Tagg: konstnärer

Låna konst på biblioteket

Låna konstverk på Stockholms bibliotek – det kan bli möjligt i framtiden, om Folkpartiet och Alliansen får genomslag för vårt förslag om konstbibliotek.

Biblioteken bör vara de viktigaste kulturinslagen i en stad, och så är det i Stockholm. Bibliotekens roll både för bildning och som gemensamma vardagsrum – med respekt för de andra som vistas där – har stärkts under Folkpartiets år som ansvariga för kulturpolitiken i Stockholm. Det är inte vi politiker som skapar goda bibliotek, men vi har gett förutsättningar för biblioteken att utvecklas. I den utvecklingen ingår t ex nya medieformer och mötesplatser. Det är länge sedan det bara var för pappersböcker man gick till biblioteken. Nu föreslår vi från Folkpartiet och Alliansen ännu ett steg: Konstbiblioket. Du ska helt enkelt kunna låna hem en tavla eller annat konstverk. Det kunde ge fler stockholmare tillgång till konst, och fler möjligheter för fler konstnärer. Kanske kan vi också få större nytta av stadens, dvs stockholmarnas gemensamma, konstsamling.

Rent praktiskt ser jag framför mig en webbaserad katalog, där man får beställa det önskade verket och hämta det på ”sitt” bibliotek. På biblioteken kan man ha ett urval verk som exempel och naturligtvis tillgång till webbkatalogen. Urvalet av konst sker med hjälp av en professionell referensgrupp. Konstnärer som deltar bör givetvis få ersättning, en parallell kan vara utställningsersättningen som förhandlats fram och som Stockholms stad numera alltid ska använda (ett beslut från Folkpartiets tid som ansvariga för kulturen i staden).

Förebilder för konstbibliotek finns utomlands, i t ex Berlin och Minneapolis som framgår nedan, och konstutlån i samarbete med konstnärer har prövats i Tensta. Vi hoppas att konstbiblioteket är en idé som går att förverkliga i större skala. Nedan ser du hela vår skrivelse!

Stockholmdirekt skriver om förslaget om konstbibliotek. Även Stockholmsbloggen skriver om konstbibliotek.

UPPDATERING: I dag 25 maj skriver Hanna Gerdes, Anne-Lie Elfvén och jag på Dagens Samhälle om vårt förslag om konstbibliotek.

BOKKONST. Bibliotekarien av Arcimboldo, Skokloster (Wikimedia).
BOKKONST. Bibliotekarien av Arcimboldo, Skokloster (Wikimedia).

Inrätta konstbibliotek i Stockholm

Biblioteken är på många sätt bildningssamhällets ryggrad. Vi anser att biblioteken ska ligga där medborgare lätt kan besöka dem, exempelvis nära kollektivtrafiken, ska vara öppna när medborgarna har tid att besöka dem; på kvällar, helger och somrar. I Alliansen är vi stolta över att ha kunnat rusta upp och inviga nya bibliotek inte minst i ytterstadsdelar, som det nya biblioteket i Kista eller Hagsätras nyligen återinvigda bibliotek ,och över tunnelbanebiblioteken.

Men det är också viktigt att biblioteken fortsätter att utveckla sin verksamhet så att den kan locka både nya och återkommande biblioteksbesökare att ta del av kultur. Att låna hem ett konstverk, t.ex. ett grafiskt tryck eller en skulptur till ditt hem i några veckor, precis som du lånar en bok på bibliotek, kan bli ett sådant intressant komplement till bibliotekens verksamhet.

Möjligheter att låna hem konst finns på flera håll i världen, ofta under benämningen ”artotek”. I Berlin finns alltsedan 1970-talet ett Arthotek vid Neuer Berliner Kunstverein, en verksamhet som har ca 11 000 utlån per år. Samlingarna innehåller både målningar, skulpturer, akvareller och fotografi, med flera tekniker.

Vid Minneapolis Art Lending Library (MALL) vid American Swedish Institute i Minneapolis kan varje biblioteksbesökare, som besöker bibliotekets olika ”utställningsomgångar”, kostnadsfritt låna hem ett konstverk från en känd eller ”kämpande” konstnär som är verksam lokalt i området.

Sedan våren 2014 finns möjligheten att låna hem konst även i Stockholm, från Tensta bibliotek. Allt den konstintresserade behöver är ett bibliotekskort för Stockholms stadsbibliotek. I fyra veckor får man sedan ha en konstnärs verk i sitt eget hem. Initiativet bygger på att ett antal konstnärer gått ihop med, i detta fall, Tensta konsthall och Stadsbiblioteket. Artoteket i Tensta har sedan givit sig ut i landet och bland annat gästat kulturhuset Komedianten i Varberg. Långt vanligare än ”konstbibliotek” är möjligheten för anställda att låna konst till sin arbetsplats. Så är till exempel fallet för anställda i Stockholms stad, som kan få låna konst att ha vid skrivbordet och som sedan återlämnas till stadens samlingar. Möjligheten för allmänheten att också kunna låna vissa verk ur stadens konstsamling bör prövas med de reservationer som krävs för värde, oersättlighet etc.

