Etikett: läkare

Vård för integration

Flyktingar och invandrare har ofta kunskaper som kan komma till stor nytta i Sverige. Att inte snabbt låta dem få använda sin kompetens – t ex i sjukvården – är dåligt för både dem och Sverige. Här finns utrymme för god integrationspolitik.

KOMPETENS SOM BEHÖVS. Snabb och smidig bedömning av utländsk vårdpersonals kompetens är bra för vården, och för integrationen (Nurseirie, Wikimedia.)
KOMPETENS SOM BEHÖVS. Snabb och smidig bedömning av utländsk vårdpersonals kompetens är bra för vården, och för integrationen (Nurseirie, Wikimedia.)

Sverige ska vara ett öppet land eftersom det är rätt – både ur rent medmänsklig synpunkt, och eftersom vi har förbundit oss till att ta emot flyktingar enligt internationella avtal och konventioner. Men vi – och andra länder – tjänar också på att vara öppna mot omvärlden. Inte bara varor och tjänster, utan även människor och idéer, ska kunna röra sig friare över gränserna. Därför är liberaler för frihandel, och för en generös och human flykting- och invandringspolitik.

När flyktingar kommer till Sverige ska vi ge dem en fristad. Men vi ska också se vad de, och andra som invandrar hit, kan bidra med till vårt land – som ju också blir deras, om de stannar här.

Sverige har länge varit bra på att ta emot människor som behöver skydd, men vi har varit sämre på att ge dem möjligheter att försörja sig och bidra med sin kompetens. Det måste vi ändra på, inte minst när många fler kommer att behöva få skydd här de närmaste åren. Vi behöver helt enkelt en bättre integrationspolitik, och vad det handlar om är jobben och språket. Och allra helst naturligtvis ett jobb som ligger på rätt kompetensnivå.

Taxichauffören eller pizzabagaren som egentligen är ingenjör eller läkare är ett ofta använt exempel på den länge dåligt fungerande svenska integrationspolitiken. Det är en vandringssägen med starka verklighetsinslag – och det betyder inte att det är något som helst fel på att köra taxi eller baka och sälja pizzor, tvärtom är det exempel på yrken och branscher med många småföretag som är viktiga i många människors vardag. Men en utbildad ingenjör eller läkare är förmodligen inte den bäst lämpade taxichauffören eller pizzabagaren – och skulle göra mycket större nytta på ett industriföretag, som teknikkonsult, som husläkare eller på ett sjukhus. Folkpartiet genomförde i Alliansregeringen viktiga reformer av integrationspolitiken, som ökade fokus på just arbete, men mer behöver göras.

För personer med vårdutbildning från länder utanför EU krävs godkänd medicinsk kompetens och språkkunskaper för att få jobba som läkare, sjuksköterska, psykolog eller annat legitimationsyrke i Sverige. Denna validering sköts av Socialstyrelsen. Många fler har på senare tid ansökt om att få sin utländska vårdutbildning bedömd, rapporterar SvD i dag – men de får vänta allt längre på att ens börja processen. Det är fel och måste få en ändring. (Min chef, hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink, skriver om varför vården behöver invandring.)

Arbetskraftsinvandring är numera möjligt tack vare den förra Alliansregeringens uppgörelse med Miljöpartiet om migrationspolitiken. Det bör naturligtvis också omfatta personer som söker asyl och har en kompetens som en arbetsgivare behöver. Och självklart ska flyktingar så snabbt som möjligt få sin utbildning prövad och få de språkkunskaper som behövs för att kunna jobba i Sverige. Snabbare validering är klokt nog en del av Alliansens gemensamma budgetalternativ som presenteras i dag (DN Debatt). Det är en del av arbetslinjen, det är bra sjukvårds- och näringspolitik – och det är därigenom också väldigt bra integrationspolitik.

