Tagg: kunskapsskola

Lika chanser med liberalerna

Alla ska ha lika möjligheter i livet – oavsett bakgrund eller kön. Det är den liberala grunden för såväl skola som jämställdhet – Folkpartiets viktigaste frågor inför valet.

10547715_837387762952282_2773457798382828139_nDu har rätt att vara den du är, och försöka bli den du vill vara, utan att hindras – eller behandlas sämre. Tvärtom ska vi i samhället gemensamt värna människors lika rättigheter, och försöka utjämna skillnader i livschanser. Det är utgångspunkten för liberaler i idé och praktik. Inför valet märks det tydligt i Folkpartiets prioriterade frågor: skolan och jämställdheten. Så också när Jan Björklund i dag presenterade Folkpartiets valmanifest: efter att i Almedalen och Göteborg ha fokuserat på jämställdhet lanserades i dag ett skolpaket. Samma dag noterar Folkpartiet den största ökningen i Aftonbladet/United Minds.

Utbildning är nyckeln till jämlikhet. En skola för kunskap, med tydliga mål, arbetsro och läraren som leder undervisningen, är viktigast för de elever som har sämre förutsättningar med sig hemifrån eller av omgivning och omständigheter.

Kunskap och arbetsro har varit fokus för de skolreformer som Folkpartiet har genomfört i regeringsställning. Många av dessa har genomförts och börjat ge resultat först de senaste åren. Nu sätter Folkpartiet målet att den svenska skolan ska vara en av världens tio bästa, sett till de internationella kunskapsmätningarna, inom tio år (i den senaste Pisa-mätningen, bland elever som gått hela sin grundskoletid i en skola med den gamla S-regeringens läroplan, låg vi på plats 38).

Arbetsron ska stärkas med ett skriftligt ordningsomdöme. Syftet är att lektioner ska ägnas åt undervisning – inte ätas upp av stök och sena ankomster. Och för det kanske viktigaste av allt, lärarna, föreslår Folkpartiet 10 000 ytterligare karriärtjänster. Med de satsningar som hittills gjorts har Sverige snart 15 000 förstelärare – med Folkpartiets ytterligare förslag kan de bli 25 000.

Jämställdhet handlar om att sätta människan – inte könet – främst. I grunden är vi människor så lika, och skillnader finns framför allt mellan individer. Att därför behandla människor som just enskilda individer är något vi alla vinner på.

En av Sveriges stora fördelar är t ex att så många kvinnor arbetar – samtidigt som arbete och egen inkomst ger svenska kvinnor större frihet och möjlighet till självförverkligande. Det gör att vår sysselsättning som andel av befolkningen i arbetsför ålder är så mycket högre än andra europeiska länders – t ex Österrike som Socialdemokraterna nu ser som en förebild. Denna svenska styrka vill Folkpartiet bygga vidare på – för också vi har mycket kvar att göra för jämställdheten! Folkpartiet har tidigare presenterat förslag om att avskaffa vårdnadsbidraget, fördubbla jämställdhetsbonusen och införa en ytterligare ”pappamånad” i föräldraförsäkringen. Karriärtjänsterna i skolan, och vården som Folkpartiet också föreslår, är förstås också bra för jämställdheten.

Skola för kunskap och liberal jämställdhetspolitik är viktigt också för integrationen: Möjligheten för alla att få en god utbildning och lyckas i Sverige, och möjligheten för kvinnor liksom män att arbeta och förverkliga sig själva. Förstelärarna och resurserna behöver vara fler och större i skolor i s k utsatta områden. Vårdnadsbidraget riskerar att bli en kvinnofälla inte minst för invandrarkvinnor.

”Det viktiga är inte var du kommer ifrån, utan var du har din framtid” som bilden ovan säger. Ett uttryck som kan användas i de flesta sammanhang.

SVT: Ordningsbetyg ett av FP:s vallöften. SR: Folkpartiet går till val på ordningsbetyg i skolan. Jan Björklund: Folkpartiet går till val på skola, jämställdhet och jobb. Anna Lundberg och Jesper Svensson bloggar.

