Fler människor i Sverige behöver ett jobb, och lägre skatter på arbete verkar fungera. Den sänkta krogmomsen har en positiv effekt som gynnar inte minst personer som ofta har svårare att få jobb.

4.000 fler svenskar har ett arbete i krogbranschen tack vare att krogmomsen sänktes 1 januari 2011. Det är som Konjunkturinstitutet konstaterar något som gynnar hela den svenska ekonomin, eftersom många av de som får arbete på restauranger är sådana personer som annars har svårt att få ett jobb. (SR, SVT, Dagens Opinion.) Framför allt gynnar det förstås dem som får ett jobb, en egen inkomst och en större frihet att bestämma över sina liv.

Sysselsättningen i Sverige har ökat under åren med Alliansregeringen – trots mellanliggande finanskris, vars effekter vi fortfarande märker i vår omvärld. Och omvärlden är viktig för en liten, exportinriktad ekonomi som den svenska. Reformerna som Alliansen har genomfört har framför allt handlat om att göra det mer lönsamt att arbeta, men vi behöver också arbeta med att göra det mer lockande att anställa. Vi behöver fler som vill arbeta – men också fler som vill anställa.

Den sänkta krogmomsen är liksom RUT- och ROT-avdragen speciella, riktade åtgärder. Om sådana kan man ha olika åsikter. Jag har stor förståelse för dem som vill ha enhetlighet bland skatter och momssatser, och långsiktiga stabila spelregler. Nu har vi dock en gång börjat förändra systemet – och det har det funnits goda skäl för.

Restaurangbesök liksom hemservice och hantverkartjänster är sådant som kräver mycket arbetskraft. Det är också arbetsuppgifter som måste utföras lokalt, och som inte alltid kräver så lång utbildning och erfarenhet för att få in en fot. Det är branscher som är väldigt lämpade för att lära sig medan man jobbar och får alltmer komplicerade uppgifter. Och det är därmed branscher och jobb som passar bra för människor som står längre från arbetsmarknaden.

Även i IT- och kunskapsekonomin behöver vi tekniskt mer okomplicerade jobb. De är inte mindre viktiga, eller ansvarsfulla, för att de ibland råkar vara enklare att utföra. Även ”enkla” jobb utförs dessutom bäst av människor med erfarenhet och kunnande. Det handlar om arbetsuppgifter som behöver utföras, som människor gärna kan tänka sig att köpa som tjänst av andra, och som många människor skulle kunna och vilja utföra.

De höga skatterna i Sverige gör att arbetstidsintensiva tjänster blir väldigt dyra. De klarar helt enkelt inte samma skattetryck som mer kapital- och teknikintensiva, och mindre arbetskrävande, branscher inom industri, IT-tjänster m.m. Så länge vi har såpass höga generella skatter i form av arbetsgivaravgifter (med en del ren löneskatt), moms och inkomstskatter, är det motiverat att se särskilt till vissa tjänstenäringar.

Billigare tjänster blir mer överkomliga för oss vanliga människor. De skapar jobb. Och gör därmed livet roligare och lättare för väldigt många.