Tagg: gator

Låt Stockholms gatuskyltar berätta mer

Varför heter gatan eller platsen som den gör? Vem är personen eller händelsen bakom namnet? De frågorna bör Stockholms gatuskyltar kunna besvara, föreslår vi liberaler.

FÖREBILD. I Paris får man veta vem Victor Hugo var.
FÖREBILD. I Paris får man veta vem Victor Hugo var.

Platsers namn har stor betydelse. Det handlar om orientering men också identitet och historia. Vi liberaler har tidigare föreslagit en mer frisinnad inställning till namngivning av gator och platser i Stockholms stad. Nu föreslår Hanna Gerdes, Björn Ljung och jag att staden ska ge mer information om varför platser och gator heter som de gör. Varför heter det Norrtullsgatan, Vita Liljans väg eller Tussmötevägen? Vilka var Renstierna eller Hildebrand? Vi föreslår att staden dels ger kort information vid de vanliga gatuskyltarna, och dels när motiverat sätter upp en större skylt med mer bakgrund.

Förebilder finns i bl a Paris, där man t ex får veta vem Victor Hugo var.

DN:s Eva-Karin Gyllenberg skriver om vårt förslag att berätta mer om historien bakom gatu- och platsnamnen. Se hela vår motion från Liberalerna till Stockholms kommunfullmäktige nedan!

 


INFORMATIONSBEHOV. För många behöver kanske Astrid Lindgren inte en närmare presentation, men gatuskyltar är ett bra tillfälle att lyfta fram intressanta personer och händelser. (Holger Ellgaard Wikimedia)
INFORMATIONSBEHOV. För många behöver kanske Astrid Lindgren inte en närmare presentation, men gatuskyltar är ett bra tillfälle att lyfta fram intressanta personer och händelser. (Holger Ellgaard Wikimedia)

Motion om information om personerna bakom namngivna gator

Stockholm är välfyllt av gator och platser uppkallade efter personer som på ett eller annat sätt gjort avtryck i historien. Många är fortfarande välkända. Andra är mindre namnkunniga, några helt okända för de flesta stockholmare. Platsnamnen och den historia de representerar är dock viktig, för stadens och dess invånares identitet, och kan i vissa fall ha betydelse för marknadsföring och turism.

Att med eftertanke och omsorg namnge gator och platser, och inte berätta för om- och eftervärlden vad namnet betyder, tycks halvdant.

I andra städer i världen – större och mindre – ges ofta en förklaring till gatunamnen. Så bör också ske i Stockholm. Det kan enklast göras vid gatunamnsskyltarna genom att ange vilken person eller händelse det handlar om, med titel/kategori och årtal (exv Narvavägen; stad i nuvarande Estland; fältslag 1700; eller Linnégatan; Carl von Linné, svensk vetenskapsman, 1707-1778). Vid lämplig plats kan också en större informationsskylt uppsättas.

Vi yrkar att kommunfullmäktige beslutar att staden ska informera om gatu- och platsnamnens betydelse enligt vad som beskrivs i motionen.

Hanna Gerdes (L)
Rasmus Jonlund (L)
Björn Ljung (L)

Staden behöver sin grönska

När svenska städer växer ökar trycket på de gröna ytorna. Fler  bostäder och lokaler behövs, i tätare kvarter, men en bra stad handlar också om grönska och offentliga ytor. Parker, träd och torg behöver planeras från början.

URBAN GRÖNSKA. I Stockholm finns dessutom fördelen att använda vattenytorna som ger luft och ljus. Hornsbergs Strandpark. Foto: Holger Ellgaard, via Wikimedia.
URBAN GRÖNSKA. I Stockholm finns dessutom fördelen att använda vattenytorna som ger luft och ljus. Hornsbergs Strandpark. Foto: Holger Ellgaard, via Wikimedia.

I grunden är det en mycket positiv nyhet för en urbant inriktad person: svenska städer planeras och byggs nu med dubbelt så hög invånartäthet som de gamla stadskärnorna.  I de gamla kvarteren bodde man förstås också betydligt tätare förr om åren; dagens svenska stadsbor kan vara glada över att inte behöva tränga ihop sig i ettor och dela toaletter och duschar, vilket var en verklighet för inte så många årtionden sedan i oupprustade innerstäder. Att 17 000 människor nu kan få plats på en kvadratkilometer vittnar om stadens styrka. Men det betyder också ett stort ansvar, för dem som planerar och bygger våra städer, att göra rätt. (SR Ekot: Grönytan sällsynt när hus byggs tätare.)

Vi ska inte bara bygga mycket. Vi ska också bygga bra. Och det handlar inte bara om god och varierad arkitektur (vilket på många håll lämnar en del övrigt att önska). Varningssignalerna om för lite grönska är värda att ta på allvar.

Låt oss först slå fast att den täta staden är ”grön” med vår tids vanliga, och nödvändiga, definition: Det är miljövänligt att bo nära varandra i en tät stad, där trafiken då kan ske till fots, på cykel eller kollektivt, och där underlaget för service och handel är stort och minimerar transporter av varor. Men för att denna stad ska bli både miljö- och människovänlig behövs inte bara bra hus utan också bra omgivningar. En stad, det som skapar karaktären och attraktionskraften som får människor att flockas och frodas, är inte bara sina bostäder utan minst lika mycket de offentliga, gemensamma ytorna. Då handlar det inte främst om butiker och kommersiella ytor, som är viktiga nog, utan om platser där den enskilde kan vistas, och andas, utan att förväntas konsumera: Kulturlokaler, torg – och parker.

Många svenska städer är välförsedda med grönska, tätt inpå knutarna. Det har dock inte alltid varit grönytor som invånarna har kunnat eller velat utnyttja. Med en tätare stad har vi chansen att bygga i otillgängliga backar, rensa bort sly och otrygga skogspartier nära bebyggelsen, och istället satsa på att skapa grönytor som har både hög tillgänglighet och hög kvalitet. Likaså kan vi i den täta staden bygga torg och gator för människor, mer än för bilar; med välplanerade planteringar, buskage och många grönskande träd kan torgen och gatorna bli ytterligare urbana lungor. Konstnärlig gestaltning är en självklar del av det goda offentliga rummet.

Folkpartiet i Stockholm står för att bygga mycket – vi vill se 140 000 nya bostäder till 2030. Men vi vill också bygga bra. Vi vill ställa krav på byggarna när det gäller husen, vi vill se variation och bra boendemiljöer. Men vi vill också ställa krav på staden själv, på att anlägga bra parker och torg, och på att plantera fler träd (där jag fick med mig vårt representantskap på målet om ett nytt träd för varje ny bostad). Här på Kungsholmen håller vi fast vid vår envetna vilja att fullborda Kristinebergs Strandpark, som de täta nya kvarteren i Hornsberg så väl behöver. Det är ett bra exempel på de komplicerade sambanden i stadsbyggnadsfrågor; en ny tennishall tillsammans med hundratals nya bostäder vid Stadshagen, en ny 11-mannaplan i Fredhäll…

Vi ger oss inte. Vi ska bygga en tätare, och grönare stad. En stad där människor trivs, och kan andas friare i både bildlig och bokstavlig bemärkelse.