Tagg: e-bok

E-bok på bibliotek: En Stockholmsmodell att följa

E-böckernas intåg i Sverige har varit törnbeströdd både på biblioteken och på marknaden i stort. Men Stockholm och Ordfront har funnit en modell som verkar gynna alla parter.

1381522_10152038930862150_2048305063_n
E-böckerna på bilden har inget samband med Stadsbiblioteket eller förlaget som nämns i inlägget.

Det är svårt med e-böcker. Svenskarna, oftast snabba på att ta till sig ny teknik, har inte lyft förlagens försäljning (i varje fall inte av svenska e-böcker). Och för biblioteken blir lånen av populära böcker snabbt dyra, om man ens får tillgång till dem. Om detta har jag bloggat tidigare bl.a. här.

Det krävs en samlad lösning av förlag, handel och bibliotek. En lösning som gynnar alla: för med fler lånade e-böcker tar sannolikt också försäljningen fart.

En lösning för e-böckerna är den Stockholmsmodell som skapats genom ett avtal med Ordfront, och som jag skrev om i somras. Fördelarna är många, som Inga Lundén och Mikael Petrén från Stockholms stadsbibliotek beskriver på dagens DN Debatt.

Tillgång till alla böcker och betalt för varje utlån, mer för de nyare har gett låntagarna tillgång till fler e-böcker, biblioteken lägre snittkostnad och förlag och författare högre intäkter. E-bokslånarna köper också fler egna e-böcker.

För bra för att vara sant? Men det fungerar. Och är en Stockholmsmodell värd att sprida. En nationell e-boksplattform skulle underlätta för alla berörda. Och om vi kan börja digitalisera vårt litterära arv, kommer vårt gemensamma e-bibliotek bli en verklig skattkammare.

Dags att ordna e-böckerna på bibliotekshyllan

E-böcker behöver finnas tillgängliga via biblioteken – för studenter och för andra. Det behövs en heltäckande lösning. Det gynnar också e-boken generellt.

E-böcker är en gammal, god uppfinning i ny teknisk form. Biblioteken samlar kunskap i form av böcker och andra medier. Självklart har också e-böckerna en given plats i bibliotekens utbud. Tyvärr har det varit en minst sagt krokig väg framåt för e-böckerna i Sverige, inte bara på våra bibliotek. Och det hänger ihop.

Vid utlån av e-böcker finns förstås viktiga frågor att lösa om lånetider, tillgänglighet och ersättningar. Hittills har det varit väldigt dyrt för bibliotek att låna ut e-böcker – man får betala dyrt för varje lån av en medieform som egentligen, rent tekniskt, finns i obegränsad mängd. Det leder också till att väldigt många lånar. Förlag, som helst ser att fler köper än lånar de nya e-böckerna, försöker införa begränsningar. Rapporter som i Kulturnytt i fjol om hur förlag ”tvingar bort e-böcker från bibliotek”visar på problemen som följer. Nu har samma radioredaktion rapporterat om hur begränsningar i e-boksutlåning kan påverka t.ex. läkares utbildning.

Det behövs ett system för den digitala bibliotekshyllan. Madeleine Sjöstedt, som inte bara är kulturborgarråd i Stockholm utan ordförande i kultur- och fritidsberedningen i Sveriges Kommuner & Landsting, vill att kommunerna ska ha en gemensam linje. Det är bra. Parterna behöver komma överens. Vi behöver en heltäckande, hållbar lösning så att studenter och andra lånare och läsare vet vad de har att vänta sig – att böcker finns att låna, och inte försvinner. Kanske kommer det leda till striktare utlåningsförhållanden i framtiden. Det kan det då vara värt för att få ordning på e-bokhyllorna.

Att det finns möjligheter och vägar framåt visar t.ex. Ordfronts överenskommelse med Stockholms stads bibliotek tidigare i år.

Och när e-boken finns på biblioteken i ordnad form kommer den snart att finna sin väg till fler personers e-bokläsare. För böcker som man vill behålla, och läsare som också vill äga böcker, kommer att finnas även i framtiden. Så fler kommer skaffa sig egna digitala bokhyllor.

E-boken hör hemma på biblioteket

E-böckerna behöver finnas på biblioteken. Stockholms stads biblioteks avtal med Ordfront är ett viktigt steg framåt.

Biblioteken är till för att tillhandahålla och förmedla kunskap, information och förströelse. Medieformen spelar mindre roll. Den klassiska bilden över medietyperna som finns i ett bibliotek visar tydligt hur de mångfaldigats genom årtusendena. Vissa har ersatts, andra finns kvar. E-boken är den senaste formen. Självklart behöver den också finnas hos våra bibliotek.

E-bokens utveckling i Sverige i allmänhet och på våra bibliotek i synnerhet har inte varit särskilt spikrak. Vi brukar vara tidigt ute att ta till oss ny teknik och medieformer – inte så den här gången. Jämfört med den anglosaxiska bokmarknaden ligger e-bokens andel lågt och någon stor ökning verkar inte ta fart. Däremot har den blivit relativt populär på våra bibliotek – vilket har andra komplikationer.

DN Kultur 29 juni 2013.
DN Kultur 29 juni 2013.

Den ersättning för varje lån som måste betalas till upphovsrättsinnehavarna blir en dyr affär för biblioteken, som antingen får införa begränsningar i antalet utlån, eller föra över pengar från andra medieinköp. Tidsgränser innan nya e-böcker blir tillgängliga för bibliotekslån har samtidigt införts av förlagen, i ett försök att öka deras försäljning.

Dessa problem måste få en lösning för att e-bokens utveckling ska ta fart. Och det vore verkligen synd om vi i Sverige inte tog vara på e-bokens alla möjligheter. Bibliotekslån och försäljning behöver inte ställas mot varandra. Att göra e-böcker mindre tillgängliga för bibliotekslåntagare är troligen inte en bra strategi för att öka intresset för denna nya medieform. En framtida lösning kommer kanske innebära vissa begränsningar jämfört med dagens situation, och det är givetvis viktigt att förlagen och författarna kan få rättmätiga intäkter så att den intellektuella ansträngningen får sin lön, och förlagens verksamhet förblir kommersiellt gångbar. Det är viktigt för alla bokälskare.

Stockholms stadsbiblioteks avtal med Ordfront, som DN Kultur skriver om i dag (se bild), är därför ett väldigt glädjande steg mot en framtid i konstruktiv anda. Alla Ordfronts böcker kommer bli tillgängliga för utlån samtidigt som de släpps, och vi hoppas på fler avtal med andra förlag. 

Betyder e-boken då den vanliga bokens död? Nej, kan jag trösta mig själv och andra traditionalister som fortfarande älskar tyngden av en rejäl inbunden volym, smidigheten i en billig pocket, och känslan av att vända blad. Själv håller jag fast vid mina böcker och bokhyllor – och har fått en ny vän och leksak i min e-boksläsare. Varje medieform fyller sin funktion.

Uppdatering: Madeleine Sjöstedt bloggar och skriver bl.a. om att avtalet med Ordfront också innebär att Stockholms Stadsbibliotek ska digitalisera och tillgängliggöra 25 titlar ur Ordfronts s.k. backkatalog. De titlarna kommer att kunna lånas ut utan ersättning till Ordfront, och vilka de blir kommer att bestämmas dels av bibliotekets inköpsgrupp – men dels också av stockholmarna själva. I höst kommer man på webben att kunna rösta fram vilka 10 verk som ska digitaliseras, från en lista på ca 25 titlar.