Tagg: läsning

Rullande bibliotek till stränderna och i stan

Bibliotek ska finnas där människor finns, självklart också på stränderna. Från Folkpartiet föreslår vi därför mobila bibliotek vid Stockholms stränder och badplatser sommartid – men även på andra platser i stan.

STRANDSYSSLA. (Wikimedia/Pacostein, ngt besk.)
STRANDSYSSLA. (Wikimedia/Pacostein, ngt besk.)

Biblioteken ska finnas där stockholmarna finns. Det har varit utgångspunkten för Folkpartiets politik i biblioteksfrågor i Stockholm de senaste åren. Förutom tunnelbanebiblioteken (Östermalmstorg/Sture, Högdalen, Bredäng) och upprustade bibliotek med utökade öppettider runtom i stan (Medborgarplatsen, Kista, Sköndal m fl) har också den mobila biblioteksverksamheten utökats. Förra sommaren utökades bokbussens turer, och den dök upp både på stränderna och på Kulturfestivalen.

Nu föreslår vi från Folkpartiet utökad mobil biblioteksverksamhet, med pop up-bibliotek på stränder och badplatser men även runtom i stan. Se skrivelsen som vi lade på senaste mötet med kulturnämnden nedan!

Även sommartid finns behov av böcker som ger bildning och förströelse – kanske framför allt det senare? Just sommartid finns också extra mycket tid att läsa, och möjlighet att locka nya och fler läsare. Kanske bland unga och vuxna män, som är kritiska grupper när det gäller ökad läsning, vilket vi liberaler tycker är angeläget.

Läslust är en last som i möjligaste mån ska kunna tillgodoses omedelbart!

Läs också Stockholmdirekt som talat med Hanna Gerdes, som tillsammans med Anne-Lie Elfvén och mig representerar Folkpartiet i kulturnämnden och tagit initiativ till skrivelsen.

Pop up-bibliotek på stranden och i stan – sommarens läsgladaste överraskning

Biblioteken ska ligga där stockholmarna finns och vara öppna när de har tid att besöka dem. Därför vill Folkpartiet att stadens bibliotek ska ha nära till gallerior, till kollektivtrafiken och att de ska vara öppna också på kvällar och helger. Det nya biblioteket i Kista, Bibliotek Plattan, ungdomsbiblioteket TioTretton, Lava bibliotek och verkstad samt de renoverade och nyinvigda biblioteken ibland annat Skärholmen, Hagsätra, Aspudden, Sköndal och Husby är exempel på biblioteksverksamhet som utvecklas och möter framtiden.

Biblioteket bör också möta stockholmarna när sommaren är som vackrast. Allt för att alla ska få chansen att låna böcker, lyssna på sagor eller ordna ett bibliotekskort. Stockholms stadsbiblioteks bokbuss, som till vardags tjänstgör som ”Barnens bokbuss” är ett minibibliotek på hjul som till vardags åker runt på fast turlista till förskolor som har svårt att ta sig till biblioteket. Med start förra sommaren dök bokbussen upp också på stränderna, på Stockholms kulturfestival och på ”Världens längsta bokbord”, så att fler fick chansen att komma på besök. Det är en satsning vi hoppas att den nya majoriteten ska låta finnas kvar.

Den här satsningen både kan och bör byggas ut, så att fler stockholmare ser och får möjlighet att låna lite semesterläsning på de platser där sommaren är som allra finast; på Stockholms badstränder, men också på kulturfestivalen eller på det välfrekventerade citytorget.

Vi föreslår att kulturförvaltningen får i uppdrag att bygga vidare på erfarenheterna med bokbussens tekniska lösning så att sommarstockholmarna får njuta av ”popup-bibliotek” på stranden och i city: Mobila bibliotek som kan erbjuda ett spännande utbud av litteratur för stora och små och på olika språk, men även ordna sagostunder och andra litterära happenings . Låt tillgänglighet, kreativitet och mångfald bli nyckelorden för Stockholms bibliotek på sommaren.

