Etikett: speciallärare

Kunskap & skola

Rösta för skolan

Alliansens omfattande skolpaket är både väntat och välkommet. I fokus står en storsatsning på läraryrket, med en kraftig utökning av karriärtjänsterna. Det är bra för skolan och bra för jämställdheten. Lågstadiet får berättigad uppmärksamhet för sin grundläggande betydelse.

Skolan är en av valets viktigaste frågor och prioriteras högt av både partier och väljare. Det är en välmotiverad prioritering: skolan är helt enkelt den kanske viktigaste framtidsfrågan för Sverige. De stora reformer som har genomförts de senaste åren börjar nu sätta sig och ge effekt. Nya läroplaner, betygssystem och skollag med krav på skolbibliotek och skolpsykolog, återinförd speciallärarutbildning, karriärtjänster som förstelärare, ny lärarutbildning, högre lärarlöner (åtta miljarder på två år, sex procent bara i år i Stockholm)… Men mer kan göras för att alla barn ska få lika chanser och få med sig den kunskap de behöver i livet.

Vi behöver ge lärare och skolledare mer resurser och rätt verktyg att klara sitt viktiga uppdrag. Läraryrket måste få den ställning och status som dess betydelse berättigar. Barns svårigheter och talanger måste uppmärksammas tidigt så att stöd och uppmuntran kan ges i tid och på rätt sätt.

665x320_klassrum (1)

Alliansens skolpolitik i det gemensamma valmanifestet bygger vidare på de reformer vi har genomfört och stärker svensk skola ytterligare. Förslagen fokuserar på två saker: lärare och lågstadiet, och visar hur Folkpartiet får stöd för våra idéer. Karriärtjänsterna som förstelärare ska utökas kraftigt från 14 000 till 22 000 tjänster. Det betyder, som Jan Björklund skriver, att var femte utbildad lärare får ett lönelyft på 5 000 kronor. Det är lärare med stor betydelse för skolans utveckling och kunskapsuppdrag. Extra mycket satsas där det behövs allra mest: i s k utanförskapsområden inrättas särskilda karriärtjänster, med dubbelt så stor löneökning. Utbildningarna byggs ut för lärare, förskollärare och speciallärare. Fortbildning ska ges i de centrala ämnena svenska och matematik. Och minst lika viktigt som en god löneutveckling är en minskad administrativ börda: bl a ska nationella prov i framtiden rättas centralt.

Att lyfta läraryrket, och därmed skolan, är viktigt för jämställdheten av två skäl: Det skapar karriärvägar och löneutveckling i ett yrke som domineras av kvinnor. Det måste löna sig utbildning, erfarenhet, ansvar och skicklighet, även  för kvinnor i offentlig sektor! Dessutom är skolan inte bara den viktigaste jämlikhets- utan också en viktig jämställdhetsskapare. I dag är det flickor som ligger före pojkar, som generellt har sämre skolresultat, läser mindre osv. Därför är alla skolsatsningar också jämställdhetssatsningar, och därför går Folkpartiets två huvudfrågor så väl ihop.

För att alla pojkar och flickor ska få lära sig skriva, läsa och räkna och få börja bygga kunskaperna från början, görs strategiska satsningar på skolans första år och på stödet för de elever som, långsiktigt eller under en viss tid, har det lite svårt i skolan. Det är ett stort problem att svensk skola sätter in särskilt stöd så sent, oftast först i åttan, fast man ofta ser behovet mycket tidigare.

Lågstadielyftet innebär mindre klasser, fler lärare och fler speciallärare. Skolstarten tidigareläggs till sex år – många barn gick redan i s k förskoleklass, nu blir det året en del av den tioåriga grundskolan. Kunskapsmål för läsning införs i årskurs 1, det blir mer svenska för nyanlända elever, mer tid för matematik och mer tid för idrott (det sistnämnda dock kanske snarast på högstadiet). Läxhjälp och sommarskola ska erbjudas alla elever som behöver, i alla skolor. Och i slutet av grundskolan ska den som trots dessa förändringar och satsningar inte lyckas nå behörighet till gymnasiet, få ett år till i grundskolan.

