Tagg: platsnamn

Låt Stockholms gatuskyltar berätta mer

Varför heter gatan eller platsen som den gör? Vem är personen eller händelsen bakom namnet? De frågorna bör Stockholms gatuskyltar kunna besvara, föreslår vi liberaler.

FÖREBILD. I Paris får man veta vem Victor Hugo var.
FÖREBILD. I Paris får man veta vem Victor Hugo var.

Platsers namn har stor betydelse. Det handlar om orientering men också identitet och historia. Vi liberaler har tidigare föreslagit en mer frisinnad inställning till namngivning av gator och platser i Stockholms stad. Nu föreslår Hanna Gerdes, Björn Ljung och jag att staden ska ge mer information om varför platser och gator heter som de gör. Varför heter det Norrtullsgatan, Vita Liljans väg eller Tussmötevägen? Vilka var Renstierna eller Hildebrand? Vi föreslår att staden dels ger kort information vid de vanliga gatuskyltarna, och dels när motiverat sätter upp en större skylt med mer bakgrund.

Förebilder finns i bl a Paris, där man t ex får veta vem Victor Hugo var.

DN:s Eva-Karin Gyllenberg skriver om vårt förslag att berätta mer om historien bakom gatu- och platsnamnen. Se hela vår motion från Liberalerna till Stockholms kommunfullmäktige nedan!

 


INFORMATIONSBEHOV. För många behöver kanske Astrid Lindgren inte en närmare presentation, men gatuskyltar är ett bra tillfälle att lyfta fram intressanta personer och händelser. (Holger Ellgaard Wikimedia)
INFORMATIONSBEHOV. För många behöver kanske Astrid Lindgren inte en närmare presentation, men gatuskyltar är ett bra tillfälle att lyfta fram intressanta personer och händelser. (Holger Ellgaard Wikimedia)

Motion om information om personerna bakom namngivna gator

Stockholm är välfyllt av gator och platser uppkallade efter personer som på ett eller annat sätt gjort avtryck i historien. Många är fortfarande välkända. Andra är mindre namnkunniga, några helt okända för de flesta stockholmare. Platsnamnen och den historia de representerar är dock viktig, för stadens och dess invånares identitet, och kan i vissa fall ha betydelse för marknadsföring och turism.

Att med eftertanke och omsorg namnge gator och platser, och inte berätta för om- och eftervärlden vad namnet betyder, tycks halvdant.

I andra städer i världen – större och mindre – ges ofta en förklaring till gatunamnen. Så bör också ske i Stockholm. Det kan enklast göras vid gatunamnsskyltarna genom att ange vilken person eller händelse det handlar om, med titel/kategori och årtal (exv Narvavägen; stad i nuvarande Estland; fältslag 1700; eller Linnégatan; Carl von Linné, svensk vetenskapsman, 1707-1778). Vid lämplig plats kan också en större informationsskylt uppsättas.

Vi yrkar att kommunfullmäktige beslutar att staden ska informera om gatu- och platsnamnens betydelse enligt vad som beskrivs i motionen.

Hanna Gerdes (L)
Rasmus Jonlund (L)
Björn Ljung (L)

Liberalisera namngivningen av platser i Stockholm

Fler platser i Stockholm borde få namn. Det ökar vår möjlighet att orientera oss i staden – och det skapar identitet för platser och människor. Nu motionerar vi från Folkpartiet om en mer liberal namngivningspolicy.

Vad heter parken egentligen..? Namnlös plats på kartan från Google Maps.
Vad heter parken egentligen..? Namnlös plats vid Klara sjö, på kartan från Google Maps.

Vad heter parken mellan S:t Eriksområdet och Klara sjö? Var ligger Svanviken? Och borde inte ”platsen vid macken” på Norr Mälarstrand få ett riktigt namn?

Det sistnämnda tyckte jag, när just denna plats på Norr Mälarstrand dessutom står inför en utveckling med mer aktivitet, serveringar och folkliv. Tillsammans med Vårt Kungsholmen blev resultatet en namnförslagstävling som väckte stort engagemang (se Vårt Kungsholmen 1, Vårt Kungsholmen 2, Vårt Kungsholmen 3). Tyvärr nappade inte stadens namnberedning på våra och Kungsholmsbornas förslag – de tyckte inte att platsen behöver ett namn (Vårt Kungsholmen 4). Det fick mig och min partivän Björn Ljung att reagera, och agera.

