Tagg: Stadsarkivet

Debattdebut – för ett rikare, friare kulturliv

Stockholms folkvalda debatterar i dag stadens framtid för andra dagen i rad. Ärendet gäller stadens budget för 2015 – men det handlar om mycket mer än anslagsnivåer och budgetposter. Det gäller olika alternativ för stadens framtid. Jag gjorde en insats som Folkpartiets huvudtalare i kulturdebatten.

Ett rikare och friare kulturliv – i och utanför kommunens hägn. Resurser till kultur istället för byråkrati. Kultur för alla barn och unga. Kultur som bygger på mångfald och överbryggar gränser. Det var mina huvudbudskap i dagens kulturdebatt i Stockholms stadsfullmäktige. Som tillträdande vice ordförande i kulturnämnden hade jag det hedrande uppdraget som huvudtalare för Folkpartiet liberalerna. Läs mitt huvudanförande och mitt andra inlägg nedan!

 

Ordförande, ledamöter, åhörare.

En Dödsdans på Maxim – eller på Strindbergs Intima. Ett allkonsthus mitt i stan som fylls av allt från dans till debatt. Ett år av magiskt tänkande som gjort succé på Galeasen och tar klivet till nationalscenen. Musikaler i toppklass på flera scener. Radiosymfonikernas och barnens från Husbys samarbete i El Sistema. Berättarministeriet som väcker barns och ungas kreativitet och självkänsla. En Parkteater med över 150 kostnadsfria föreställningar, över 150 000 besökare, på ett 40-tal platser över hela Stockholm. Sveriges första internationella komedifilmfestival, delvis tack vare det nya kulturstödet – och ett Hillfonskt konstnärshem som tack vare privata initiativ nu verkar bevaras och bli ett museum.

Stockholms kulturliv är rikt, mångfasetterat och expansivt. Jag kunde nämna så många fler exempel. En del i kommunal regi, andra med kommunalt stöd, åter andra helt fristående. Det gemensamma är att de bygger på enskilda människors engagemang, kunskap och vilja – och att de alla tillsammans bidrar till att bygga det Stockholm vi älskar, det Stockholm vi vill visa upp för omvärlden, det Stockholm som omfamnar människor av olika slag, men som vi ibland kritiserar – för allt är långtifrån perfekt – det Stockholm vi vill göra bättre.

Konst och kultur är för oss liberaler både medel och mål för individens frihet. Kultur kan främja yttrandefrihet, demokrati, integration och dialog – men finns framför allt till för sin egen skull. Stadens kulturpolitik bör handla om att öka människors tillgång till kulturupplevelser av hög kvalitet, och möjligheter att skapa de kulturupplevelserna.

Kulturen behöver mer resurser – till kultur, inte till byråkrati. Kulturen behöver större frihet – inte mer politisk klåfingrighet. Kommunala kulturinstitutioner är nödvändiga, kommunalt kulturstöd är bra, men genom att kulturlivet kan få ökade intäkter också från andra håll stärks både dess resurser och dess frihet.

Ordförande. Biblioteken är grunden i Stockholms kulturella infrastruktur och grunden i bildningssamhället. Stockholm måste fullfölja och förstärka utbyggnaden av framtidens bibliotek – som tar plats där stockholmarna rör sig, i det fysiska stadsrummet, och digitalt. Här behövs mer konkretion om satsningar – och finansiering av driften av nya bibliotek – än vad den nya majoriteten presterar i sitt budgetförslag.

Konsten ska finnas för alla stockholmare. Konst i den offentliga miljön är en oundgänglig del av den stad vi bygger ut och förtätar.

Det är angeläget att staden fullföljer utbyggnaden av Liljevalchs konsthall och ombyggnaden av Stadsmuseet.

Berättarministeriet och El Sistema hör också till den förra mandatperiodens viktiga initiativ. Där behöver vi satsa mer och bygga ut!

Det fria kulturlivet ska ges fortsatta förutsättningar att bli både rikare, och friare.

