träslöjd och sexualhygien – för både flickor och pojkar.

Anna Whitlocks bildningsgärning gick vida utöver hennes egen skola. Hon var en opinionsbildare för modern pedagogik och undervisning. Hon verkade också i det praktiska för förbättringar i människors vardag, bl.a. genom ovan nämnda Svenska Hem (som för övrigt skildras i en minst lika spännande berättelse som TV-dramat, i en facklitterär bok av Monika Björk och Eva Kaijser). Hon var också ordförande i Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) från dess tillkomst 1903 till 1907, och ännu en gång mellan 1911 och 1912.

Anna Whitlocks politiska hemvist var i det frisinnade, senare liberala, partiet, men i sin modernitet och sin också praktiska inriktning är hon en förebild för dagens politiker oavsett partifärg.

Anna Whitlock kommer, efter initiativ av Folkpartiet och skriftställaren Anders Johnson, att äntligen få en gata uppkallad efter sig i den nya Hagastaden. Men hennes gärning förtjänar större uppmärksamhet, för den hon var och det hon åstadkom som person, och för det hon representerar: de lika rättigheterna som elev, konsument och medborgare, oavsett kön eller andra förutsättningar.

Anna Whitlock är en av de kvinnor vars plats i Stockholms och Sveriges historia rättfärdigar en större närvaro i stadsbilden. Ett minnesmärke av större slag bör därför upprättas, lämpligen alternativt i nära anslutning till den Whitlockska samskolans byggnad på Eriksbergsgatan nära Humlegården, eller vid den nya gata i Hagastaden som kommer att bära hennes namn.

Mot bakgrund av det som anförs ovan yrkar vi

att kommunfullmäktige beslutar om att Stockholms stad inrättar ett större minnesmärke över utbildnings-, kvinnorätts-, konsument- och demokratipionjären Anna Whitlock

Lotta Edholm                     Madeleine Sjöstedt             Rasmus Jonlund

Liberaler kan lära av historien

En stolt historia kan också ge inspiration för framtiden. Liberaler har många bedrifter att yvas över, men mycket kvar att göra. Om detta har jag skrivit en krönika i veckans nummer av NU.

Interiör från verklighetens Svenska Hem, butiken på Mäster Samuelsgatan 3. Från Stockholmskällan via Wikimedia.
Interiör från verklighetens Svenska Hem, butiken på Mäster Samuelsgatan 3. Från Stockholmskällan via Wikimedia.

I julas gick det omtalade historiska dramat ”Fröken Frimans krig” på SVT. Jag bloggade i mellandagarna om vad detta stolta kapitel i den liberala historien kan lära oss i dag, och samma ämne ägnar jag en krönika i veckans nummer av det liberala nyhetsmagasinet NU.

Vår historia är inte bara något att känna stolthet över – de liberala föregångarna kan lära oss mycket också inför framtiden. Inte minst värdet av praktisk politik som är relevant för människors vardag! För övrigt tipsar jag gärna om boken Svenska Hem – nyutgiven med den nya undertiteln Den sanna historien om Fröken Frimans krig (Bokus) – ett ämne som behandlas av den alltid like kunnige och intressante Anders Johnson i samma nummer av NU.

 

Stolt historia borgar för ljus framtid

bild

Storhelgerna som gick var en riktig ”löntagarjul” – och många hade gott om tid att umgås med familj och vänner, kanske i TV-soffan. I så fall hoppas jag att många liksom jag tog chansen att se SVT:s historiska drama ”Fröken Frimans krig”. Ett drama som gav en hel del politisk lärdom att smälta tillsammans med julskinkan och pralinerna.

Den uppdiktade Dagmar Friman och hennes väninnor representerar ett viktigt kapitel i vår stolta liberala historia. Men det är ett kapitel som också borde inspirera till praktisk politik. Inför 2014 gäller det att vara tydligt ideologiska – och pragmatiskt relevanta.

Liberaler har en lång och stolt historia. Det är lätt att drömma sig tillbaka till fornstora dagar, då liberala statsministrar konfronterade kungamakten och liberala kvinnor gjorde entré i riksdagen. ”Fröken Frimans krig” minner om andra, mindre kända och mer jordnära strider.

Förebilden för Dagmar Friman, verklighetens grundare av kooperativet Svenska Hem, är Anna Whitlock. Hon är i dag än mer känd som grundare av den samskola som bar hennes namn – numera Studieförbundet Vuxenskolans hus i Stockholm. Hon var en av de många liberaler som gjorde stora insatser för en bättre och mer jämlik utbildning, och för viktiga sociala reformer som påverkade livet till det bättre för många människor. Insatser som ofta fick långsiktiga effekter – och reformer med påtaglig praktisk betydelse.