Det är många kloka liberala förslag för bildning och kunskap som nu förs fram. Ett förslag har dock Folkpartiet ännu inte fått med sig Alliansen på: statlig skola. Det skulle innebära att staten tog över huvudmannaskapet och arbetsgivaransvaret från kommunerna, och ge förutsättningar för en likvärdig skola med mer likvärdiga möjligheter för alla rektorer och lärare och mer likvärdiga chanser för alla elever. Ett förslag som t ex Lärarnas Riksförbund varmt stödjer. I väntan på det gäller det att alla kommuner implementerar de viktiga skolreformerna, satsar på lågstadiet och anställer förstelärare.

Det säkraste om man vill rösta för skolan, är en röst på Folkpartiet. Målet? En skola som åter får internationell topplacering i kunskap, och som ger alla elever en bra start i livet.

Aftonbladet, SVT, Skolvärlden, Alliansen.

Jämlikhet, Kunskap & skola

Lågstadiet går inte i repris

Alla barn har rätt till en bra start i livet. Förskolan och lågstadiet lägger grunden till en bra skolgång – därför prioriterar Folkpartiet i Stockholm de första skolåren, framför allt för de barn som behöver extra stöd.

EJ I REPRIS. Förskolan och de första skolåren kan ha avgörande betydelse för barns framtid. Bild, på albanska skolbarn, från Wikimedia, Goodfaith17.
EJ I REPRIS. Förskolan och de första skolåren kan ha avgörande betydelse för barns framtid. Bild, på albanska skolbarn, från Wikimedia, Goodfaith17.

Om det går fel tidigt, kan det bli väldigt fel senare. Det bästa, och effektivaste, är att göra rätt från början. Det blir tydligt inte minst i skolan; svårigheter som riskerar att växa sig stora kan upptäckas och förebyggas, så att problem rentav aldrig uppstår – och barn och unga kan förverkliga sin fulla potential. Lågstadiet och dessförinnan förskolan är av central betydelse för att ge alla barn en bra start på sin utbildningsresa, och därmed i livet, och därför har Folkpartiet satsat hårt på de första skolåren. Det vill vi fortsätta göra – i dag presenterades en stor satsning på speciallärare, förskolan och lågstadiet, om Folkpartiet får bestämma efter valet 14 september (Lotta Edholm, Folkpartiet i Stadshuset, Stockholmsbloggen).

Förskolan är inte obligatorisk (även om det som tidigare hette förskoleklass nu blir ett riktigt ”år 0” i en utökad, tioårig grundskola). Men förskolan är likväl viktig för barns sociala och kunskapsmässiga utveckling. Förskola ska vara lek, men också pedagogik, och därför behövs ett lyft för förskolan. Ett nytt Folkparti-förslag för att utveckla förskolan och förbereda skolgången, är ett språkförståelsetest i förskoleklassen. Små barngrupper (och fritidsgrupper!) är viktigt – men det är också fler utbildade förskollärare och kontinuitet i personalen, en av våra viktiga valfrågor lokalt på Kungsholmen. Folkpartiet vill att Stockholm ska ha Sveriges högsta förskollärarlöner, och nu föreslår skolborgarrådet Lotta Edholm även förstelärare i förskolan: 600 karriärtjänster för förskollärare, närmare bestämt.

Ett mål för oss liberaler är att så många barn som möjligt ska gå i förskolan. Därför vill vi avskaffa vårdnadsbidraget – och lägga resurserna på förskolan! Det vore bra för förskolan, för barnen – och för jämställdhet och integration.

Elever som har tuffare förutsättningar och behöver extra stöd måste upptäckas i tid. Så sker inte i dag – en av de stora skillnaderna mellan Sverige och Finland, med sin framgångsrika skola, är t ex att merparten av det särskilda stödet hos oss sätts in först på högstadiet, inte redan under de första skolåren. Trots att man i de flesta fall har sett behoven mycket tidigare kommer stödet först efter att de första betygen har satts (vilket visar på värdet av betyg). Folkpartiet har i Alliansregeringen återinfört utbildningen till speciallärare som Socialdemokraterna slopade i missriktad jämlikhetssträvan 1990, och vi ser på nationell nivå till att fler speciallärare kan utbildas.

