Etikett: Södertälje

Säg nej till Pfizer – regeringen har rätt om ”bad drug deal”

Sverige och Europa har många skäl att hoppas på ett nej till Pfizers uppköp av AstraZeneca. Låt inte svensk och brittisk ledande forskning bli offer för det amerikanska storföretagets skatteplanering.

blogpost
DÅLIG AFFÄR. Eller som regeringen säger: ”Pfizer’s bad drug deal”. Bildkälla.

Jag ogillar begreppet och ”sälja ut” när det inte handlar om en verklig utförsäljning – realisation. Uttrycket missbrukas ofta i media och den politiska debatten. I fallet med amerikanska Pfizers bud på svensk-brittiska AstraZeneca finns dock skäl för kraftiga ord.

Läkemedelsjätten Pfizer har blivit känd för att expandera kraftigt genom aggressiva uppköp – inte alltid med så lyckosamma följder för de förvärvade företagens verksamhet, forskning eller medarbetare. Det är inte konstigt att AstraZeneca själva är starkt kritiska mot budet (SvD).

Svenskar och britter, och deras politiker, har skäl till oro när blickarna riktas mot AstraZeneca. Vår regering, med forskningsminister Jan Björklund, tar nu tydligt ställning mot budet (Sveriges Radio, Wall Street Journal). För Sveriges del minns vi hur det gick för Pharmacia – och har nu skäl att bekymra oss för tillverkningen i Södertälje och forskningen i Mölndal. Det handlar om viktiga jobb, om stora forskningsmedel och om framtiden för svensk ”life science” – forskning och affärsidéer om allt som har med medicin, biologi och liv att göra. Verksamhet som är livsavgörande också för Sveriges och Europas konkurrenskraft och framtid.

Särskilt oroliga ska vi vara på grund av Pfizers bevekelsegrunder: det handlar inte om att utveckla verksamheten eller ta den medicinska forskningen till nya höjder – utan om ren skatteplanering. Vår smala lycka kan bli att den amerikanska regeringen, liksom de svenska och brittiska, signalerar sitt motstånd. De har kraft att sätta bakom orden.

Vi kan jämföra med en annan aktuell affär med en svensk industri- och forskningsklenod, också med Södertälje-koppling: Volkswagens köp av Scania. Det kan också kännas tungt ur ett blågult perspektiv, men är en affär, och en köpare, med en helt annan seriositet och förankring. Det budet möttes också av om inte odelad glädje så stöd från fackförbundet IF Metall. Det ges förstås aldrig några evighetsgarantier, men under överskådlig tid ska de svenska jobben och huvudkontoret i Södertälje vara säkrade. (Se en översikt om Scania-affären hos SvD Näringsliv.)

Sverige satsar genom staten och bl a landstinget i Stockholm tiotalet miljarder årligen på life science. Under Folkpartiets egid har vi gjort rekordstora satsningar på forskning. Men vi behöver både stora och små företag som förverkligar idéerna, tar produkterna till marknaden, skapar jobb – och förbättrar människors liv och livschanser.

Regeringen gör helt rätt som säger nej till ”Pfizer’s bad drug deal”. Sälj inte ut Sveriges forskning och framtid!

Fler förstelärare på rätt plats

En bra skola är det viktigaste för att ge alla människor mer likvärdiga livsvillkor, och lärarna är det viktigaste för en bra skola. Fler förstelärare på skolor i s k utsatta förorter är en helt riktig prioritering. Studierna har störst betydelse för dem som har det svårast i skolan: utbildning bryter utanförskap.

FÖRVÄNTANSFULLT LEDARSKAP. Lärare måste vara ledare i klassrummen - och själva få stöd av goda ledare i skolledning, och politik.
RÄTT FOKUS. Fler förstelärare är viktigt för hela skolan – och framför allt för elever med störst behov och skolor i utanförskapsområden.

