Tagg: brott

Hot mot demokratin

Årets valrörelser blev våldsammare och hotfullare än tidigare. Hot mot politiker är ett hot mot demokratin som bör straffas därefter. Men också vandaliserade valaffischer ska tas på allvar.

VANDALISERING. Också ett förtäckt hot. Foto från Folkpartiets valstuga i Solna, som utsattes för vandalisering med bl a färg och för inbrott med skadegörelse och stöld av FP-jackor, natten till 25 augusti. Foto från andersekegren.wordpress.com
VANDALISERING. Ett förtäckt hot. Foto från Folkpartiets valstuga i Solna, utsatt för vandalisering och inbrott. Foto från andersekegren.wordpress.com

Skadegörelse var det vanligaste anmälda brottet under valrörelserna inför Europaparlamentet och de nationella valen, framgår av polisens sammanställning av brott under valåret (SR Ekot: Ovanligt våldsamt valår, TT/SVT). Det förvånar nog ingen som sett alla vandaliserade valaffischer och valstugor, direkt och via nyheter och sociala medier.

Bakom de nära 2 000 polisanmälningarna ligger säkerligen många fler fall som aldrig anmäldes. För hur ska man orka? Som valarbetare som lägger sin fritid på demokratin vänjer man sig vid att reparera, ta ned och ersätta det som rivits ned, slagits sönder och klottrats över.

Brotten kopplade till valrörelserna var fler i år än tidigare valår. Och även om vandaliseringen kan göra en valarbetare vansinnig, är det allvarligaste förstås när personer direkt utsätts för brott: över 300 fall av hot och fler än 280 våldsbrott kopplade till valrörelsen anmäldes.

Hot och våld mot politiker är ett hot mot demokratin. Det kommer från extrema grupper men också från enskilda medborgare som anser sig felbehandlade och löper amok. Det förekommer året om och hela mandatperioden igenom. Under valrörelserna accelereras problemet och drabbar fler, men då är också vaksamheten större. Problemen under mellanvalsperioderna kan därför vara minst lika stort. Risken på sikt är förstås att färre vill ta på sig förtroendeuppdrag – då urholkas demokratin och avståndet mellan politik och vardag ökar. Stödet till utsatta politiker är viktigt – men räcker inte. Lagstiftningen och rättskipningen måste träda fram.

Det är dags att ta hotet mot demokratin på allvar. Hot och våld mot förtroendevalda måste liksom våld mot offentliga tjänstemän ses som ett särskilt allvarligt brott – och förtroendevald är man dygnet runt. Dessa brott måste prioriteras högre, och straffas hårdare. Det är hög tid för fler partier att ansluta till Folkpartiets och förra demokratiministern Birgitta Ohlssons krav.

Vandaliseringen då? Ja, ibland blir också den riktigt allvarlig – då handlar också den om regelrätt hot och latent våld. Det som hände Folkpartiets valstuga i Solna är ett av flera skrämmande exempel. Men även nedrivna, nedklottrade och sönderslagna valaffischer är ett demokratiskt problem som skapar olust, rädsla och vrede. Det är inga oförargliga busstreck. Det kan inte ursäktas av några som helst resonemang om politisk frustration, missriktat engagemang eller upplevd underordning. Vi har alla ett ansvar att orka säga emot. Demokratin och yttrandefriheten är på allvar – och det är hoten mot dem också.

Om vandaliseringen av valstugorna i Solna: Anders Ekegren, Peter Edholm, Expressen. Om hot mot politiker: Birgitta Ohlsson i DN, ”Skyddet av politiker för svagt”.

Dagens ungdom…

Brottsligheten bland unga svenskar minskar – och toleransen mot våld verkar minska vilket leder till fler anmälningar. Dagens ungdom är helt enkelt mer skötsam. Orosmolnet är klyftorna som syns så tydligt för både brottsoffer och förövare. När det gäller ungdomsbrottslighet gäller att inte bara vara tuffa mot brottsligheten, utan framför allt mot brottslighetens orsaker.

