Tagg: offentlig konst

Stoppa inte digital tillgång till stadens konst

Fotografering och spridning av bilder på offentliga platser kan i praktiken bli förbjudet – om där finns offentliga konstverk. Högsta domstolens tolkning av rättsläget hotar det offentliga rummet.

Ska man få ta bilder på offentliga konstverk  som statyer och skulpturer och ladda upp på nätet? Kanske inte längre, utifrån Högsta domstolens avgörande av tvisten mellan Wikimedia och en upphovsrättsorganisation för konstnärer (IDG, SR, SVT). Orimligt och djupt omodernt, menar vi liberaler i Stockholms kulturnämnd. Rättsläget verkar dessutom oklart. Tvisten avsåg det lovvärda initiativet offentligkonst.se – en guide med karta och bildbank över offentliga konstverk – men beslutet kan inte avgränsas så enkelt. Vad gäller t ex sociala medier som Facebook och Instagram, som också är ett slags databaser med bildbanker?

Vi liberaler vill att konsten ska vara tillgänglig för fler – och vi vill bejaka den digitala utvecklingen för att öka spridningen. Alla kan inte ta sig dit konsten är. Och alla inte hittar den inte så enkelt. En digital katalog med karta och bilder är därför en självklar del av en modern, digital syn på konsten och det offentliga rummet. (Läs gärna om våra förslag för mer tillgänglig kulturhistoria och offentlig konst.) Vi kommer nu att lägga en skrivelse för att få veta hur staden ser på konsekvenserna av HD:s Wikimedia-beslut, för Stockholm och stockholmarna – och alla våra turister och andra besökare.

IDG har intervjuat mig. Uppdatering 160415: Hanna Gerdes, Anne-Lie Elfvén och jag skriver också i Dagens Samhälle.

TILLÅTEN PUBLICERING? Jan Håfströms Mr Walker i Järnvägsparken i Stockholm. Bild från Wikimedia (larske).
TILLÅTEN PUBLICERING? Jan Håfströms Mr Walker i Järnvägsparken i Stockholm. Bild från Wikimedia (larske).

Skrivelse om konst i det offentliga rummet

Högsta domstolen beslutade den 4 april 2016 att Wikimedia Sverige inte får avbilda och sprida bilder av offentlig konst på sin hemsida. Beslutet från Högsta domstolen (HD) innebär att det inte är tillåtet att avbilda och sprida konstverk digitalt och gratis på nätet, utan konstnärens tillstånd.

Upphovsrätten är viktig, och måste värnas. Men det offentliga rummet äger vi gemensamt. Själva syftet med att lägga offentliga medel på konst är att människor ska ha tillgång till den i sin vardag. Den kommer att fotograferas. Det kan vi aldrig förbjuda. Att bilderna sedan sprids på olika sätt är oundvikligt i den digitala tid vi lever i. Dessutom borde alla medborgare kunna få ta del av offentliga konstverk som finansieras av staden, inte bara de som kan ta sig till den faktiska platsen där konstverket finns.

Högsta Domstolens beslut visar på en lagstiftning som behöver anpassas till nutiden och den digitala utvecklingen. Staden bör för sin del eventuellt se över de avtal som staden har med de konstnärer vars konst finansieras av offentliga medel. Godkänner de att deras verk kan komma att fotograferas? Och att bilderna kan hamna på andra ställen än i privata fotoalbum och Instagram-flöden?

Utgångspunkten för oss som liberaler är att man ska värna upphovsrätten samtidigt som man värnar det offentliga rummet och gemensamma ägandet. Offentlig konst måste få fortsätta vara offentlig. Det är en uppgift för lagstiftaren att tillse att våra offentliga rum inte riskerar att inskränkas genom hänvisning till upphovsrätten.

Mot bakgrund av vad som ovan anförs vill vi fråga förvaltningen:

Hur ser rättsläget och regelverket ut idag vad gäller fotografering och spridning av bilder på offentliga konstverk i Stockholms stad?

Vilka konsekvenser får Högsta Domstolens beslut?

Liberalerna i Stockholms stads kulturnämnd

Rasmus Jonlund (L) vice ordförande

Hanna Gerdes (L) ledamot

Anne-Lie Elfvén (L) ersättare

Att försöka göra skillnad

Många lägger stora delar av sin fritid på sitt politiska engagemang. Det handlar om att vilja göra skillnad – i det stora eller i det nära. Jag är djupt imponerad av alla fritidspolitiker och den tid och den energi de lägger ner. Själv fick jag i dag förtroende för ytterligare ett år som ordförande för Folkpartiet på Kungsholmen, och det är samtidigt läge att summera mina uppdrag i Stockholms stad, i det kulturpolitiska 2013.