Mot bakgrund av vad som ovan anförs föreslår vi kulturnämnden besluta
– att kulturförvaltningen får i uppdrag att utveckla erfarenheterna från 2014 års bokbuss på stranden till popup-bibliotek på stranden och i stan.

Ljusnande, lättare framtid för barn och unga

Flera goda nyheter om barn och unga har lyst upp sommaren: mer läsning, mindre alkohol – och även mindre fetma. Sedan tidigare vet vi att brottsligheten sjunkit. Framtiden blir så ljus som vi tillsammans gör den.

PEKAR MOT LJUS FRAMTID? Flera trender för dagens unga går i positiv riktning.
PEKAR MOT LJUS FRAMTID? Flera trender för dagens unga går i positiv riktning. Foto Alex Proimos via sallyanspach.com och Wikimedia.

Framtidsoptimisten i mig har det inte alltid så lätt. Fenomenet att svarta rubriker och negativa nyheter får störst utrymme är bekant och ofta diskuterat – men svårt att göra något åt. Jag menar inte att katastrofer, tragedier och mänskliga tillkortakommanden att lösa konflikter som i Ukraina och Palestina inte ska bevakas och ges stort utrymme. Det är självklart att det sorgliga och ondskefulla tar stor plats i våra medvetanden – delvis för att det trots allt för de flesta är något ovanligt, avlägset och ofattbart. Det tar oftare formen av plötsliga händelser.

Det positiva är mer ett gradvist framåtskridande, och också det mer ”normala”; ett mänsklighetens grundtillstånd. Framsteg i vetenskap och välfärd rapporteras således – men varken medborgare eller journalister, i våra numera alltmer uppblandade roller som mottagare och (vidare)förmedlare, visar lika stort intresse eller ger dem lika stor uppmärksamhet.

Om sommaren – särskilt en sådan kanonsommar som vi verkar gå mot – är vår uppmärksamhet generellt mindre riktad utåt. Ett nedskjutet passagerarplan i inbördesstridernas Ukraina och ännu ett blodigt kapitel i den tröstlösa Palestinakonflikten tar förstås berättigad plats. Men dessförinnan har sommarens tunnare tidningar och fattigare nyhetssändningar också hunnit ge utrymme åt inte mindre än tre mycket glädjande nyheter som gäller våra barn och unga.

Pojkars ökade läsning var en särskilt glad nyhet eftersom den kom en smula överraskande. Vi hade inte trott att en vändning skulle komma så snabbt. Att ungas drickande minskar var mindre överraskande – de låga siffrorna jämfört med tidigare årtionden har vi sett ett tag nu – men inte mindre glädjande för det. Om dessa glädjande tidender har jag redan skrivit. Till dem kan fogas en tredje: Fetma bland barn minskar, framför allt i Stockholm.

Inte heller den minskade förekomsten av fetma hos barn är helt förvånande. Nu gällde det åttaåringar; vi har tidigare sett hur viktökningen bland barn i Stockholm stannat av och tycks ha börjat vända nedåt bland de som så var fyra år. Det glädjande är att tendensen tycks bli en trend och att Stockholm tros följas av övriga Sverige. Och vändningen beror troligen delvis på medvetna, långsiktiga insatser riktade mot barnfamiljer; det hälsofrämjande arbete i landstinget som inte minst Folkpartiet prioriterar, ger resultat.

Jag vill gärna komplettera denna triss av glada sommarnyheter med ett konstaterande av en fjärde mycket positiv trend för unga: Brottsligheten har minskat och är lägre nu än för tidigare generationer. Tryggheten i samhället, om än inte alltid vår upplevelse av trygghet, ökar.

Vad förenar dessa glada fakta? Jo, att politisk handlingskraft, långsiktiga medvetna insatser och engagemang på alla nivåer ger resultat. Och att de goda krafterna i samhället och mänsklighetens naturliga strävan efter framsteg, tillsammans, står starka. Utöver det förtröstansfulla i de goda nyheterna i sig, är detta väldigt hoppfullt för framtiden. Vi är inte utlämnade åt händelser och ofrånkomlig utveckling.