MINSKAD UNGDOMSBROTTSLIGHET. Bild från Wikimedia/Rama.
MINSKAD UNGDOMSBROTTSLIGHET. Bild från Wikimedia/Rama.

Redan de gamla grekerna lär ha klagat över förfall hos dagens ungdom (även om filosofen Sokrates nog inte uttryckte sig så som han ofta påstås ha gjort). I verkligheten har förstås världen ofta blivit bättre, generation för generation. Det gäller också brottsligheten i Sverige. Sedan tidigare vet vi att framför allt våldsbrottsligheten minskar (DN). Nu rapporterar forskare vid Stockholms universitet om minskad brottslighet bland ungdomar; bland 60-talisterna (födda 1965) hade fler än var femte begått brott, bland 80-talisterna (födda 1985) färre än var sjunde. Och de flesta av 80-talisterna hade bara begått ett brott (DN, SvD).

Den minskade brottsligheten kanske inte passar in i alla politikers världsbild. Hotbilden av ökade antal brott används ofta av dem som vill måla upp en bild av negativ utveckling i Sverige. Det är ett problem i sig. En överdrivet negativ bild ökar i sig otryggheten – och en upplevd otrygghet kan leda till åtgärder som kanske både är onödiga och kontraproduktiva.

En kategori som ökar bland ungdomars brottslighet är våldsbrotten. Det går dock emot den generella bilden av att våldsbrottsligheten minskar och att färre utsätts för våldsbrott. Sannolikt ligger förklaringen i att toleransen för våld har minskat, mörkertalet krymper och anmälningarna ökar. Vissa menar också att brotten kanske har blivit färre, men också grövre (P3 Nyheter); de som utsätts för brott skulle alltså drabbas hårdare vilket förstås är något som behöver bevakas.

MINSKAD VÅLDSBROTTSLIGHET. Stiliserad brottslighet, bild från Wikimedia, Abu badali.
MINSKAD VÅLDSBROTTSLIGHET. Stiliserad brottslighet, bild från Wikimedia, Abu badali.

Att utvecklingen generellt går åt rätt håll betyder förstås inte heller att vi kan luta oss tillbaka. Brottsligheten är ett oerhört stort problem, framför allt för de individer som utsätts för brott, men naturligtvis kan även människor som fastnar i en kriminell livsstil ses som drabbade – om än inte som offer. Som så mycket annat i samhället slår brottsligheten hårdast mot dem med minst marginaler och sämst förutsättningar i stort. Såväl brottsoffer som brottslingar återfinns oftare bland människor som växer upp i förhållanden med lägre inkomster, lägre utbildning, egna sämre skolresultat. Det finns också en samvariation mellan fängelsedömda och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ADHD.

En större andel av såväl brottsoffer som brottslingar har utländsk bakgrund. Det blir lätt ett slagträ i debatten om invandring – men även bland invandrarungdomar går brottsligheten ned. Faktum är också alltså att brottsligheten har minskat under de senaste decennierna, samtidigt som invandringen (och den europeiska integrationen) har ökat. Och orsaken till brottsligheten ligger förstås inte i hudfärg eller etnisk bakgrund, utan i utanförskapet, utbildningsnivån, skolgång.

Vi ska aldrig acceptera brott. Liberaler ska alltid stå på brottsoffrens sida. Men vi ska vara lika tuffa mot brottslighetens orsaker. Och den allra viktigaste insatsen mot brottsligheten är att skapa en skola som verkligen ger alla elever jämlik tillgång till kunskap.

Vi måste också arbeta brett mot det utanförskap som skapar både brottslingar och brottsoffer. Unga som ser sina föräldrar gå till jobbet, istället för att vara hemma; unga som ser vuxna i sin omgivning som har god hälsa och får tillgång till den vård de behöver; unga som själva kanske har en bokstavsdiagnos och då får rätt behandling tidigt; unga med potentiella problem som fångas upp i tid – de ungdomarna kommer sannolikt att lyckas bättre i livet, bli studenter och familjebildare istället för brottslingar och kriminalvårdsklienter.