Det nya kulturstödet har stärkt principen om armlängds avstånd och öppnat stadens kulturstöd för nya sökande. 30 procent av kulturstödet går till barn och unga. Många fler söker kulturstöd, och fler –och nya aktörer – får också kulturstöd beviljat. Detta borde vi slå vakt om! Incitamentsstrukturen för ökade besök och ökade egna intäkter ska finnas kvar och utvecklas.

Ordförande, det finns mycket mer att säga. Jag återkommer i debatten men börjar med att yrka bifall till Folkpartiets förslag till budget.

* * *

 Ordförande, ledamöter, åhörare!

Alla barn ska kunna delta i Kulturskolans undervisning. Det sker bland annat genom möjligheten till reducerad avgift – men vi kan och borde göra mer för att de barn och unga som kanske allra mest behöver kulturen, kan få ta del av den och utöva den. Den rödgröna regeringen ville som bekant tyvärr avskaffa den av Alliansregeringen införda fritidspengen, som gjorde det möjligt för familjer med knappare ekonomiska omständigheter att låta sina barn delta i idrotts- och kulturaktiviteter. Det hade varit ett mycket missriktat beslut vilket säkert en del socialdemokrater, miljöpartister och vänsterpartister i Stockholm kan hålla med om!

Vi bör istället utöka möjligheterna för alla barn att delta i fritidsaktiviteter, genom stadens norm för ekonomiskt bistånd. För barnfamiljer med försörjningsstöd ska motsvarande avgiften för kulturskola eller idrottsförening kunna ingå i det ekonomiska biståndet. Det skulle kompensera nya eventuella förslag om en slopad fritidspeng, eller skapa ett extra utrymme.

Ordförande! Jag har tidigare i dagens debatt berört fall där den nya majoriteten väljer att fullfölja eller åtminstone bibehålla våra satsningar från den förra mandatperioden på till exempel bibliotek, El Sistema och annat. Men jag är undrande inför hur och var utbyggnaden ska ske, och var pengarna ska tas – det saknas konkretion!

Kring Stadsarkivet och den för demokratin och yttrandefriheten viktiga utbyggnaden av e-förvaltningen hoppas jag att vi kan jobba vidare tillsammans.

Jag har framför allt talat om de förslag Folkpartiet har i vår budget. Men jag vill också uttrycka min oro för beslut och tendenser som syns från den nya majoriteten.

Det nya kulturstödssystemet har som sagt ökat transparensen, lett till fler ansökningar och beviljade stöd, och stärkt principen om armlängds avstånd. Jag ser med oro på den aviserade översynen av kulturstödet. Kommer Socialdemokraterna låta Vänsterpartiets syn råda – kommer bedömningarna av kulturstöd åter att politiseras?

Ordförande. Kulturen behöver mer resurser – till kultur. Men den nya rödgröna majoriteten gör en stor satsning på byråkrati. 7 miljoner till kultursekreterare – det lika mycket som hela Kulan-premien, dvs hela subventionen till skolors möjlighet att ta del av det fria kulturlivet! (En subvention som vi för övrigt vill bygga ut med över 20 procent.)

Det är en oroande prioritering att satsa på byråkrati före kultur.

Historia som sätter Stockholm på kartan

Stockholms historia är viktig, för det ökande antalet stockholmare och för många besökare. Nu satsar vi stort på en helt ny utställning om stadens historia och utveckling under den moderna tiden – från Gustav Vasa och framåt. Det är väl investerade pengar.