Samhället formas av oss, här, nu och varje dag framöver. Det är ingen anledning att slappna av; problem läser sig sällan av sig själva. Även trender bygger på individers handlingar och val. Fortfarande är det för många unga som dricker för mycket, har för dålig hälsa, inte läser, eller riskerar en brottslig bana. Mycket återstår att göra för att hjälpa barn och unga fram i livet, och framför allt hjälpa dem bygga sina egna liv. Vi och de kan göra det.

Den ansedda brittiska tidningen Economist skrev häromveckan om en ungdomsgeneration som tycks överträffa negativa förväntningar.

Bokälskarens bekännelser

Bokrean är årets högtid för bokhandeln och bokälskare. Att äga böcker är något särskilt, men det viktigaste är att vi läser. För mig blev biblioteket en förtrollad ny värld. Alla sätt att läsa, alla vägar till läsning, är bra. Därför är det glädjande att boklånen i skolorna ökar. Och därför fortsätter vi satsa på läsning framför allt för unga i Stockholm.

SHOPPINGYRA. Dagens skörd från Hedengrens bokhandel i Stockholm.
SHOPPINGYRA. Dagens skörd från Hedengrens bokhandel i Stockholm.

I dag startade årets stora fest för Sveriges bokälskare: den stora bokrean. Efter några års tillbakagång tycks den på senare tid ha fått en renässans (DN). Det är bra eftersom bokrean är en höjdpunkt inte bara för läsare utan också för bokhandeln – särskilt för de fysiska boklådorna som utmanas allt mer av näthandeln. För många branscher är julhandeln årets höjdpunkt. För bokbranschen gör bokrean i februari december rangen stridig.

Bokälskares kärlek är ofta ohämmad och det märks framför allt i dag. Till skillnad från andra varor går det knappast att ha för många böcker (förutom av rent fysiska skäl – platsen i bokhyllorna, på golvet, under sängen…). Om böckerna är billiga finns följaktligen få spärrar för konsumtionen (förutom åter fysiken – vad armarna orkar bära). Och nätbokhandeln har, trots att det hot den innebär mot traditionella boklådor kan ge bokälskaren dåligt samvete,  betytt mycket för böckers och läsningens spridning – liksom pocketböckernas ymniga förekomst i alla möjliga affärer.

För många av oss finns det en särskild tjusning i att köpa och äga fysiska böcker, och alldeles särskilt att göra det i en boklåda. En del av dem får sedan vandra vidare till Stadsmissionen eller Myrorna, och fylla ett gott syfte både genom nya läsupplevelser och intäkter för välgörande ändamål. Viktigast ur ett både samhälleligt och personligt perspektiv är dock förstås läsningen – och då går det minst lika bra med en biblioteksbok. Eller många!

Jag kan fortfarande minnas den storartade känslan av att besöka Mariestads stadsbibliotek de första gångerna. Vilka enorma möjligheter, vilka oanade världar! Lyckan i mitt första egna lånekort och upplevelsen av den gamla fotograferande boklånemaskinen som manövrerades snabbt och säkert av en vänlig men allvarsam bibliotekarie hör till barndomens tydligaste minnen.

Att själv få gå till biblioteket, att själv få låna vilka böcker jag ville – och hur många som helst! Jag kom från ett läsande och bokrikt hem, men detta var en förtrollad verklighet. Det var att känna mig som en riktig autonom människa. I nya städer, även om det bara varit ett besök över dagen, har jag gärna sökt mig till biblioteken.

Böcker och läsning är något i högsta grad personligt. Men det är också politiskt. Inte vad vi läser, men att vi läser. Därför ska vi oroas över framför allt pojkars minskade läsning. Därför ska vi glädjas över ökade boklån bland Stockholms grundskoleelever (DN, Lotta Edholm, Madeleine Sjöstedt, Stockholmsbloggen). Därför ska vi hoppas att läslusten håller i sig, över tonåren och upp i vuxen ålder. Och därför satsar vi i Stockholms stad både på bibliotek (med renoveringar, flyttar, nyöppningar och en budget som ökat från 223  till 300 miljoner kronor under Folkpartiets tid som ansvariga) och på ungas läsning (15 miljoner i en särskild satsning 2014).