ORDFÖRANDE. Redogjorde i kväll för den utåtriktade verksamheten i Folkpartiet Kungsholmen under 2013, genom nedslag på vår blogg där vi redovisar våra olika aktiviteter.
ORDFÖRANDE. Redogjorde i kväll för den utåtriktade verksamheten i Folkpartiet Kungsholmen under 2013, genom nedslag på vår blogg där vi redovisar våra olika aktiviteter.

Jag har förmånen att ägna i princip hela dagarna, inklusive många kvällar och helger, åt politik. Jag skriver förmån eftersom jag har ett så roligt jobb, så intressanta uppdrag och får chansen att lära mig, uttrycka mig, och påverka.

För mig är politiken alltså delvis ett helt vanligt, ovanligt jobb. Jag är tjänsteman som hjälper andra att formulera och kommunicera sina idéer och förslag. Att balansera detta med att själv få vara förtroendevald känns både roligt och viktigt. Exempelvis här på bloggen formulerar jag mig som mig själv. Jag har förstås förmånen av en arbetsgivare som är mycket förstående för ett politiskt engagemang. Både på jobbet och som fritidspolitiker träffar jag dagligen andra fritidspolitiker, som har helt andra ”vanliga” jobb och andra sysselsättningar. Oavsett om de är lärare, sjuksköterskor, forskare, företagare, människorättsjurister, barnskötare eller något annat imponeras jag alltid av den tid, den energi och det engagemang de lägger ner jämte sina dagliga värv och andra sysslor – ibland på någorlunda arvoderade uppdrag, ofta helt obetalt.

Politik handlar om att försöka göra skillnad. Och de flesta av oss politiker har det som fritidssyssla – även om engagemanget förstås ofta genomsyrar ett helt liv. Det är vi som fyller de vardagliga styrelsemötena, kampanjerna, nämndsammanträdena och väljarmötena, och får det demokratiska systemet att fungera. Några vill rädda världen, andra vill förbättra sin närmiljö och lokalsamhället, många vill göra både och. Från klimatutmaningar och demokratibistånd till parker och förskolor vill vi göra skillnad.

Jag må delvis tala i egen sak, men jag tycker att fritidspolitiker är värda större uppmärksamhet och mer respekt. Jag tror att det vore viktigt för demokratin. Det är synd att vi har blivit färre, och att färre svenskar därmed känner en ”vanlig” politiker. Det gäller förstås särskilt i en storstad som Stockholm. Läs gärna vad jag tidigare skrivit om demokrati och politik, bl a om att slå ett slag för fritidspolitikerna.

I kväll har jag med drygt 25 andra deltagit i vårt lokala liberala årsmöte för Folkpartiet på Kungsholmen. Vi lyssnade till jämställdhetsminister Maria Arnholm, vars område ju sträcker sig från de minsta till de största sammanhangen. Vi talade om vad vi gjort och vill göra framåt; det handlar mycket om just parker, om förskolor och stadsplanering inte minst för Fridhemsplan. Läs gärna mer på vår blogg fpkungsholmen.wordpress.com där vi samlar insändare, nyhetsartiklar, kampanjrapporter m m.

Jag fick förtroende som ordförande för ytterligare ett år, och det är dessa frågor jag och vi arbetar med lokalt: med Linda, Charlotta, Björn, Lars, Magnus, Lena och alla andra. På jobbet får jag arbeta för bl a de historiskt stora investeringarna i Stockholms sjukhus, och för en starkare och modern psykiatri. Och i mina kulturpolitiska uppdrag ägnar vi oss inte minst åt bibliotek och barnkultur men också mycket annat – läs gärna min lilla årsrapport nedan!

Och läs gärna min vän Hanna Gerdes personligt grundade betraktelse över fritidspolitiken och engagemangets drivkrafter.

Rapport från Stockholms kulturpolitik 2013

BILDNINGSBORG. Interiör från Stockholms Stadsbibliotek.
BILDNINGSBORG. Interiör från Stockholms Stadsbibliotek.

