Nu kommer framtidstron och jobben. Åtminstone om man ska tro Arbetsförmedlingens prognos, baserad på intervjuer med 12.000 arbetsgivare. 116.000 nya jobb väntas de kommande två åren, och merparten i den privata tjänstesektorn.
Fler jobb väntas, inte minst i hotell- och restaurangbranschen. ”Utanför en restaurang i Bois de Boulogne” av Hugo Birger, från Wikimedia.
En växande framtidstro inom samtliga delar av arbetsmarknaden och näringslivet – så kan man sammanfatta Arbetsförmedlingens prognos. Och det kommer resultera i över 100.000 nya jobb de kommande två åren.
Tillväxten av nya jobb sker framför allt i den privata tjänstesektorn, inte minst på hotell och restauranger. Andra starka tjänstenäringar är personliga tjänster och företagstjänster.
Ökad efterfrågan på tjänster från såväl privatpersoner som företag är ett mycket gott tecken för ekonomins framtid.
Det är också i tjänstesektorn som många av dem som i dag står längst från arbetsmarknaden har bäst chanser att få jobb och få in en fot.
Sverige har en hög sysselsättning, som har ökat trots krisåren. Men vi har en dubbel utmaning att få fler i arbete och att stärka vår konkurrenskraft. Det handlar om kunskap och investeringar.
Mycket kan sägas om Margaret Thatcher. För mig är hon ingen politisk förebild, men de ekonomiska problem hon stod inför efter valsegern 1979 – och hennes oräddhet – imponerar när jag nu sent omsider läser hennes självbiografi. Storbritannien led av skenande inflation, låg produktivitet och stagnerande ekonomi.
Sverige 2013 är långt, långt från Storbritannien 1979. Inflationen märks knappt utanför bostadsmarknaden. Sysselsättningen har ökat rejält de senaste åren, långtidsarbetslösheten är näst lägst i EU och allt fler deltar i arbetskraften vilket i sig är ett tecken på möjligheter till minskat utanförskap. (Samtidigt gör det att arbetslösheten är fortsatt hög, eftersom den ju räknas som andel av arbetskraften.)
Stora utmaningar återstår för att fler ska känna glädjen och meningsfullheten i att ha ett jobb att gå till. Vi måste minska arbetslösheten och utanförskapet och fortsätta höja sysselsättningen.
En utmaning är en lägre produktivitet.Det har blivit fler jobb i arbetskraftsintensiva tjänstejobb (bl.a. till följd av regeringens reformer kring RUT, ROT och restaurangmoms), men fler får också jobba kvar i företagen även när efterfrågan sjunker – för att möta kommande konjunkturuppgång.
De ”enklare” jobben behövs för att fler ska kunna få in en fot på arbetsmarknaden och få en chans att försörja sig själva. Vi behöver både stärka den vardagliga tjänstesektorn, och de mer kapital- och kunskapsintensiva näringarna inom både industri och tjänster.
Sverige behöver investera i infrastruktur – som på 1800-talet, då järnvägen genom centrala Stockholm byggdes. Foto Wikimedia/Holger.Ellgard
Vi har sänkt skatterna framför allt för låg- och medelinkomsttagare för att göra det mer lönsamt att arbeta, vilket har bidragit till att allt fler deltar i arbetskraften. Vi måste nu också agera mer kraftfullt för att göra det enklare och mer lönsamt att anställa, att driva företag, att utbilda sig och att använda sin kompetens fullt ut. Det handlar om allt från höjd brytpunkt för statsskatt och avskaffad värnskatt till karriärvägar också för, ofta kvinnodominerade, akademikeryrken i offentlig sektor (inte minst lärare och sjuksköterskor).