HISTORISK MARK. Stadsmuseet i sig har en spännande historia. Från stockholm.se
HISTORISK MARK. Stadsmuseet i sig har en spännande historia. Från stockholm.se

25 miljoner i en ny museiutställning – och det kommer att bli värt varenda krona. Stockholms Stadsmuseum står inför sin kanske mest omfattande upprustning och ombyggnad någonsin, som ska vara klar hösten 2016. Utställningsytorna kommer att utökas rejält, i och med en fördubbling av den publika ytan som också möjliggör andra evenemang. Det innebär att det kommer att finnas mer plats för en del av den enorma samling föremål ur Stockholms historia som Stadsmuseet besitter; ”vaxdockor, arkeologiska fynd, fotografier, stolar, dörrar, skulpturer, märkliga manicker, målningar, kakelugnar och mycket mycket mer” som kulturborgarrådet Madeleine Sjöstedt och Folkpartiet i Stadshuset räknar upp. Och det innebär att vi får plats med en rejäl utställning om Stockholms historia under modern tid – den era som började på 1500-talet, med renässansen och reformationen, och i Sverige snart Gustav Vasas statsbygge – som började göra Stockholm till en verklig huvudstad.

Stockholms långa och rika medeltidshistoria finns redan fantasieggande och realistiskt beskriven på Medeltidsmuseet, som skapades sedan man upptäckt en bevarad bit av den medeltida stadsmuren vid Helgeandsholmen, och som genomgick en omfattande renovering och fick en ny utställning för några år sedan. Nu är det alltså dags för fortsättningen, från 1500-talet till i dag.

Stadsmuseet vid Ryssgården, Södermalmstorg, Slussen, är inte bara oerhört centralt beläget i Stockholm – det finns också i en byggnad som i sig har haft en viktig del i stadens historia. Det uppfördes på 1660-talet för att vara ett centrum för handel med främst Ryssland men fick snart, som ”Södra stadshuset”, andra offentliga funktioner (Wikipedia). Här har inrymts Collegium Medicum med anatomiska dissektioner, både ryska och katolska kyrkolokaler, kommunal tvättinrättning, läroverk, teater, verkstäder och krogar. Någon mer passande byggnad för att åskådliggöra stadens långa historia finns knappast!

En stor del av stadens minne finns förstås bevarat i Stockholms stadsarkiv, och den nya utställningen ska skapas med hjälp av och i samarbete med arkivet. Stadsarkivet arbetar sedan en tid intensivt med s k ”history marketing” – att marknadsföra och göra en stad eller verksamhet känd genom dess historia. För arkivet har det t ex handlat om att lyfta fram världsminnet i Stockholms samling byggnadsritningar från 1713 och framåt, men man arbetar också med andra delar av staden. Det Stadsmuseet gör, och kommer kunna göra ännu mer framöver, är förstås en storslagen och viktig form av history marketing. Vår långa och brokiga historia är helt enkelt en väldigt viktig faktor för att göra Stockholm känt och få besökare och evenemang hit.

I ett växande Stockholm finns både behov av och efterfrågan på att lära känna mer av stadens historia, den historia som formats av kungar och borgmästare, köpmän och hantverkare, industrialister och arbetare, författare och journalister, invandrare från utlandet och landsbygden, roddarmadammer och barnhusbarn… På få andra ställen än i en växande, dynamisk stad blir det så tydligt hur vi själva varje dag fortsätter skapa historia. Det är en fin uppgift för ett Stadsmuseum. Nu kan det bli ännu bättre!

Att försöka göra skillnad

Många lägger stora delar av sin fritid på sitt politiska engagemang. Det handlar om att vilja göra skillnad – i det stora eller i det nära. Jag är djupt imponerad av alla fritidspolitiker och den tid och den energi de lägger ner. Själv fick jag i dag förtroende för ytterligare ett år som ordförande för Folkpartiet på Kungsholmen, och det är samtidigt läge att summera mina uppdrag i Stockholms stad, i det kulturpolitiska 2013.

ORDFÖRANDE. Redogjorde i kväll för den utåtriktade verksamheten i Folkpartiet Kungsholmen under 2013, genom nedslag på vår blogg där vi redovisar våra olika aktiviteter.
ORDFÖRANDE. Redogjorde i kväll för den utåtriktade verksamheten i Folkpartiet Kungsholmen under 2013, genom nedslag på vår blogg där vi redovisar våra olika aktiviteter.