Sverige blir bättre – men vi vill mer

Sverige har blivit bättre sedan 2006. Samtidigt som finanskriserna har svept över världen har vi värnat och stärkt sysselsättningen, välfärden, miljön – och kulturen. Folkpartiet och Alliansen har anledning att sträcka på sig. Men arbetet är inte avslutat.

Vi ger oss inte förrän Sverige har blivit ännu bättre och jämlikt för alla. Vi vill mer.

Sjukvårdslandstingsrådet Birgitta Rydberg (FP) inviger sprutbytesverksamheten, ett fyraårigt försök lokaliserat till S:t Görans sjukhusområde. Flankerad av chefen och infektionsläkaren Martin Kåberg och chefssjuksköterskan Fredrik Lindström. I bakgrunden bl.a. landstingsrådet Gustav Hemming (C).
Sjukvårdslandstingsrådet Birgitta Rydberg (FP) inviger sprutbytesverksamheten, ett tillskott i välfärden.

Val vinns inte på historien utan på framtiden – väljarna röstar inte på dig för vad du har gjort, utan för vad du vill göra. Det är en vedertagen sanning i politiken – men som alla truismer kräver den nyanser. Givetvis spelar vad man åstadkommer roll för tilliten. Den som visat sig kompetent och – eller – tursam, har större chanser att få människor – också väljare – att titta en andra gång, och överväga ett (förnyat) förtroende.

Folkpartiet och Alliansen har all anledning att lyfta fram det vi åstadkommit. När Jan Björklund i går höll sitt inledningstal på Folkpartiets landsmöte, gav han en lång grad exempel på vad som förbättrats sedan 2006. Vi har all anledning att lyssna – och berätta.

Inom välfärden har Sverige fler läkare, sjuksköterskor, vårdcentraler och apotek. Vi har kortare köer och större resurser till hälso- och sjukvården och till äldreomsorgen, liksom till personer med funktionsnedsättning. Tillgängligheten såväl till primärvården som specialiserad vård har ökat. Dessutom har bostadsbidraget för barnfamiljer, flerbarnstillägget, bostadstillägget för pensionärer och högkostnadsskyddet i tandvården höjts. Pensionärer har ett högre grundavdrag och föräldralediga en högre föräldrapenning. I skolan finns fler skolsköterskor, skolkuratorer och skolpsykologer. Men också fler utbildade lärare.

Vi har blivit mer jämställda: Sverige har fler kvinnor som är ordförande i statliga företag än 2006, fler kvinnor som är chefer, fler kvinnliga professorer. Vi har  mindre löneskillnader mellan kvinnor och män än 2006. Vi har dessutom högre sysselsättning bland invandrare och bättre diskrimineringsskydd än 2006.

Fler vindkraftverk (fast just dessa råkar vara engelska). Foto Steve Fareham, Wikimedia.
Fler vindkraftverk (fast just dessa råkar vara engelska). Foto Steve Fareham, Wikimedia.

Vi är rikare och jobbar mer, trots den djupaste ekonomiska krisen i Europa på 80 år, som även har drabbat Sverige. Hushållens disponibla inkomster har ökat och vi har många fler sysselsatta. Många fler går till jobbet en vanlig dag. Arbetskraften – de som står till arbetsmarknadens förfogande – är många fler. Hårda siffror finns bl.a. hos Per Gudmundsson i SvD: ”Alliansens politik skapar jobb”.

Miljöhoten och inte minst klimatutmaningen kan ge den mest optimistiske ångest. Tyfonen över Filippinerna gör de små förhoppningarna på klimatmötet i Warszawa än tyngre att bära. Men det finns också ljuspunkter. EU ligger trots Polens och andras kolvurm långt fram i klimatarbetet. ”En solskenshistoria”, som den kände miljöexperten Magnus Nilsson skriver på SvD Brännpunkt om EU och klimatet. Och Sverige har bland de mest ambitiösa klimatmålen i världen. ”Koldioxidutsläppen har minskat sedan 2006. Sverige har också den mest koldioxideffektiva ekonomin inom hela EU. Vindkraften har mångdubblats. Utbyggnadsplanerna för ny järnväg i Sverige har inte varit så omfattande sedan 1800-talet”, som Jan Björklund sade i går.