Vi måste också investera i framtiden. I kunskap – från förskolan till universiteten, i grundläggande utbildning, yrkes- och lärlingsutbildning, högskoleutbildning och forskning med bredd och spets. Och i fysisk infrastruktur, där behoven är stora. Resurser finns, som Klas Eklund påpekar i sin krönika i veckans Fokus med den talande rubriken ”Gör fler flugor på smällen”. Våra starka statsfinanser och låga räntor gör att nu är rätt tillfälle att bygga ut järnvägar, vägar, bostäder och välfärdens skolor och sjukhus.
Sverige står starkt, men mycket återstår att göra för att vi ska stå starka även framöver. Vi ska fortsätta vara ett land med hög konkurrenskraft som kan spela med i världsekonomin och bidra till global utveckling på ett ansvarsfullt och hållbart sätt.
Fler människor i Sverige behöver ett jobb, och lägre skatter på arbete verkar fungera. Den sänkta krogmomsen har en positiv effekt som gynnar inte minst personer som ofta har svårare att få jobb.
En historisk restaurangscen. ”Utanför en restaurang i Bois de Boulogne” av Hugo Birger (1854-1887).
4.000 fler svenskar har ett arbete i krogbranschen tack vare att krogmomsen sänktes 1 januari 2011. Det är som Konjunkturinstitutet konstaterar något som gynnar hela den svenska ekonomin, eftersom många av de som får arbete på restauranger är sådana personer som annars har svårt att få ett jobb. (SR, SVT, Dagens Opinion.) Framför allt gynnar det förstås dem som får ett jobb, en egen inkomst och en större frihet att bestämma över sina liv.
Sysselsättningen i Sverige har ökat under åren med Alliansregeringen – trots mellanliggande finanskris, vars effekter vi fortfarande märker i vår omvärld. Och omvärlden är viktig för en liten, exportinriktad ekonomi som den svenska. Reformerna som Alliansen har genomfört har framför allt handlat om att göra det mer lönsamt att arbeta, men vi behöver också arbeta med att göra det mer lockande att anställa. Vi behöver fler som vill arbeta – men också fler som vill anställa.
Den sänkta krogmomsen är liksom RUT- och ROT-avdragen speciella, riktade åtgärder. Om sådana kan man ha olika åsikter. Jag har stor förståelse för dem som vill ha enhetlighet bland skatter och momssatser, och långsiktiga stabila spelregler. Nu har vi dock en gång börjat förändra systemet – och det har det funnits goda skäl för.
Restaurangbesök liksom hemservice och hantverkartjänster är sådant som kräver mycket arbetskraft. Det är också arbetsuppgifter som måste utföras lokalt, och som inte alltid kräver så lång utbildning och erfarenhet för att få in en fot. Det är branscher som är väldigt lämpade för att lära sig medan man jobbar och får alltmer komplicerade uppgifter. Och det är därmed branscher och jobb som passar bra för människor som står längre från arbetsmarknaden.
Interiör från ett modernare restaurangkök. Foto från Wikimedia/EahJoseph.
Även i IT- och kunskapsekonomin behöver vi tekniskt mer okomplicerade jobb. De är inte mindre viktiga, eller ansvarsfulla, för att de ibland råkar vara enklare att utföra. Även ”enkla” jobb utförs dessutom bäst av människor med erfarenhet och kunnande. Det handlar om arbetsuppgifter som behöver utföras, som människor gärna kan tänka sig att köpa som tjänst av andra, och som många människor skulle kunna och vilja utföra.
De höga skatterna i Sverige gör att arbetstidsintensiva tjänster blir väldigt dyra. De klarar helt enkelt inte samma skattetryck som mer kapital- och teknikintensiva, och mindre arbetskrävande, branscher inom industri, IT-tjänster m.m. Så länge vi har såpass höga generella skatter i form av arbetsgivaravgifter (med en del ren löneskatt), moms och inkomstskatter, är det motiverat att se särskilt till vissa tjänstenäringar.
Billigare tjänster blir mer överkomliga för oss vanliga människor. De skapar jobb. Och gör därmed livet roligare och lättare för väldigt många.
Rasmus (liberal) 
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.