Skolans betydelse för jämlikhet och trygghet kan inte nog understrykas. Det är med en god utbildning som människor har störst chanser att förändra sina livsvillkor. Omvänt är dåliga skolresultat, eller rentav en avbruten skolgång, den största riskfaktorn för att det ska gå illa i livet. Därför måste vi fortsätta satsa på en skola för kunskap, med fokus på undervisning och arbetsro, med bra förutsättningar för lärare och skolledningar, och med resurser på rätt ställe.

Att satsa på fler förstelärare i skolor i s k utsatta förorter är därför rätt prioritering av flera skäl. Bra lärare är det enskilt viktigaste för att lyfta skolan, och det är allra viktigast i utanförskapsområden. Utbildning bryter utanförskap.

Svensk skola har i internationellt perspektiv gott om resurser, men de måste användas rätt. Pengarna i skolan måste i högre grad användas till undervisning. Lärare måste få bättre löner och arbetsvillkor. Och en högre andel av resurserna måste gå till elever och skolor med särskilda problem och utmaningar. Det handlar om stöd till elever på individnivå, oavsett var de bor, och det handlar om skolor i utanförskapsområden – där utbildningsnivåerna och inkomsterna är lägre, och arbetslösheten högre. Det är tuffa förutsättningar, men de behöver inte gå i arv.

Folkpartiets och Alliansregeringens skolreformer har redan inneburit steg på rätt väg. Återupprättandet och utökningen av speciallärare och specialpedagoger är angelägen för att kunna ge individuella elever rätt stöd. Ökade krav på skolhälsovård, skolpsykologer och skolbibliotek gör också att skolan enklare klarar sitt kunskapsuppdrag. Fler förstelärare i skolorna i utanförskapsområden är en logisk fortsättning och riktig prioritering. Förstelärarnas uppgift är att utveckla pedagogiken och inspirera sina kollegor. Karriärtjänsterna med lektorer och förstelärare innebär att välbehövligt lyft för läraryrket, och ett välkommet lönelyft på 5-10 000 kronor för de lärare som omfattas, men framför allt förstås i förlängningen ett lyft för skolan och eleverna.  Och det lyftet behövs bäst där de nu ska bli flest, i utsatta områden t ex i Rinkeby och Tensta i Stockholm och i Ronna i Södertälje.

175 förstelärare extra på 40 skolor kan låta som en liten satsning – men den är strategisk. Det är i utanförskapsområdena som utmaningarna är störst. Men så länge skolan är ett kommunalt ansvar kan regeringen och en liberal utbildningsminister aldrig göra allt det som behövs.

En bra skola är beroende av engagerade lokala politiker – som inte detaljstyr ger sina skolor, rektorer och lärare rätt förutsättningar. I Stockholm satsar vi t ex på karriärtjänster, lärarlöner och större resurser utifrån socioekonomiska faktorer. Andra enskilda kommuner, ofta med folkpartister som ansvariga som Landskrona, är också framgångsrika och har bibehållit goda eller vänt dåliga skolresultat. Omvänt har inte minst socialdemokratiskt styrda kommuner, som Sveriges andra stad Göteborg, en tristare utveckling.

Svenska elever borde inte behöva vara beroende av att ha folkpartister som ordförande för utbildningsnämnden. En bra skola har störst betydelse för de elever som har det svårast i skolan och elever borde ha likvärdiga villkor och chanser över hela landet. I väntan på att Jan Björklund får förstatliga skolan ska vi dock göra det bästa av situationen, med hjälp av reformer som förstelärare.

SR: Lönelyft ska rädda utsatta skolor, SvD/TT: Extra förstelärare i utsatta områden. Lotta Edholm på Stockholmsbloggen: Fler förstelärare i Tensta och Rinkeby.

Dessa skolor berörs i Stockholms stad (läs mer från Lotta Edholm om hur satsningen på extra förstelärare berör Stockholm):
Akalla grundskola

Hjulstaskolan
Rinkebyskolan
Askebyskolan
Husbygårdsskolan
Knutbyskolan
Kvarnbyskolan
Kvarnbackskolan
Oxhagsskolan
Ärvingeskolan