En av de viktigaste punkterna i Folkpartiets nya skolprogram för Stockholm är 200 miljoner till fler speciallärare – och till en starkare elevhälsa. Skolhälsovården är ytterligare en angelägen faktor för att ge alla elever goda förutsättningar, och det handlar förstås både om den fysiska och psykiska hälsan. Alla som behöver ska ha tillgång till skolpsykolog!

Folkpartiet har ibland anklagats för att vara ett ”lärarparti”. Om det betyder att vi ser lärares betydelse och vill satsa på läraryrkets status och attraktivitet, så har jag inget emot epitetet. Jan Björklund har infört karriärtjänsterna med förstelärare, och förutom de 600 nya förstelärarna i förskolan vill vi nu se ytterligare 550 förstelärare i Stockholms skolor. Och givetvis ska Stockholm ha Sveriges högsta lärarlöner; vi har redan visat att vi menar allvar.

Liberaler brinner för skolan. Utbildning är den stora utjämnaren i samhället – det främsta sätt på vilket vi kan ge alla barn och ungdomar mer likvärdiga förutsättningar i livet. Och det börjar redan i förskolan och lågstadiet.

Kunskap & skola

Fler speciallärare för en skola för alla

Speciallärare och specialpedagoger är viktiga för en skola för alla. Kunskapsskolan bygger på att alla elever ges möjligheter att nå målen utifrån sina förutsättningar. I den socialdemokratiska skolan fanns inte plats för speciallärarna – i den liberala skolan har de en nyckelroll, och nu fördubblar vi utbildningen.

SPECIALSATSNING. Utbildningsminister Jan Björklunds satsning på fler speciallärare gör att fler elever ska kunna känna sig hemma i skolbänkarna.
SPECIALSATSNING. Utbildningsminister Jan Björklunds satsning på fler speciallärare gör att fler elever ska kunna känna sig hemma i skolbänkarna.

Speciallärare var länge en liten och krympande kår i den svenska skolan. Socialdemokraterna avskaffade nämligen utbildningen till speciallärare 1990. Det var ett utslag av den välmenande, men förödande, synen att skolan skulle vara lika för alla. Det är samma syn som innebar att elever som hade särskild talang, läs- eller räknehuvud hölls tillbaka istället för att stimuleras. Specialstöd innebar med ett sådant synsätt ett ovälkommet utpekande av ”svaga” elever.

Effekten blir förstås att de elever som har svårigheter att hänga med i den genomsnittliga takten och upplägget av undervisningen hamnar efter, får sämre resultat och kanske slås ut. I jämförelse med t ex den finländska skolan, med dess höga skolresultat, är det en liten andel av svenska elever som får tillgång till särskilt stöd.

Misslyckanden i skolan blir dyra för hela samhället. Bakom många berättelser från människor det har gått snett för i livet, är sådana misslyckanden vanliga. Och det är skolans misslyckanden- inte individens.

Folkpartiets skolpolitik har länge gått ut på att upptäcka behov och sätta in stöd så tidigt som möjligt. Därför har vi infört uppföljning av kunskapsmål tidigt, redan i tredje skolåret. Och därför har vi återinfört speciallärarutbildningen, vilket utbildningsminister Jan Björklund kunde berätta i dag. Utbyggnaden med 900 utbildningsplatser per år påbörjas 2015, och kommer utöver en tidigare utbyggnad om 100 utbildningsplatser. Totalt blir det 3 000 fler speciallärare för skolan under en femårsperiod. Samtidigt ska det göras mer attraktivt att gå speciallärarutbildningen, som är en påbyggnad på en vanlig lärarutbildning.

Speciallärare blir också en ytterligare utvecklings- och karriärmöjlighet för svenska lärare. Nu gäller det att skolans huvudmän – kommuner och friskolor – ser till att anställa speciallärare, och avlöna dem och andra lärare på bra sätt. Mer kan staten inte göra innan Folkpartiets mål om ett statligt huvudmannaskap förverkligas.

Framför allt kommer fler speciallärare kunna föra oss närmare målet om en skola för kunskap, för alla.

Jan Björklund i sitt nyhetsbrev om fler speciallärare, och på regeringen.se om att regeringen vill utbilda 3 000 fler speciallärare. Ekot: Regeringen vill satsa på speciallärare. Riksdag & departement: 50 000 skäl att bli speciallärare.