Jag har förmånen att ägna i princip hela dagarna, inklusive många kvällar och helger, åt politik. Jag skriver förmån eftersom jag har ett så roligt jobb, så intressanta uppdrag och får chansen att lära mig, uttrycka mig, och påverka.

För mig är politiken alltså delvis ett helt vanligt, ovanligt jobb. Jag är tjänsteman som hjälper andra att formulera och kommunicera sina idéer och förslag. Att balansera detta med att själv få vara förtroendevald känns både roligt och viktigt. Exempelvis här på bloggen formulerar jag mig som mig själv. Jag har förstås förmånen av en arbetsgivare som är mycket förstående för ett politiskt engagemang. Både på jobbet och som fritidspolitiker träffar jag dagligen andra fritidspolitiker, som har helt andra ”vanliga” jobb och andra sysselsättningar. Oavsett om de är lärare, sjuksköterskor, forskare, företagare, människorättsjurister, barnskötare eller något annat imponeras jag alltid av den tid, den energi och det engagemang de lägger ner jämte sina dagliga värv och andra sysslor – ibland på någorlunda arvoderade uppdrag, ofta helt obetalt.

Politik handlar om att försöka göra skillnad. Och de flesta av oss politiker har det som fritidssyssla – även om engagemanget förstås ofta genomsyrar ett helt liv. Det är vi som fyller de vardagliga styrelsemötena, kampanjerna, nämndsammanträdena och väljarmötena, och får det demokratiska systemet att fungera. Några vill rädda världen, andra vill förbättra sin närmiljö och lokalsamhället, många vill göra både och. Från klimatutmaningar och demokratibistånd till parker och förskolor vill vi göra skillnad.

Jag må delvis tala i egen sak, men jag tycker att fritidspolitiker är värda större uppmärksamhet och mer respekt. Jag tror att det vore viktigt för demokratin. Det är synd att vi har blivit färre, och att färre svenskar därmed känner en ”vanlig” politiker. Det gäller förstås särskilt i en storstad som Stockholm. Läs gärna vad jag tidigare skrivit om demokrati och politik, bl a om att slå ett slag för fritidspolitikerna.

I kväll har jag med drygt 25 andra deltagit i vårt lokala liberala årsmöte för Folkpartiet på Kungsholmen. Vi lyssnade till jämställdhetsminister Maria Arnholm, vars område ju sträcker sig från de minsta till de största sammanhangen. Vi talade om vad vi gjort och vill göra framåt; det handlar mycket om just parker, om förskolor och stadsplanering inte minst för Fridhemsplan. Läs gärna mer på vår blogg fpkungsholmen.wordpress.com där vi samlar insändare, nyhetsartiklar, kampanjrapporter m m.

Jag fick förtroende som ordförande för ytterligare ett år, och det är dessa frågor jag och vi arbetar med lokalt: med Linda, Charlotta, Björn, Lars, Magnus, Lena och alla andra. På jobbet får jag arbeta för bl a de historiskt stora investeringarna i Stockholms sjukhus, och för en starkare och modern psykiatri. Och i mina kulturpolitiska uppdrag ägnar vi oss inte minst åt bibliotek och barnkultur men också mycket annat – läs gärna min lilla årsrapport nedan!

Och läs gärna min vän Hanna Gerdes personligt grundade betraktelse över fritidspolitiken och engagemangets drivkrafter.

Rapport från Stockholms kulturpolitik 2013

BILDNINGSBORG. Interiör från Stockholms Stadsbibliotek.
BILDNINGSBORG. Interiör från Stockholms Stadsbibliotek.