Elevstöd i rättan tid

Elever får inte det extra stöd de behöver i tid – trots att skolan vetat om behoven. Det visar på värdet av tidig och tydlig utvärdering, och att nationella prov och tidiga betyg handlar om skolan, inte eleven. Men utvärderingen måste också leda till åtgärder. Det blir enklare i en statlig skola.

Skolans viktiga uppgift är att förmedla kunskap och färdigheter i bred bemärkelse till alla elever. Oavsett och utifrån elevens egna förutsättningar. Det handlar om att se och uppmuntra talanger av olika slag – och det handlar inte minst om att upptäcka och stötta elever med svårigheter i olika ämnen. Tyvärr har skolan bitvis och tidvis varit alltför dålig på båda delar, och det drabbar främst de elever som behöver extra stöd.

Särskilt stöd till elever ska sättas in så tidigt som möjligt. Då krävs att man upptäcker svårigheterna i tid – och agerar utifrån det. Tyvärr, återigen, verkar det inte räcka att skolor har kännedom om vilka elever och svårigheter det handlar om – stödet sätts ändå in för sent, flera år senare, i värsta fall något år före grundskolans slut. Det visar DN:s granskning i dag. Exemplen Emma och Erik förskräcker (och det finns fler); redan i femman identifierades deras behov, först i åttan kom stödet.

Emma och Erik är inte ensamma. Två av fem elever som fick underkänt i nian hade det redan i de nationella proven i femman. Naturligtvis borde alla de ha fått hjälp tidigare. När man sätter in särskilt stöd hör till det som skiljer Sverige från Finland, där kunskapsskolan länge har stått starkare. Medan svenska elever oftast får stöd först det sista året i grundskolan, har deras finska jämnåriga ofta fått det redan på lågstadiet (SvD). Inte underligt att det kan gå betydligt bättre då.

Att inte ge elever stöd i tid är både ett svek och ett misslyckande. Det visar vikten av tidig utvärdering med nationella prov och betyg – och att dessa i tidiga år inte handlar om att värdera eller hetsa skolbarn, utan om att utvärdera skolan och undervisningen: Hur nås kunskapsuppdraget? Men utvärderingen båtar naturligtvis föga om den inte leder till analys och åtgärd!

Nationella prov behövs, liksom betyg i tidigare år. För att fungera bättre, säkra likvärdigheten och minska lärarnas administrativa börda kan de med fördel rättas centralt – men det viktigaste är att  alla elever sedan får det stöd de har rätt till. Skolledare och lärare behöver de verktyg – befogenheter och resurser – som behövs. Fler speciallärare är viktigt. Och ursäkta att jag tjatar, men nog stärks argumenten ytterligare för ett statligt huvudmannaskap istället för 290 kommunala huvudmän med högst olika prioriteringar, kunskap och intresse. Skolan är det viktigaste vi har.

Rätt med tidigare betyg

Det är inte konstigt att de flesta 12-åriga elever på Kungsholmen välkomnar betygen, som har införts från år  6. Betyg är ett hjälpmedel för lärare, föräldrar och elever. Utvärdering och uppföljning är viktigt i alla verksamheter, så också i skolan. Därför är det rimligt att gå vidare med betyg i tidigare år.

BETYGSFÖRESPRÅKARE. En klar majoritet av sjätteklassare i Kungsholmens grundskolor är positiva till betygen.
BETYGSFÖRESPRÅKARE. En klar majoritet av sjätteklassare i Kungsholmens grundskolor är positiva till betygen, enligt senaste Vårt Kungsholmen (11/2014).

För många som gick i den tidigare, nästan betygsfria grundskolan var de första betygen i åttan något att både bäva inför och se fram mot. Vad betydde lärarnas olika omdömen, av varierande klarhet? Hade man lärt sig tillräckligt? Hur väl stod sig kunskaperna, inför gymnasieval och kommande yrkesliv? För vissa blev det en del, mer eller mindre obehagliga, överraskningar.

Att vi överhuvudtaget fick betyg hade inte varit självklart. Enligt den tidigare rådande kunskapssynen, och en helt seriös statlig utredning, var betyg något som riskerade att sätta fokus på kunskapsinhämtning (!), och som därför borde avskaffas. Så långt gick det lyckligtvis inte ens i den värsta socialdemokratiska flumskolan, även om både den och betygssystemet som bekant lämnade mycket övrigt att önska.