Drömmar om dåtiden må ha varit oss tillåtna över helgerna, men nu är vi redan inne i supervalåret 2014. Då gäller det att tänka framåt – och även då har Friman/Whitlock och Adolf Hedin, Nils Edén och Kerstin Hesselgren saker att lära oss.

Liberaler har både en historia och en ideologi som vi inte behöver skämmas för. Men för att vinna stöd för våra idéer måste vi också ha en framtidstro och en praktisk politik. Vi måste vara relevanta i vardagen. Som Hedin med sina banbrytande socialpolitiska reformer och Whitlock med sin kooperation för bra livsmedel och sin skola som inte gjorde skillnad efter kön, måste vi visa varför vi är värda förtroende.

2014 finns stora utmaningar för liberaler: Värna det öppna och internationalistiska Sverige och Europa mot främlingsfientlighet och isolationism. Både för att det är rätt och riktigt ideologiskt – och för att invandring, handel, miljöskydd och samarbete gynnar Sverige och Europa och oss som bor här.

Slå vakt om den valfrihet som miljoner svenskar uppskattar och använder sig av. Befästa och fullfölja de viktiga reformer för kunskap och skola som först de senaste åren kunnat börja implementeras. Ta fler steg för jämställdhet mellan kvinnor och män. Ta tydlig ställning för allas rätt att vara den de är. Fortsätta kampen mot utanförskapet. Ge alla lika chanser – och låta fler få behålla mer av frukterna av sina ansträngningar. Stå upp mot både ojämlikheten och oginheten.

Vi har en icke föraktlig historia också från de senaste regeringsåren, men årets val ska vi vinna på framtiden. 2014 kan och ska vi visa att Folkpartiet fortfarande ger resultat.

Frimansk inspiration för liberaler

TV-dramat ”Fröken Frimans krig” kan få liberaler att känna stolthet över vår historia. Men låt oss också inspireras till praktisk politik. Inför 2014 gäller det att vara tydligt ideologiska – och pragmatiskt relevanta.

Så gick Folkpartiet till val 1936. Berlin-OS år. Så ska vi gå till val också 2014.
Så gick Folkpartiet till val 1936. Berlin-OS år. Så ska vi gå till val också 2014.

Liberaler har en lång och stolt historia. Det är lätt att drömma sig tillbaka till fornstora dagar, då liberala statsministrar konfronterade kungamakten och införde demokrati, och liberala kvinnor gjorde entré i riksdagen. SVT:s drama ”Fröken Frimans krig” minner om andra, mindre kända och mer jordnära strider. Förebilden för Dagmar Friman, verklighetens grundare av kooperativet Svenska Hem, är Anna Whitlock. Hon är i dag än mer känd som grundare av den samskola som bar hennes namn – numera Studieförbundet Vuxenskolans hus i Stockholm. På utbildnings- och det sociala området gjorde liberaler viktiga insatser, ofta med långsiktiga effekter.

Drömmar om dåtiden må vara oss tillåtna över helgerna, men snart väntar supervalåret 2014. Då gäller det att tänka framåt – och även då har Friman och Whitlock, Hedin (Adolf, inte Sven) och Edén saker att lära oss.

Liberaler har både en historia och en ideologi som vi inte behöver skämmas för. Men för att vinna stöd för våra idéer måste vi också ha en framtidstro och en praktisk politik. Vi måste vara relevanta i vardagen. Som Hedin med sina banbrytande socialpolitiska reformer och Whitlock med sina livsmedel och sin skola måste vi visa varför vi är värda förtroende.

2014 finns stora utmaningar för liberaler. Att värna det öppna och internationalistiska Sverige och Europa mot främlingsfientlighet och isolationism. Både för att det är rätt och riktigt ideologiskt – och för att invandring, handel, miljöskydd och samarbete gynnar Sverige och Europa och oss som bor här.

Att slå vakt om den valfrihet som miljoner svenskar uppskattar och använder sig av. Att befästa och fullfölja de viktiga reformer för kunskap och skola som först de senaste åren kunnat börja implementeras. Att ta fler steg för jämställdhet mellan kvinnor och män. Att stå upp för allas rätt att vara den de är. Att fortsätta kampen mot utanförskapet. Att ge alla lika chanser – och låta fler få behålla mer av frukterna av sina ansträngningar. Att stå upp mot både ojämlikheten och oginheten.

Folkpartiet ger resultatLiberalismen har idéerna. Folkpartiet ger resultat. 2014 liksom våra föregångare anno 1902 och 1934.