Det har som vanligt varit ett spännande och intressant kulturpolitiskt år i Stockholm. I kulturnämnden fortsätter vi satsningen på bibliotek och läsning, inte minst för barn och unga, och allra mest för att nå pojkar och unga män. Läsning är en jämställdhetsfråga och därför är denna grupp särskilt prioriterad i stadens lässatsning under 2014. En satsning på läsombud på förskolor på Södermalm har mött ett stort intresse och under 2014 är målet att införa läsombud i alla stadsdelar. Många bibliotek har renoverats under året, framför allt i förorterna. Nämnas kan bland annat Skärholmens, Björkhagens, Husby, Aspuddens, Sköndals och Hagsätra bibliotek och det nya biblioteket i Hässelby gård (invigs i februari). Öppettiderna utökas. I Husby invigdes i mars 2013 Stockholms första Berättarministerium. 2014 införs lånekort för papperslösa. Kungsholmens bibliotek, som renoverades för några år sedan, är ett av Stockholms största.

EL SISTEMA finns i många länder och städer. Här en bild från Conservatory Lab Charter School i Boston, vars El Sistema-ansvariga Rebecca Levi Winston belönats med ett musikledarpris från Yale (conservatorylab.org)
MUSIKGLÄDJE. El Sistema finns i många länder och städer. Här en bild från Conservatory Lab Charter School i Boston, vars El Sistema-ansvariga Rebecca Levi Winston belönats med ett musikledarpris från Yale (conservatorylab.org)

Kulturstödet har förändrats och utökats kraftigt. Med det nya stödet har fler än någonsin sökt kulturstöd och långt fler ansökningar har beviljats. Man kan nu få stöd för allt från enskilda program till långsiktig verksamhet upp till tre år, mot tidigare max ett år i taget. Under 2013 har Stockholm varit huvudsaklig finansiär för den mycket uppmärksammade internationella litteraturfestivalen på Moderna museet liksom dansfestivalen Dance hjärta Stockholm. Dansen, som tidigare varit underrepresenterad i bidragsgivningen, har fått flera fleråriga stöd.

Kulturskolan har med sitt nya digitala kösystem fått en mycket smidigare lösning för barn och föräldrar. Det är nu tydligt vad man köar till och var i staden. Det nya kösystemet bidrog till ca 2 000 fler elevplatser i Kulturskolan det första året. En fortsatt utmaning är att öka räckvidden och nå fler barn vilket görs bl a med El Sistema i Skärholmen/Bredäng och Husby. Omkring 330 barn deltog i det stora uppstartsmötet på Berwaldhallen. El Sistema utvidgas 2014. Allt fler elever i skolan får dessutom ta del professionell kultur genom ”Kulan”-subventionen. 2014 blir ett barnkulturår med en storsatsning i Stockholm.

Stockholms Stadsarkiv, beläget på Kungsklippan, är en central verksamhet för demokratin och offentlighetsprincipen i staden. Arkivet arbetar bl a med s k ”History Marketing” av Stockholm. Stadsbyggnadsritningarna som finns bevarade från 1713 har t ex utsetts till världsminne av UNESCO. Arkivet driver också arbetet med en modern e-förvaltning i Stockholm. Glädjande nog ökar besöken till institutionen och öppettiderna har förlängts.

Albin Karlssons blommande, magiska träd i närbild. Foto: stockholmkonst.se
PARKKONST. Albin Karlssons blommande magiska träd i Brovaktsparken. Foto: stockholmkonst.se

Stadsteatern är Nordens största teater och erbjuder en mängd föreställningar, både breda uppsättningar med stor publik och smalare uppsättningar på mindre scener. Från halvårsskiftet 2013 ingår Kulturhuset i samma organisation. Det ger stora möjligheter till att skapa mer kultur inom allt från debatt över design till musik och litteratur. Lokalerna i Sveriges största och mest centrala besöksmål, Kulturhuset vid Sergels torg, kommer också att kunna utnyttjas bättre. Sammanslagningen till Kulturhuset Stadsteatern har gått bra, tagits emot väl och redan gett positiva resultat. 2014 öppnas ett nytt profilbibliotek som riktar sig till tonåringar. Sedan Folkpartiet fick ansvar för kulturpolitiken kommer alltså tre helt nya profilbibliotek ha öppnats i Kulturhuset: Plattan, Tiotretton och Lava.