Ett konstbibliotek måste naturligtvis hitta former för att minimera risken för att konst skadas, tappas bort eller stjäls ochett ansvars- och avtalsförhållande måste finnas för låntagaren. Erfarenheterna från andra städer och länder, inte minst från Berlins Arthotek, visar dock på möjligheterna. För konstnärer kan detta vara ett sätt att hitta en större publik, och för biblioteksbesökarna blir det ett sätt att njuta av konst utan krav på större investeringar.

Vi vill att fler stockholmare ska kunna njuta av och kanske låna hem ett konstverk. Vi vill nu be kulturförvaltningen utreda förutsättningarna för att sprida arbetssättet med konstlån på bibliotekskortet till fler bibliotek på fler håll i staden. Urvalet i ett konstbibliotek behöver naturligtvis göras på professionellt sätt där biblioteket företrädesvis samverkar med Liljevalchs/Stockholm konst med stöd av en referensgrupp.

Fler kvinnor bland statyerna

Statyer och monument över personer föreställer till övervägande del män. Historien kan inte skrivas om i efterhand, men den kan kompletteras, som i dag med Elin Wägner på S:t Eriksplan. Den stora jämställdhetsfrågan är dock konstnärerna.

MAN MED MAKT. Ryttarstatyn av Gustav II Adolf på torget som bär hans namn. Foto Helger Ellgaard via Wikimedia.
MAN MED MAKT. Ryttarstatyn av Gustav II Adolf på torget som bär hans namn. Foto Helger Ellgaard via Wikimedia.

Vår moderna demokrati har tagit över den gamla tidens makt och platser – och skapat nya. Mitt i våra städer, ofta på framträdande platser, tronar dock alltjämt de gamla makthavarna. Vårt eget Stockholm är fullt av kungar, krigare och kulturpersonligheter – och de är i princip uteslutande män. Kvinnors frånvaro bland statyerna i våra städer speglar förstås historiska realiteter. Männens överordning var länge överväldigande och institutionaliserad i varje del av samhället.

Den tid då kvinnor varit formellt jämställda är i ett historiskt sammanhang oerhört kort, och vi vet förstås att vi har långt kvar till jämställdhet i praktiken (något som drabbar framför allt kvinnor men även män). Statyerna bär vittnesbörd och är en påminnelse om den jämställdhetskamp vi fortfarande måste föra.

Ojämställdheten fanns, och finns, även bland konstnärerna och skulptörerna. Betydligt färre kvinnliga konstnärer är representerade i Stockholms offentliga miljöer.

KVINNA MED NÅGOT ATT SÄGA. Siri Derkerts skulptur "Elin Wägner håller tal" har skapats i större skala av Rune Rydelius. Foto Klara Nilsen via Stockholm Konst.
KVINNA MED NÅGOT ATT SÄGA. Siri Derkerts skulptur ”Elin Wägner håller tal” har skapats i större skala av Rune Rydelius. Foto Klara Nilsen via Stockholm Konst.

Historien kan inte korrigeras, och även av estetiska skäl kan vi inte i efterhand ta bort eller numerärt balansera krigarkungarna. Dagens skulpturkonst och offentliga gestaltning ser annorlunda ut. Vad vi kan och bör göra är att komplettera bilden: när chansen och platsen finns att i skulpturkonst av hög nivå hedra minnet av framstående kvinnor bör den givetvis tas. Så är fallet med den staty av författaren, debattören och liberalen Elin Wägner som min partivän Madeleine Sjöstedt inviger på S:t Eriksplan i dag, och som donerats av Elin Wägner-sällskapet. Statyn är skapad utifrån en mindre skulptur av Siri Derkert.

Man kunde också fråga sig om det inte är dags för drottning Kristina, vars offentliga och privata personlighet väcker så många fler tankar än de flesta krigarkungars. Men oavsett chanserna för något sådant lär dylika tillskott ändå bli undantag. Det handlar om platser, men också om att Stockholms offentliga konst finansieras av enprocentregeln vid ny- och ombyggnationer.

Kvinnor ska synas mer med konst i det offentliga rummet – och det ska framför allt ske genom att fler kvinnliga konstnärer får möjlighet att skapa konstnärliga gestaltningar.

Läs gärna vad jag skrivit om enprocentregeln och konst i staden.