Det har som vanligt varit ett spännande och intressant kulturpolitiskt år i Stockholm. I kulturnämnden fortsätter vi satsningen på bibliotek och läsning, inte minst för barn och unga, och allra mest för att nå pojkar och unga män. Läsning är en jämställdhetsfråga och därför är denna grupp särskilt prioriterad i stadens lässatsning under 2014. En satsning på läsombud på förskolor på Södermalm har mött ett stort intresse och under 2014 är målet att införa läsombud i alla stadsdelar. Många bibliotek har renoverats under året, framför allt i förorterna. Nämnas kan bland annat Skärholmens, Björkhagens, Husby, Aspuddens, Sköndals och Hagsätra bibliotek och det nya biblioteket i Hässelby gård (invigs i februari). Öppettiderna utökas. I Husby invigdes i mars 2013 Stockholms första Berättarministerium. 2014 införs lånekort för papperslösa. Kungsholmens bibliotek, som renoverades för några år sedan, är ett av Stockholms största.

EL SISTEMA finns i många länder och städer. Här en bild från Conservatory Lab Charter School i Boston, vars El Sistema-ansvariga Rebecca Levi Winston belönats med ett musikledarpris från Yale (conservatorylab.org)
MUSIKGLÄDJE. El Sistema finns i många länder och städer. Här en bild från Conservatory Lab Charter School i Boston, vars El Sistema-ansvariga Rebecca Levi Winston belönats med ett musikledarpris från Yale (conservatorylab.org)

Kulturstödet har förändrats och utökats kraftigt. Med det nya stödet har fler än någonsin sökt kulturstöd och långt fler ansökningar har beviljats. Man kan nu få stöd för allt från enskilda program till långsiktig verksamhet upp till tre år, mot tidigare max ett år i taget. Under 2013 har Stockholm varit huvudsaklig finansiär för den mycket uppmärksammade internationella litteraturfestivalen på Moderna museet liksom dansfestivalen Dance hjärta Stockholm. Dansen, som tidigare varit underrepresenterad i bidragsgivningen, har fått flera fleråriga stöd.

Kulturskolan har med sitt nya digitala kösystem fått en mycket smidigare lösning för barn och föräldrar. Det är nu tydligt vad man köar till och var i staden. Det nya kösystemet bidrog till ca 2 000 fler elevplatser i Kulturskolan det första året. En fortsatt utmaning är att öka räckvidden och nå fler barn vilket görs bl a med El Sistema i Skärholmen/Bredäng och Husby. Omkring 330 barn deltog i det stora uppstartsmötet på Berwaldhallen. El Sistema utvidgas 2014. Allt fler elever i skolan får dessutom ta del professionell kultur genom ”Kulan”-subventionen. 2014 blir ett barnkulturår med en storsatsning i Stockholm.

Stockholms Stadsarkiv, beläget på Kungsklippan, är en central verksamhet för demokratin och offentlighetsprincipen i staden. Arkivet arbetar bl a med s k ”History Marketing” av Stockholm. Stadsbyggnadsritningarna som finns bevarade från 1713 har t ex utsetts till världsminne av UNESCO. Arkivet driver också arbetet med en modern e-förvaltning i Stockholm. Glädjande nog ökar besöken till institutionen och öppettiderna har förlängts.

Albin Karlssons blommande, magiska träd i närbild. Foto: stockholmkonst.se
PARKKONST. Albin Karlssons blommande magiska träd i Brovaktsparken. Foto: stockholmkonst.se

Stadsteatern är Nordens största teater och erbjuder en mängd föreställningar, både breda uppsättningar med stor publik och smalare uppsättningar på mindre scener. Från halvårsskiftet 2013 ingår Kulturhuset i samma organisation. Det ger stora möjligheter till att skapa mer kultur inom allt från debatt över design till musik och litteratur. Lokalerna i Sveriges största och mest centrala besöksmål, Kulturhuset vid Sergels torg, kommer också att kunna utnyttjas bättre. Sammanslagningen till Kulturhuset Stadsteatern har gått bra, tagits emot väl och redan gett positiva resultat. 2014 öppnas ett nytt profilbibliotek som riktar sig till tonåringar. Sedan Folkpartiet fick ansvar för kulturpolitiken kommer alltså tre helt nya profilbibliotek ha öppnats i Kulturhuset: Plattan, Tiotretton och Lava.

Konstrådet och Stockholm Konst fortsätter arbetet med konstnärlig gestaltning i stadens fastigheter och offentliga lokaler. Under 2013 slutfördes och invigdes bl a Kristinebergs Slottspark och Brovaktsparken på västra Kungsholmen.