Rätt använda ger betyg ett kvitto på hur elevens kunskaper förhåller sig till målen – och framför allt av hur skolan har lyckats med sitt kunskapsuppdrag. Det är ett kvitto som behövs tidigt, och därför har Folkpartiet arbetat för både tidigare och tydligare betyg.

Nu ges betyg från år 6 – och jag är inte förvånad över att sjätteklassare i Stockholm och på Kungsholmen välkomnar detta, som Vårt Kungsholmen rapporterar i helgen (se också klipp ovan till vänster). Förväntningar är viktiga, på eleverna och på skolan. Uppföljning och betyg är viktigast för elever som behöver extra stöd – så att man tidigt ser när det måste sättas in. Men det är också viktigt för att elever som ligger långt framme ska få stimulans, och erkännande.

Betyg i sexan är bra – men uppföljningen behöver bli tydligare även för yngre elever. Elever och föräldrar vittnar om hur svårt det kan vara att få veta hur man ligger till, hur väl eleven och skolan når målen. Därför föreslår Folkpartiet betyg från fyran.

Fler speciallärare för en skola för alla

Speciallärare och specialpedagoger är viktiga för en skola för alla. Kunskapsskolan bygger på att alla elever ges möjligheter att nå målen utifrån sina förutsättningar. I den socialdemokratiska skolan fanns inte plats för speciallärarna – i den liberala skolan har de en nyckelroll, och nu fördubblar vi utbildningen.

SPECIALSATSNING. Utbildningsminister Jan Björklunds satsning på fler speciallärare gör att fler elever ska kunna känna sig hemma i skolbänkarna.
SPECIALSATSNING. Utbildningsminister Jan Björklunds satsning på fler speciallärare gör att fler elever ska kunna känna sig hemma i skolbänkarna.

Speciallärare var länge en liten och krympande kår i den svenska skolan. Socialdemokraterna avskaffade nämligen utbildningen till speciallärare 1990. Det var ett utslag av den välmenande, men förödande, synen att skolan skulle vara lika för alla. Det är samma syn som innebar att elever som hade särskild talang, läs- eller räknehuvud hölls tillbaka istället för att stimuleras. Specialstöd innebar med ett sådant synsätt ett ovälkommet utpekande av ”svaga” elever.

Effekten blir förstås att de elever som har svårigheter att hänga med i den genomsnittliga takten och upplägget av undervisningen hamnar efter, får sämre resultat och kanske slås ut. I jämförelse med t ex den finländska skolan, med dess höga skolresultat, är det en liten andel av svenska elever som får tillgång till särskilt stöd.

Misslyckanden i skolan blir dyra för hela samhället. Bakom många berättelser från människor det har gått snett för i livet, är sådana misslyckanden vanliga. Och det är skolans misslyckanden- inte individens.

Folkpartiets skolpolitik har länge gått ut på att upptäcka behov och sätta in stöd så tidigt som möjligt. Därför har vi infört uppföljning av kunskapsmål tidigt, redan i tredje skolåret. Och därför har vi återinfört speciallärarutbildningen, vilket utbildningsminister Jan Björklund kunde berätta i dag. Utbyggnaden med 900 utbildningsplatser per år påbörjas 2015, och kommer utöver en tidigare utbyggnad om 100 utbildningsplatser. Totalt blir det 3 000 fler speciallärare för skolan under en femårsperiod. Samtidigt ska det göras mer attraktivt att gå speciallärarutbildningen, som är en påbyggnad på en vanlig lärarutbildning.

Speciallärare blir också en ytterligare utvecklings- och karriärmöjlighet för svenska lärare. Nu gäller det att skolans huvudmän – kommuner och friskolor – ser till att anställa speciallärare, och avlöna dem och andra lärare på bra sätt. Mer kan staten inte göra innan Folkpartiets mål om ett statligt huvudmannaskap förverkligas.

Framför allt kommer fler speciallärare kunna föra oss närmare målet om en skola för kunskap, för alla.

Jan Björklund i sitt nyhetsbrev om fler speciallärare, och på regeringen.se om att regeringen vill utbilda 3 000 fler speciallärare. Ekot: Regeringen vill satsa på speciallärare. Riksdag & departement: 50 000 skäl att bli speciallärare.