Konstrådet och Stockholm Konst fortsätter arbetet med konstnärlig gestaltning i stadens fastigheter och offentliga lokaler. Under 2013 slutfördes och invigdes bl a Kristinebergs Slottspark och Brovaktsparken på västra Kungsholmen.

Fler hittar till arkivet

Fler besöker Stadsarkivet – på Kungsklippan, och på webben. Under våren förbättras öppettiderna och servicen – och ett intressant publikt program erbjuds, med släktforskning, upplopp och sexualmoral.

Ritning för avträde från 1877. Ur världsminnet, Stockholms byggnadsritningar.
Ritning för avträde från 1877. Ur världsminnet, Stockholms byggnadsritningar.

Intresset för att veta mer om sig själv, sin och Stockholms historia ökar – åtminstone att döma av besöken till Stockholms stadsarkiv. 25.600 besök gjordes 2013 i vår läsesal, och 221.500 besök på vår webbplats. Det är en ökning, med sju respektive tio procent.

Under våren blir det ännu lättare att besöka Stadsarkivet på Kungsklippan, med utökade öppettider på kvällar och bättre service med framtagning av dokument på lördagar. Från 13 januari är arkivet öppet måndag till onsdag 10-18, torsdag 10-20, fredag 10-15 samt en lördag i månaden 10-15. Handlingar från magasinen kan beställas alla dagar fram till en timme innan stängning. Varje måndag från 3 februari kommer man också erbjuda en introduktion för mer ovana besökare som vill lära sig mer om hur man kan använda arkiven.

Mycket, och allt mer, material finns också på webben vilket förstås avspeglas i den starka ökningen av besöken där. På webbplatsen finns t.ex. en hel del om folkbokföring, mantalslängder, byggnadsritningar m.m. Besök gärna Stadsarkivets hemsida här!

Ritning inför byggandet av Kulturhuset. Ur världsminnet, Stockholms byggnadsritningar.
Ritning inför byggandet av Kulturhuset. Ur världsminnet, Stockholms byggnadsritningar.

Under året har Stadsarkivet hamnat lite mer i fokus på grund av det unika världsminne som förvaras där: Byggnadsritningar från början av 1700-talet och framåt, 2,5 miljoner till antalet, finns bevarade. En del av dem finns visade och beskrivna i praktverket ”Stockholm, ett världsminne”, några av byggnadsritningarna har blivit frimärken och givetvis presenteras världsminnet i en utställning i Stadsarkivets hus på Kungsklipan.

Stadsarkivets egen historiker Mats Hayen har uppmärksammats i TV-serien ”Vem tror du att du är?” – och släktforskning är förstås en av de vanligaste kontaktvägarna som människor har med arkiven.

Släktforskning står också på programmet under Stadsarkivets publika verksamhet i vår. Ett medvetet arbete pågår för att göra arkivet mer tillgängligt, angeläget och synligt för stockholmarna och andra. Förutom Mats Hayen finns min arkivutskottskollega Mats Berglund, själv historiker, på programmet, med sin forskning om hunger och upplopp i det historiska Stockholm. Ett annat ämne är osedliga män – om 1800-talets syn på männens sexualmoral, med historikern David Tjeder. Läs mer om programmet här!

StadsarkivetStadsarkivet är Nordens mest besökta arkiv, med information om staden och dess invånare från 1400-talet fram till idag. Förutom det sju våningar djupa bergrummet under huvudbyggnaden på Kungsklippan mitt i Stockholm, finns en filial i Frihamnen, med totalt cirka 7,5 hyllmil arkivmaterial. Arkivets stamgäster och vanligaste besökare är släktforskare, historieintresserade, studenter, forskare, journalister och författare. Andra kommer någon gång för att titta på byggnadsritningar, skolbetyg, utdrag ur social register eller sjukjournaler.