Mer tillgängliga bibliotek.
Mer tillgängliga bibliotek.

Och ja, även kulturen har haft relativt goda år. Medan många andra länder har skurit ned, har Sverige kunnat satsa. På riksnivå har vi sett barnkultursatsningar och kan äntligen se fram mot en upprustad och större Opera. Och i Stockholm har resurserna ökat – till det fria kulturlivet, till fler och mer tillgängliga och öppna bibliotek, med mera.

För Alliansanhängare som eventuellt känner opinionsångest: Vi har mycket att vara stolta över.

Men vi folkpartister ger oss inte förrän vi har byggt ut och rustat upp vården ytterligare, höjt sjuksköterskelönerna, nått hela vägen fram med skolans kunskapsfokus och resultat, fortsatt stärka och frigöra kulturen, höjt både Sveriges och världens miljöambitioner, osv. Vi vill mer!

Siffror åt rätt håll: Fler vill bli sjuksköterska, lärare och ingenjör

Fler vill bli lärare, läkare och ingenjörer. Framför allt vill nästan dubbelt så många bli sjuksköterskor. Det är glädjande – och viktigt för Sverige.

Som politiskt aktiv lägger man ofta pannan i djupa veck över olika opinionsundersökningar. Partisympatier och förtroende i olika frågor lär dock hinna ändra sig många gånger innan valdagen. Men i dag kom siffror som verkligen spelar roll – och som bör glädja en liberal utbildningsminister, landstingsråd och alla som värnar Sveriges framtid.

Lärare är viktiga i alla länder. Bild från US Census Bureau.
Lärare är viktiga i alla länder. Bild från US Census Bureau.

Utbildning är A och O för Sveriges framtid. Och hur många som utbildar sig till vissa centrala yrken är avgörande för allas vår framtida välstånd och välfärd. För att vi ska få vård och stöd, för att vi ska ha företag som skapas och växer, och för att framtidens elever ska få en bra skola – och själva söka sig vidare till givande yrkesvägar.

Att tillräckligt många vill bli sjuksköterskor, socionomer, läkare, ingenjörer och lärare är helt enkelt viktigt för oss alla. Därför är de färska siffrorna från Universitets- och högskolerådet över ökningar av förstahandssökande så glädjande:

lärare och förskollärare (+20 procent)
civilingenjörer (+14 procent)
högskoleingenjörer (+5 procent)
sjuksköterskor (+89 procent)
läkare (+26 procent) och
socionomer (+27 procent)

Att ökningen av lärarstudenter fortsätter är ett hoppingivande styrkebesked både för Jan Björklunds nya lärarutbildning, och för svensk skolas framtid.

Bild lånad från sverige-norge.se
Bild lånad från sverige-norge.se

Och att antalet som vill bli sjuksköterska ökar så oerhört kraftigt är kanske mest glädjande av allt.

Med en allt mer avancerad vård och stora utbyggnadsplaner inte minst i Stockholm behövs varenda sjuksköterska. Att regeringen utökar utbildningsplatserna i Stockholm rejält får nu så att säga kvittens. Nu måste landsting och sjukhus också ge sjuksköterskor den roll, det ansvar – och de löner – de förtjänar. Detsamma gäller förstås lärare, kommuner och skolor.

Förstelärare och lektorer, respektive specialistsjuksköterskor är strategiska satsningar.

Ansökan till högskolan ska kunna vara första steget på en karriär med god löneutveckling och ökande ansvar. Också för blivande lärare och sjuksköterskor.

Landstingsrådet Anna Starbrink gläds också: ”Att sjuksköterskeyrket lockar många unga har varit känt. det ha längre gått många sökande på varje utbildningsplats. Nu ökar söktrycket.