Etikett: märkesbyggnad

En nygammal märkesbyggnad: Från gas till högoktanig kultur

Stockholm är på väg att få en ny märkesbyggnad – en gammal skönhet med nytt innehåll. Den nya scenen i Bobergs gasklocka kommer betyda mycket för kulturen i stan, och inte minst för internationella kontakter och gästspel.

FÖRE..? Interiören i den Colosseumliknande bobergska Gasklocka 2 i dag. (Foto: Lennart Johansson)
FÖRE..? Interiören i den Colosseumliknande bobergska Gasklocka 2 i dag. (Lennart Johansson, stockholm.se)

Ofta efterfrågas nya märkesbyggnader i Stockholm. Jag tycker själv att det är angeläget att vi kan ge Slottet, Stadshuset, Asplundbiblioteket och Kulturhuset sällskap, med fysiska avtryck av vår tid i stadsbilden. Samtidigt kommer det givetvis alltid att vara en delikat, och omdebatterad, uppgift att addera nya uttryck till en stad med sina äldsta årsringar från 1200-talet. Minst lika viktigt kan vara att ge nytt liv åt befintliga, bevarandevärda byggnader. Ett lysande exempel som nu ska förverkligas är att låta kulturen ta över en av de monumentala gasklockorna från 1800-talet. Vi uppfyller minst två stora syften: att bevara och blåsa liv i Ferdinand Bobergs Colosseum i tegel från industrialismens barndom, och att ge Stockholms kulturliv och besöksnäring en spektakulär scen i en storleksklass som vi har saknat.

Investeringen i Gasklockan. glädjer mig som stockholmare, och som liberal. Det blir ytterligare ett av de viktiga avtrycken från Madeleine Sjöstedts tid som kultur- och fastighetsborgarråd, ytterligare en av Folkpartiets många insatser för staden genom årtiondena. Jag är glad att i går på Stadsteaterns styrelsemöte ha fått vara med om det viktiga inriktningsbeslutet, som är grunden för att sedan kunna ta ett genomförandebeslut.

...EFTER? Idéskissad interiör från gasklockan som operascen. Från stennordin.se
…EFTER? Idéskiss på gasklockan som operascen. (stennordin.se)

Med 2 200 stående eller 1 500 sittande (på gradänger) i ett 22 meter högt cirkulärt scenrum får vi en unik plats för allt från opera (Operan blir sannolikt första hyresgästen när huset vid Gustav Adolfs torg renoveras) över teater och performance till rockkonserter. Den understa våningen med åtta meters takhöjd ska inrymma entré, publik- och serviceutrymmen. Investeringen blir 530 miljoner kronor och görs av staden via fastighetsnämnden. Kulturhuset Stadsteatern blir huvudman men tanken är uthyrning och självkostnadsbärande efter 5-7 år.

2018 ska allt vara klart. Utmaningarna är förstås många: akustiken i ett gigantiskt rum med lååång efterklang, där olika arrangemang dessutom har mycket olika krav och förutsättningar, ska lösas med ljudabsorberande beklädnader, flexibla textilier och ett avancerat högtalarsystem. Kulturvärdena kräver sinnrik noggrannhet. Själva flexibiliteten som fordras betyder i sig höga krav på konstruktionen och kringarrangemangen.

Ett gott omen är att flexibilitet ligger i gasklockors natur; bakom tegelväggarna doldes huvudkonstruktionen, den gigantiska metallbälg som rörde sig upp och ner i takt med gasens in- och utförsel. Nu går Gasklocka 2 från sin historiskt och materiellt strategiska, omistliga, roll för Stockholms energiförsörjning, till en måhända mer immateriell men inte mindre strategiska position för stadens kulturliv. Från livsnödvändig gas till högoktanig kultur.

Uppdaterat 5 maj: I dag har koncernstyrelsen i Stockholm (Stockholms Stadshus AB) beslutat om inriktningen och investeringen, och SR:s Kulturnytt rapporterar.

100-åriga Liljevalchs får tillökning

Liljevalchs konsthall är en av Stockholms mest uppskattade och välbesökta kulturinstitutioner. Nu ska den 100-åriga byggnaden få tillökning: efter en arkitekttävling går uppdraget till Gert Wingårdh och Ingegerd Råman. Arkitektur och konst, betong, glas och ljus i skön förening.

