Tagg: gasklocka

En nygammal märkesbyggnad: Från gas till högoktanig kultur

Stockholm är på väg att få en ny märkesbyggnad – en gammal skönhet med nytt innehåll. Den nya scenen i Bobergs gasklocka kommer betyda mycket för kulturen i stan, och inte minst för internationella kontakter och gästspel.

FÖRE..? Interiören i den Colosseumliknande bobergska Gasklocka 2 i dag. (Foto: Lennart Johansson)
FÖRE..? Interiören i den Colosseumliknande bobergska Gasklocka 2 i dag. (Lennart Johansson, stockholm.se)

Ofta efterfrågas nya märkesbyggnader i Stockholm. Jag tycker själv att det är angeläget att vi kan ge Slottet, Stadshuset, Asplundbiblioteket och Kulturhuset sällskap, med fysiska avtryck av vår tid i stadsbilden. Samtidigt kommer det givetvis alltid att vara en delikat, och omdebatterad, uppgift att addera nya uttryck till en stad med sina äldsta årsringar från 1200-talet. Minst lika viktigt kan vara att ge nytt liv åt befintliga, bevarandevärda byggnader. Ett lysande exempel som nu ska förverkligas är att låta kulturen ta över en av de monumentala gasklockorna från 1800-talet. Vi uppfyller minst två stora syften: att bevara och blåsa liv i Ferdinand Bobergs Colosseum i tegel från industrialismens barndom, och att ge Stockholms kulturliv och besöksnäring en spektakulär scen i en storleksklass som vi har saknat.

Investeringen i Gasklockan. glädjer mig som stockholmare, och som liberal. Det blir ytterligare ett av de viktiga avtrycken från Madeleine Sjöstedts tid som kultur- och fastighetsborgarråd, ytterligare en av Folkpartiets många insatser för staden genom årtiondena. Jag är glad att i går på Stadsteaterns styrelsemöte ha fått vara med om det viktiga inriktningsbeslutet, som är grunden för att sedan kunna ta ett genomförandebeslut.

...EFTER? Idéskissad interiör från gasklockan som operascen. Från stennordin.se
…EFTER? Idéskiss på gasklockan som operascen. (stennordin.se)

Med 2 200 stående eller 1 500 sittande (på gradänger) i ett 22 meter högt cirkulärt scenrum får vi en unik plats för allt från opera (Operan blir sannolikt första hyresgästen när huset vid Gustav Adolfs torg renoveras) över teater och performance till rockkonserter. Den understa våningen med åtta meters takhöjd ska inrymma entré, publik- och serviceutrymmen. Investeringen blir 530 miljoner kronor och görs av staden via fastighetsnämnden. Kulturhuset Stadsteatern blir huvudman men tanken är uthyrning och självkostnadsbärande efter 5-7 år.

2018 ska allt vara klart. Utmaningarna är förstås många: akustiken i ett gigantiskt rum med lååång efterklang, där olika arrangemang dessutom har mycket olika krav och förutsättningar, ska lösas med ljudabsorberande beklädnader, flexibla textilier och ett avancerat högtalarsystem. Kulturvärdena kräver sinnrik noggrannhet. Själva flexibiliteten som fordras betyder i sig höga krav på konstruktionen och kringarrangemangen.

Ett gott omen är att flexibilitet ligger i gasklockors natur; bakom tegelväggarna doldes huvudkonstruktionen, den gigantiska metallbälg som rörde sig upp och ner i takt med gasens in- och utförsel. Nu går Gasklocka 2 från sin historiskt och materiellt strategiska, omistliga, roll för Stockholms energiförsörjning, till en måhända mer immateriell men inte mindre strategiska position för stadens kulturliv. Från livsnödvändig gas till högoktanig kultur.

Uppdaterat 5 maj: I dag har koncernstyrelsen i Stockholm (Stockholms Stadshus AB) beslutat om inriktningen och investeringen, och SR:s Kulturnytt rapporterar.

Gasklockan – kulturscen i världsklass

Världsstaden Stockholm behöver en plats för stora internationella gästspel. En sådan skapas i en av de gamla gasklockorna i Värtan. Här passar klichén ”att sätta Stockholm på kartan”.

Ferdinand Bobergs gasklockor. Bild från Holger.Ellgaard, Wikimedia.
Ferdinand Bobergs gasklockor. Bild från Holger.Ellgaard, Wikimedia.

Planerna på en internationell gästspelsscen i en av de gamla gasklockorna i Värtan har funnits i några år och hör till Folkpartiets och Madeleine Sjöstedts varmt prioriterade projekt. Stora pengar har lagts på förberedande arbeten. Nu presenteras de konkretare planerna för utformningen: upp till 900 sittplatser samt publika utrymmen. Verksamheten kommer att skötas av Kulturhuset Stadsteatern – ett nytt viktigt uppdrag – i samarbete med föreningen Internationell Scen i Gasverket. Fastighetskontoret sköter det praktiska.

2016  startar ombyggnaden, som kommer att vara klar 2018. Förhoppningen är också att Värtan med gasklockan som centrum kan få ett kulturellt kluster i det gamla gasverksområdet.

En internationell gästsspelsscen är något Stockholm behöver. Vi har Nordens största teater, vi har ett Konserthus i världsklass, Dansens hus, Moderna museet och många andra framstående institutioner. Men nu skapas också möjligheter till en annan slags internationella, stora uppsättningar. Möjligheter som en världsstad måste kunna erbjuda.

Att nutida och framtidsinriktad kultur passar väl ihop med industriellt kulturarv har vi sett många exempel på runtom i världen. Det är något särskilt med de gamla, stora byggnaderna från industrialiseringens stoltaste tidevarv, som får en ny, modern roll tack vare kulturen. Och för kulturen är de pampiga, rymliga byggnaderna tacksamma: Ett skal att fylla med något nytt.

Kultur i Ferdinand Bobergs gasklocka är också en illustration av kulturens roll i vårt nutida, och framtida, postindustriella samhälle. Kulturen för sin egen skull – men också som manifestation av framtidstro, som faktor för utveckling och attraktionskraft.

Med gasklockans dimensioner och synlighet tar kulturen också en rejäl plats i staden. Det är något vi har saknat hos senare års kulturhus, förutom Celsings skapelse vid Sergels torg. Man kan säga mycket gott om Dansens hus och Moderna museet, men någon framträdande plats i stadsbilden tar de knappast.

Nu får Stockholm verkligen en internationell kulturscen i världsklass – om uttrycket tillåts. Eller för att använda en för stunden trots allt motiverad kliché – kulturens gasklocka sätter Stockholm på den kulturella världskartan.

Läs mer: Folkpartiet på Newsdesk och hos Madeleine Sjöstedt.