Många platser i Stockholm har namn i folkmun men inte officiellt. Andra platser saknar namn men borde få det. Det är dags  att sätta namn inte bara på ”platsen vid macken” utan på en rad andra i dag namnlösa parker, torg, hörn, trappor och platser i Stockholm.

Stockholmarna bör i större utsträckning inbjudas att delta och medverka till namngivning med olika förslag. Självklart krävs rutiner och en ordentlig process, men i grunden behövs en betydligt mer frisinnad syn på platsnamn – en mer liberal namngivningspolicy helt enkelt.

Vårt Kungsholmen skriver om Björn Ljungs och mitt förslag i dag. Här följer motionen i nuvarande skick (med reservation för småjusteringar inför inlämnandet till kommunfullmäktige).

Om en frisinnad och folkligt förankrad namngivning av platser i Stockholms stad

Platsers namn är viktiga för identitet och orientering, för en stad och för människorna som lever och rör sig i den. Platsnamn förmedlar en historia och ger gemensamma referenspunkter, och nya platsnamn kan också vara en betydelsefull del i utvecklingen av staden. I Stockholm råder i dag en alltför försiktig inställning till namngivning av platser, särskilt i den befintliga staden. Vi kallar den inte den redan färdigbyggda staden – för en levande stad blir inte färdigbyggd. På samma sätt kan det enligt vårt förmenande bli aktuellt att ge namn åt platser som redan finns. Eller, sett ur ett annat perspektiv, nya platser med betydelse för människor kan uppstå i det befintliga stadsrummet.

Ett färskt exempel är kajen vid Norr Mälarstrand och mer specifikt platsbildningen nedanför Kungsholmstorg – en plats som i dag saknar namn och kanske mest refereras till som ”vid macken”. Det är också en plats i den befintliga staden som står inför en utveckling med mer serveringar och folkliv. På initiativ av en liberal kommunpolitiker och lokaltidningen Vårt Kungsholmen tillfrågades Kungsholmsborna/läsarna om namnförslag på denna plats, men namnberedningen avfärdade förslaget. Platsen är inte tillräckligt definierad och behöver hursomhelst inte något namn, kan man sammanfatta det lakoniska svaret till tidningen.

Vår uppfattning är att det finns fler platser i Stockholm som skulle vara förtjänta av officiella namn. Vissa har redan namn som är väl förankrade i det folkliga medvetandet, andra är anonyma platser där ett namn kanske kunde bidra till en högre status och ett bättre utnyttjande. Bara i Stadshusets närhet finns t ex Svanviken, parken bakom Trygg-Hansa-huset, parken mellan Klara sjö och S:t Eriksområdet. Precis som kajplatsen vid Norr Mälarstrand inryms de i dag i ”större” platsnamn – Rålambshovsparken, Kungsholms strandstig – vilket blir oprecist och ofunktionellt. En plats i behov av ett namn – och där Folkpartiet liberalerna kommit med ett förslag som vunnit brett gillande – är parken tvärs över Hantverkargatan från Stadshuset, där Yngve Larssons gärning fördelaktigt kan hedras.

Att ge namn åt fler platser i Stockholm är en möjlighet att stadfästa redan förankrade, inofficiella namn; att bidra till lokal identitet; att minnas och uppmärksamma fler förtjänta stockholmare; att förenkla orienteringen i staden. Med skyltar som förklarar platsens namn, historik och kulturella betydelse förstärks upplevelsen.

Namn på mer ”oprecisa” platser förekommer för övrigt i dag i Stockholm men praxis verkar något svårgenomtränglig.

Vi vill yrka att kommunfullmäktige beslutar att

1) uppdra att finna ett lämpligt och värdigt namn på platsbildningen vid Norr Mälarstrands kaj nedanför Kungsholmstorg;

2) uppdra att utforma en namngivningspolicy som intar en positiv inställning till namngivning av platser som i dag saknar officiella namn.