Etikett: läraryrket

Dags för nytt ansvar för skolan

Merparten av svenskarna, i alla partier, vill ge tillbaka ansvaret för skolan till staten. En samlad, statlig styrning vore bra för skolan, eleverna, lärarna och Sverige. Det är dags att på allvar pröva frågan om förstatligad skola.

STÖD FÖR STATLIG SKOLA. Lärarnas riksförbund och Folkpartiet har flertalet av svenskarna med sig. Foto från Folkpartiets landsmöte i fjol: Birgitta Ohlsson.
STÖD FÖR STATLIG SKOLA. Lärarnas riksförbund och Folkpartiet har flertalet av svenskarna med sig. Foto från Folkpartiets landsmöte i fjol: Birgitta Ohlsson.

Skolan har samhällets viktigaste uppdrag – och en av politikens viktigaste uppgifter är att ta ansvar för skolan. Det blir allt mer tydligt att det uppsplittrade ansvaret mellan 290 kommuner med högst olika kompetens och ambitioner inte fungerar. Tiden har kommit att våga tänka om kring huvudmannaskapet för skolan – och låta det återgå till staten.

De senaste åren har varit fyllda av skolreformer vars effekter på kunskapsresultat ännu är svåra att mäta. (Förutom att senaste Pisa-resultaten ifrågasätts utifrån elevernas engagemang i proven, genomfördes de av niondeklassare som gått hela grundskolan under den tidigare läroplanen.) Vi ser dock bl a ett ökande söktryck på lärarutbildningarna. Många är ense om att arbetsro inte bara behövs i klassrummen, utan även för skolan, och de politiska åsiktsskillnaderna har minskat betydligt. Framför allt Socialdemokraterna och Miljöpartiet har accepterat det mesta av Folkpartiets och Alliansens reformer. Som framgår av det förstnämnda partiets artikel på SvD Brännpunkt i dag skiljer sig deras förslag inte mycket från regeringens och Folkpartiets: större resurser till elever och skolor med större behov och utmaningar, fler speciallärare och specialpedagoger, minskad administration genom bl a digitalt rättade nationella prov, ytterligare satsningar på läraryrket… Jan Björklunds karriärtjänster för lärare har också bred politisk uppslutning.

Problemet är att reformerna inte förverkligas fullt ut. Problemet är att lärare och elever inte för rätt och likvärdiga förutsättningar. Problemet är att det spelar alltför stor roll vilken kommun du jobbar eller går i skolan i. Och här saknar både S och stora delar av Alliansen svar.

En hel del kommuner lyckas. Vi ser stigande kunskapsresultat, ökade resurser skolor och elever med störst behov, högre lärarlöner, osv. Det gäller inte minst i Stockholm och även i exempelvis Folkparti-styrda Landskrona. Men alla borde få del av den goda skolpolitiken. Genom att återge staten huvudmannaskapet för skolan, och arbetsgivaransvaret för lärarna, skapas de förutsättningarna. Många viktiga praktiska frågor kan beslutas om lokalt, skolledare och lärare får en större frihet att lösa sitt uppdrag inom styrningens ramar, och styrningen blir tydligare för både offentligt drivna och fristående skolor.

Folkpartiet vill återförstatliga skolan. Det vill också majoriteten av svenskarna, hos alla partiers väljare, och den överväldigande majoriteten av lärarna, som LR:s ordförande skriver på dagens DN debatt. En utredning har redan granskat kommunaliseringens följder. Efter valet är det dags att utreda framtiden.

Läraryrket viktigast

Att skolan blir en av de största valfrågorna nästa år, står allt mer klart (som jag bloggade om i går). Inom skolpolitikens område finns förstås en lång rad frågor som kan ha olika betydelse: uppföljning med prov och betyg, administration, friskolor – valfrihet och företagsformer…

Allra viktigast för skolans framtid är att lyfta läraryrket.

Det blir tydligt i dagens larmrapport om brist på ämneslärare (DN). Och det tycks också stockholmarna hålla med om, som Opinion Stockholms undersökning av skolpolitiska prioriteringar visar. Att höja lärarnas status är viktigast av de tolv skolpolitiska frågor som panelen fått rangordna. Kontroll av friskolor finns också med, främst prioriterat av unga, som har de färskaste egna erfarenheterna av skolan. De unga efterfrågar också bl.a. fler utbildade lärare.

Stockholmarnas röster kommer att ha oerhört stor betydelse för utgången av valet nästa år, och deras skolpolitiska prioriteringar visar att en fortsatt offensiv och reforminriktad skolpolitik behövs. En skolpolitik som prestigelöst söker de bästa lösningarna, för att lyfta läraryrket (med karriärvägar som också märks på lönebeskedet, och den nya lärarutbildningen) och säkra både valfrihet och trygghet i skolsystemet. En sådan skolpolitik har Folkpartiet alla förutsättningar att leverera.

Skolan behöver bra lärare – lärarna behöver karriärvägar

Svensk skola har genomgått stora reformer, för att få bättre förutsättningar att ge eleverna den kunskap de har rätt till – och Sverige den konkurrenskraft vi alla behöver. Det är reformer som måste få tid att sätta sig, samtidigt som skolan, lärarna och eleverna behöver få arbetsro. Den breda enighet om det fortsatta förändringsarbetet som i dag demonstreras på DN Debatt är därför oerhört värdefull.

Denna enighet kommer strax efter friskolekommitténs blocköverskridande uppgörelse för halvannan vecka sedan, som lägger grunden för en långsiktighet för valfriheten och stabila villkor. Det var den första och största blocköverskridande överenskommelsen på länge, och dagens enighet om läraryrket är som utbildningsminister Jan Björklund påpekar, unik.

Det viktigaste för skolan är bra lärare. Och de tio punkter som utbildningsministern, de bägge lärarfackens ordförande, Sveriges Kommuner och Landsting och Friskolornas Riksförbund presenterade i dag kretsar just kring viktiga reformer för ett läraryrke som behöver lyftas. Högre status, möjlighet att göra karriär, bättre löner och mindre administration är viktiga inte bara för lärarna utan för att lyfta hela den svenska skolan.

Bloggar gör bl.a. Björn Brändewall. Rapporterar gör bl.a. Ekot och SVT.