VINNARE. Med sin diskreta monumentalitet, en ny pärla för Djurgården och Stockholm vid Liljevalchs, av Gert Wingårdh och Ingegerd Råman. Bild från Folkpartiet i Stockholms stadshus på Newsdesk.
VINNARE. Med sin diskreta monumentalitet, en ny pärla för Djurgården och Stockholm vid Liljevalchs, av Gert Wingårdh och Ingegerd Råman. Bild från Folkpartiet i Stockholms stadshus på Newsdesk.

På Liljevalchs möts stockholmarna och konsten – och många mer långväga besökare tar sig också till Djurgården. Där blandas brett och smalt – om man nu vill använda sig av sådana begrepp; på Liljevalchs känns de ibland fjärran. Sedan 1916 har man mött både konstnärer och konstälskare, kännare och noviser, på deras villkor, inte minst inom den långa traditionen av den just nu pågående Vårsalongen. Under Mårten Castenfors ledarskap sedan 2008 känns både traditionen och en ny stark energi levande.

Sedan några år har också en utbyggnad, eller snarare en komplettering, av Liljevalchs planerats. Det handlar om utökade utställningslokaler, bl a för Stockholm Konst som arbetar med den konstnärliga gestaltningen i de offentliga miljöerna och som också ryms i Liljevalchs, om modernt och rymligt kafé och butik. En arkitekttävling utlystes, och i dag fick vi svaret: det blir Gert Wingårdh, i partnerskap med glaskonstnären Ingegerd Råman, vars idé och ritningar ska förverkligas på platsen bakom nuvarande Liljevalchs. En plats som i dag inte används eller ses av särskilt många.

Det nya huset är så långtifrån en pastisch man kan komma, vilket framgår med all önskvärd tydlighet av bilden. Här blir det betong, glas i både tak, stora fönsterpartier och otaliga ”buteljbottnar” i fasaden; här blir det både slutenhet och öppenhet, och mycket ljus. Det blir ett välkomnande men också spännande hus, som kommer att uppfattas olika under olika årstider och tider på dygnet – och förstås av olika människor. Av skisser och bilder i bifogade pdf-länk framgår fler perspektiv av och på det nya Liljevalchs.

Liljevalchs: verksamhet med kvalitet och kvantitet. Foto från stockholm.se
FÅR TILLSKOTT. Dagens Liljevalchs behåller vyn från Djurgårdsvägen. Foto från stockholm.se

Men samtidigt som den nya delen av Liljevalchs är otvetydigt just ny, har den en stark koppling till både det gamla Liljevalchs och till övriga Djurgården. Huset är inte påträngande i stadsmiljön, trots allt det rymmer; ”en monumentalitet i verklig mening, att byggnaden verkar mindre än den är” som arkitektbeskrivningen lyder. Det vackra Liljevalchs vi känner från Djurgårdsvägen består.

Svänger man runt hörnet, väntar en uppfriskande överraskning – som dock i sådant som takhöjd, lanterniner och ovanifrån-ljus refererar till sin äldre pendang. Och det gröna – kopparärgade och trämålade – ser vi gott om på Djurgården.

Som lekman tilltalas jag väldigt av det vinnande förslaget. Dess nyskapande lekfullhet, konstnärlighet och arkitektoniska referenser skapar en kontinuitet och framåtblick som känns både traditionsförankrad och modern. All arkitektur, i månghundraårig stad, utgår ju från det befintliga, från arvet, från det som kommer före, och ska tillsammans med allt detta forma framtidens stad. För att citera kulturborgarrådet Madeleine Sjöstedt: ”Med en tillbyggnad i världsklass har Liljevalchs klivit in i ett nytt århundrade. Hundra år efter att Liljevalchs invigdes gör vi nu ett mycket fint tillägg till konsthallen. Den uttrycker både vår egen tid och respekterar den mycket vackra byggnad som Liljevalchs är. Jag är stolt att företräda en stad som satsar så stort på kulturen.”

Det är roligt att få vara med om en tid då vi satsar på kultur och bygger en ny märkesbyggnad för konsten. Det nya Liljevalchs blir helt enkelt en ny pärla för  Djurgården och Stockholm – och allra viktigast, med plats för ännu mer konst och kultur, för stockholmare och andra.

Läs mer: Madeleine Sjöstedt, Stockholmsbloggen, SR Stockholmsnytt, Östermalmsnytt.