Den som läser får inte bara förströelse och kunskap i just det man läser om. Läsaren får ständigt ökad förståelse för språket, vårt vassaste verktyg, och större insikt i vad det är att vara människa – på alla de olika sätt som tänkas kan. Hen får fantasi och förmåga att sätta sig in i andras liv och verklighet. Det är förmågor som vi har minst lika stort behov av i en modern IT-era. Och det spelar i grunden ingen större roll vad man läser; experimentromaner, deckare, facklitteratur, memoarer, romantik…

Det finns inga bättre och sämre sätt in i läsningen. Om läsglädjen kommer via serier eller verk som blivit framgångsrika filmer eller TV-serier så är det bara att välkomna de nya läsarna – och hoppas på fler Harry Potter och Hungerspel.

PRAKTISK. E-boken är läsning i ny form.
PRAKTISK. E-boken är läsning i ny form.

Och om läsningen innebär en e-bok så är det precis lika bra. Jag har själv, efter viss tvekan, fallit handlöst för möjligheten att bära med mig ett helt bibliotek, inte minst praktiskt på resor då utrymmet i bagaget trots allt är begränsat (åtminstone om ressällskapet får ett ord med i laget) och då jag kanske inte vet på förhand vilken bok jag kommer vilja läsa efter den pågående. I takt med att bokhyllorna fylls på – med böcker stående och liggande högt och lågt – framstår det fysiskt obegränsade elektroniska biblioteket i allt mer lockande dager. Med e-boken behöver hämningslösheten knappt känna några andra gränser än ekonomiska (och böcker är trots allt ett mycket billigt nöje). E-böckernas intåg går också – om än med vissa våndor – raskt vidare på biblioteken.

E-böckerna kommer dock inte innebära slutet för den fysiska boken. Vissa böcker vill vi fortfarande uppleva i pappersform. Den påtagliga upplevelsen att läsa en bok ”på riktigt”, att vända blad, känna papperets struktur och ana dess doft, betrakta vackra, renodlade eller skrikigt smaklösa omslag – den upplevelsen kommer fortfarande att ha ett värde i sig. Och ibland är den helt enkelt mer praktisk än e-boken.

Och det samma gäller de fysiska boklådorna. Värdet av att kunna vandra efter hyllorna, stöta på böcker som du själv (eller nätbokhandelns datorgenererade svar utifrån dina och andra kunders tidigare val) aldrig hade letat upp, kanske sitta på en författarföreläsning eller helt själv med en kaffe- eller tekopp i bokcaféet, omgiven av tysta hyllor och boksökande medmänniskor; det värdet består. Boklådan kanske kommer att förändras, men den har sitt mervärde, sin nisch.

Vi möter också litteraturen i nya former; i Stockholm läser (i år med P C Jersilds Barnens Ö), på bokmässor, i litteraturfestivaler som Stockholm Literature (där Stockholms stad även i år är huvudfinansiär som Madeleine Sjöstedt i dag kan berätta)

Böckerna och bokhandeln förändras. Läsningen består. Låt oss hoppas och arbeta för att fler finner läslusten.

Läs mer av vad jag skrivit om läsning och böcker.

En lustläsares bekännelser

För en lustläsare är en efterlängtad bok en höjdpunkt. Donna Tartts nya verkar inte svika förhoppningarna.

Böcker är ett omistligt sällskap i livet för många. Med pocket eller e-boksläsare är de följeslagare i vardagen och kan fylla varje potentiell stund – i väntrum, kollektivtrafik eller på trampmaskinen.

bild (2)En god bok är något att längta till – och något som lämnar en saknad efter sig när den är slut. En saknad som bara kan botas med en ny dos god läsning. Samtidigt som det alltid ger en tillfredsställelse att ställa in en läst bok i bokhyllan, eller i ge bort-högenä till Myrorna, eller markera den som läst i e-boksbiblioteket.

