Etikett: Strandparken

Fler träd i Stockholm och på Kungsholmen

Ett växande Stockholm behöver både fler bostäder – och fler träd. Trivsel och luft på bl a Kungsholmen blir bättre med välplanerad grönska.

GRÖNARE STAD. Träd är bra för trivseln och för luften. Holger Ellgaard via Wikimedia.
GRÖNARE STAD. Träd är bra för trivseln och för luften. Holger Ellgaard via Wikimedia.

En tätare och grönare stad är en av de frågor jag brinner mest för i lokalpolitiken. Det är positivt att Stockholm växer, och vi ska förtäta staden genom att låta den uppskattade kvartersstaden  växa, i och utanför den gamla stenstaden. Nordvästra Kungsholmen är förstås ett lysande exempel, även om arkitekturen ibland kunde få bjuda på lite mer överraskningar och varierande detaljer. Men en stad byggs inte enbart av hus. För att människor ska trivas behövs också luft och ljus. Vi ska inte bygga ”hus i park”, som man gjorde under efterkrigstiden i många områden som nu betraktas som alltför glesa. Vi ska bygga park i stad, och sätta träd längs gatorna.

Ett rimligt mål som Stockholm bör fortsätta ha är ett träd per ny bostad. Inte alltid på samma plats – men i en park eller allé i närheten. Alléer har funktionen att göra även tyngre trafikerade gator mer trivsamma. (Föga förvånande delar jag inte kritiken från en medborgare – som om man forskar lite visar sig ha en bakgrund i Miljöpartiet – mot stadens trädplantering som ABC rubricerade som Vallöfte fick nödlösning.)

Träden både dämpar buller, ger avstånd och renar luften. Behovet av mer park och träd på Kungsholmen manifesterar sig bl a i vårt stora engagemang för att fullborda Kristinebergs Strandpark.

Jag skriver om detta i senaste numret av lokaltidningen Mitt i, se nedan!

GRÖNARE STAD. Träd är bra för luft och trivsel.
MITT I Kungsholmen 12 augusti 2014 (klicka för större bild).

Plantera fler träd på Kungsholmen

Vi har blivit många fler Kungsholmsbor de senaste åren. Det är väldigt roligt att se hur tidigare ganska öde kontors- och industrikvarter förvandlas till bostadsområden, med restauranger och lokaler och ett levande gatuliv.

Men det borde inte bara bli fler människor, utan också fler träd på Kungsholmen. I det snabbt växande Stockholm får vi inte glömma bort människors behov av grönska, frisk luft och rekreation. Den täta kvartersstaden som uppskattas av så många har alltid varit fylld av både hus och grönska.

Därför slår Folkpartiet så hårt vakt om våra parker – och slåss för nya. Vi ger oss inte förrän det blir fler träd i stan!

För varje ny bostad i Stockholm borde det planteras ett nytt träd. Det kanske inte blir i direkt anslutning till bostadshuset. Det kanske inte blir i en park, utan i en grönskande allé. Träd, parker och alléer gör staden trivsammare – och renare!

Rasmus Jonlund (FP)
Ordförande Folkpartiet Kungsholmen, kommunfullmäktigekandidat

Staden behöver sin grönska

När svenska städer växer ökar trycket på de gröna ytorna. Fler  bostäder och lokaler behövs, i tätare kvarter, men en bra stad handlar också om grönska och offentliga ytor. Parker, träd och torg behöver planeras från början.

URBAN GRÖNSKA. I Stockholm finns dessutom fördelen att använda vattenytorna som ger luft och ljus. Hornsbergs Strandpark. Foto: Holger Ellgaard, via Wikimedia.
URBAN GRÖNSKA. I Stockholm finns dessutom fördelen att använda vattenytorna som ger luft och ljus. Hornsbergs Strandpark. Foto: Holger Ellgaard, via Wikimedia.

I grunden är det en mycket positiv nyhet för en urbant inriktad person: svenska städer planeras och byggs nu med dubbelt så hög invånartäthet som de gamla stadskärnorna.  I de gamla kvarteren bodde man förstås också betydligt tätare förr om åren; dagens svenska stadsbor kan vara glada över att inte behöva tränga ihop sig i ettor och dela toaletter och duschar, vilket var en verklighet för inte så många årtionden sedan i oupprustade innerstäder. Att 17 000 människor nu kan få plats på en kvadratkilometer vittnar om stadens styrka. Men det betyder också ett stort ansvar, för dem som planerar och bygger våra städer, att göra rätt. (SR Ekot: Grönytan sällsynt när hus byggs tätare.)