Bokläsning kräver framförhållning. Själv har jag alltid flera välfyllda hyllor olästa böcker – och numera en lång lista olästa e-böcker i min Kindle. Listan över potentiella nyinköp är förstås ännu längre. Vilken nästa bok blir kan jag planera men säkert vet jag inte förrän det är dags att välja.

En bok jag var rätt säker på stod näst i tur så snart jag packade upp den är Donna Tartts ”The Goldfinch”. En bok som jag kastade mig över så fort jag såg den recenseras i NY Times. ”A Dickensian novel” – vem kan motstå det?

Tartt är ingen författare som flörtar med sina läsare genom täta publiceringar. Att vara ett Tartt-fan kräver uthållighet. Hennes tre böcker har kommit med tio års mellanrum. De är alla mycket olika i sina intriger och miljöer – men alla något slags blandning av det fantastiska och otäcka, med en reflekterande huvudperson i en, väldigt speciell, vardagsmiljö. En student som släpps in i en trång vänkrets backanaliska övningar i en klassisk collegemiljö. Ett halvt negligerat barns äventyr inom ramen i en kärleksfull men märklig familjebildning i den amerikanska södern i en föränderlig tid.

En pojke, en tragedi, ett konstverk som försvinner. En thriller och en problematisk uppväxtskildring. Redan efter de första sidorna kan jag konstatera att Tartt verkar leverera igen. Värd sin väntan. Men tur att det finns så många andra bra böcker att njuta av under decenniet emellan.

Ännu mer kultur och teater – i hela stan

Det sammanslagna Kulturhuset Stadsteatern har stora förutsättningar att skapa ännu mer intressant kultur. Nu blir förutsättningarna ännu bättre: i budgeten för 2014 ökar stödet från staden med 14,5 miljoner kronor. Samtidigt satsar staden med Folkpartiet i spetsen på barnkultur och läsning.

Kulturhuset Stadsteatern har påbörjat sin gemensamma framtid. Nya chefer och konstnärliga ledare är klara och de flesta har börjat sitt arbete. Två organisationer har blivit en, och i korsbefruktningen av olika konstområden kommer mycket nytt spännande, storslaget, nydanande och utmanande att kunna hända. Det fysiska huset, ett av Sveriges största besöksmål, är också som gjort för att vara en, mångfasetterad, sprudlande verksamhet under en hatt (taket var ju redan gemensamt). Nu börjar också de rent fysiska förändringarna: Kontor blir publika ytor, det som varit skrymslen och vrår kan också öppnas för och användas av besökarna på bättre sätt, trådlösa nätverk installeras…

Nytt utseende för Kulturhuset Stadsteatern...En rejäl present kommer nu från Stadshuset och kulturborgarrådet Madeleine Sjöstedt: stödet, som på Stadsteatertiden höjdes med 20 mkr/år i två omgångar, ökar nu med ytterligare 14,5 miljoner kronor. Det är pengar som kommer att göra stor nytta, och ge mångdubbel effekt i kultur och kulturupplevelser för stockholmarna och alla andra besökare. Tack för det till Stockholms stad och alla stockholmare – jag är övertygad om att Kulturhuset Stadsteatern kommer att ”betala tillbaka” med ränta!

bild (1)Kulturen fortsätter även att växa på andra sätt: 20 miljoner till barnkultur, för ett barnkulturår. Och lässatsningen på 15 miljoner kronor, kopplad till bibliotek och förskolor känns oerhört angelägen. Verksamheten med El Sistema ska byggas ut kraftigt. Vi fortsätter förstås också att satsa inte minst på bra, moderna bibliotek – som finns där människor finns, med ett utbud som lockar och efterfrågas, och kan vidga vyer.

Kulturen har förmåga att få människor att växa, och finna sig själva. Man kan lägga fram många instrumentella, nyttobetonade argument kring demokratiskt deltagande, bättre språkkunskaper, integration och delaktighet, tillväxt och en stads attraktivitet: i grunden handlar det om kulturen i sig. Och vi människors upplevelse av den.

Läs mer om stadens kultursatsningar 2014 här. Madeleine Sjöstedt bloggar.