Vi ska inte bara bygga mycket. Vi ska också bygga bra. Och det handlar inte bara om god och varierad arkitektur (vilket på många håll lämnar en del övrigt att önska). Varningssignalerna om för lite grönska är värda att ta på allvar.

Låt oss först slå fast att den täta staden är ”grön” med vår tids vanliga, och nödvändiga, definition: Det är miljövänligt att bo nära varandra i en tät stad, där trafiken då kan ske till fots, på cykel eller kollektivt, och där underlaget för service och handel är stort och minimerar transporter av varor. Men för att denna stad ska bli både miljö- och människovänlig behövs inte bara bra hus utan också bra omgivningar. En stad, det som skapar karaktären och attraktionskraften som får människor att flockas och frodas, är inte bara sina bostäder utan minst lika mycket de offentliga, gemensamma ytorna. Då handlar det inte främst om butiker och kommersiella ytor, som är viktiga nog, utan om platser där den enskilde kan vistas, och andas, utan att förväntas konsumera: Kulturlokaler, torg – och parker.

Många svenska städer är välförsedda med grönska, tätt inpå knutarna. Det har dock inte alltid varit grönytor som invånarna har kunnat eller velat utnyttja. Med en tätare stad har vi chansen att bygga i otillgängliga backar, rensa bort sly och otrygga skogspartier nära bebyggelsen, och istället satsa på att skapa grönytor som har både hög tillgänglighet och hög kvalitet. Likaså kan vi i den täta staden bygga torg och gator för människor, mer än för bilar; med välplanerade planteringar, buskage och många grönskande träd kan torgen och gatorna bli ytterligare urbana lungor. Konstnärlig gestaltning är en självklar del av det goda offentliga rummet.

Folkpartiet i Stockholm står för att bygga mycket – vi vill se 140 000 nya bostäder till 2030. Men vi vill också bygga bra. Vi vill ställa krav på byggarna när det gäller husen, vi vill se variation och bra boendemiljöer. Men vi vill också ställa krav på staden själv, på att anlägga bra parker och torg, och på att plantera fler träd (där jag fick med mig vårt representantskap på målet om ett nytt träd för varje ny bostad). Här på Kungsholmen håller vi fast vid vår envetna vilja att fullborda Kristinebergs Strandpark, som de täta nya kvarteren i Hornsberg så väl behöver. Det är ett bra exempel på de komplicerade sambanden i stadsbyggnadsfrågor; en ny tennishall tillsammans med hundratals nya bostäder vid Stadshagen, en ny 11-mannaplan i Fredhäll…

Vi ger oss inte. Vi ska bygga en tätare, och grönare stad. En stad där människor trivs, och kan andas friare i både bildlig och bokstavlig bemärkelse.

Fortsatt park-kamp

 

 

Kungsholmen behöver Kristinebergs Strandpark. Folkpartiet fortsätter kämpa för att hela parken ska anläggas – och i senaste Vårt Kungsholmen ber jag Kungsholmsborna hjälpa oss att hålla trycket uppe.

 

 20131021-165045.jpg

I väntan på strandparken…

Hösten sänker sig efter en succésommar då trycket har varit högt på Kungsholmens populära parker. Kristinebergs bryggor och Hornsbergs strandpark har varit fulla med folk, liksom Kristinebergs Strandpark – den lilla bit med lekparken, som är det som hittills åstadkommits.

Sommaren 2013 visar tydligt att vi behöver Kristinebergs Strandpark på nordvästra Kungsholmen! Inte minst för alla barn som vill och borde kunna vara ute, med tryggt avstånd till vattnet.

Folkpartiet fortsätter att bevaka att hela Strandparken kan fullbordas. Tack vare oss har staden också slagit fast att parken ska anläggas i sin helhet och tennishallen flyttas. Samtidigt kommer hundratals nya bostäder och en ny fotbollsplan till Kungsholmen.

Det går inte så fort som vi skulle vilja, men det går framåt. Och vi säger det vi sagt tidigare: Hjälp oss att hålla trycket uppe. Sluta inte efterfråga Kristinebergs Strandpark!

Rasmus Jonlund (FP)
Ordförande Folkpartiet Liberalerna Kungsholmen-Essingeöarna