Etikett: torg

Staden behöver sin grönska

När svenska städer växer ökar trycket på de gröna ytorna. Fler  bostäder och lokaler behövs, i tätare kvarter, men en bra stad handlar också om grönska och offentliga ytor. Parker, träd och torg behöver planeras från början.

URBAN GRÖNSKA. I Stockholm finns dessutom fördelen att använda vattenytorna som ger luft och ljus. Hornsbergs Strandpark. Foto: Holger Ellgaard, via Wikimedia.
URBAN GRÖNSKA. I Stockholm finns dessutom fördelen att använda vattenytorna som ger luft och ljus. Hornsbergs Strandpark. Foto: Holger Ellgaard, via Wikimedia.

I grunden är det en mycket positiv nyhet för en urbant inriktad person: svenska städer planeras och byggs nu med dubbelt så hög invånartäthet som de gamla stadskärnorna.  I de gamla kvarteren bodde man förstås också betydligt tätare förr om åren; dagens svenska stadsbor kan vara glada över att inte behöva tränga ihop sig i ettor och dela toaletter och duschar, vilket var en verklighet för inte så många årtionden sedan i oupprustade innerstäder. Att 17 000 människor nu kan få plats på en kvadratkilometer vittnar om stadens styrka. Men det betyder också ett stort ansvar, för dem som planerar och bygger våra städer, att göra rätt. (SR Ekot: Grönytan sällsynt när hus byggs tätare.)

Vi ska inte bara bygga mycket. Vi ska också bygga bra. Och det handlar inte bara om god och varierad arkitektur (vilket på många håll lämnar en del övrigt att önska). Varningssignalerna om för lite grönska är värda att ta på allvar.

Låt oss först slå fast att den täta staden är ”grön” med vår tids vanliga, och nödvändiga, definition: Det är miljövänligt att bo nära varandra i en tät stad, där trafiken då kan ske till fots, på cykel eller kollektivt, och där underlaget för service och handel är stort och minimerar transporter av varor. Men för att denna stad ska bli både miljö- och människovänlig behövs inte bara bra hus utan också bra omgivningar. En stad, det som skapar karaktären och attraktionskraften som får människor att flockas och frodas, är inte bara sina bostäder utan minst lika mycket de offentliga, gemensamma ytorna. Då handlar det inte främst om butiker och kommersiella ytor, som är viktiga nog, utan om platser där den enskilde kan vistas, och andas, utan att förväntas konsumera: Kulturlokaler, torg – och parker.

Många svenska städer är välförsedda med grönska, tätt inpå knutarna. Det har dock inte alltid varit grönytor som invånarna har kunnat eller velat utnyttja. Med en tätare stad har vi chansen att bygga i otillgängliga backar, rensa bort sly och otrygga skogspartier nära bebyggelsen, och istället satsa på att skapa grönytor som har både hög tillgänglighet och hög kvalitet. Likaså kan vi i den täta staden bygga torg och gator för människor, mer än för bilar; med välplanerade planteringar, buskage och många grönskande träd kan torgen och gatorna bli ytterligare urbana lungor. Konstnärlig gestaltning är en självklar del av det goda offentliga rummet.

Folkpartiet i Stockholm står för att bygga mycket – vi vill se 140 000 nya bostäder till 2030. Men vi vill också bygga bra. Vi vill ställa krav på byggarna när det gäller husen, vi vill se variation och bra boendemiljöer. Men vi vill också ställa krav på staden själv, på att anlägga bra parker och torg, och på att plantera fler träd (där jag fick med mig vårt representantskap på målet om ett nytt träd för varje ny bostad). Här på Kungsholmen håller vi fast vid vår envetna vilja att fullborda Kristinebergs Strandpark, som de täta nya kvarteren i Hornsberg så väl behöver. Det är ett bra exempel på de komplicerade sambanden i stadsbyggnadsfrågor; en ny tennishall tillsammans med hundratals nya bostäder vid Stadshagen, en ny 11-mannaplan i Fredhäll…

Vi ger oss inte. Vi ska bygga en tätare, och grönare stad. En stad där människor trivs, och kan andas friare i både bildlig och bokstavlig bemärkelse.

Fridhemsplans ansiktslyft närmar sig

Fridhemsplan, Kungsholmens centrum, ska bli mindre av asfaltsöken och motorvägspåfart, och mer av torgplats för människor, grönska och gatuliv. I varje fall om vi i Folkpartiet får vi som vi vill. Jag har tidigare skrivit om detta i lokaltidningen, bl.a. nu i juni. Och nu berättar vår man i stadsbyggnadsnämnden, tillika Kungsholmsliberalen Björn Ljung om våra insatser, och våra förhoppningar inför kommande utredning. Nyheten är stort uppslagen i dagens DN STHLM (se också bild från förstasidan nedan).

DN STHLM:s förstasida i dag, 19 augusti.
DN STHLM:s förstasida i dag, 19 augusti.

Det är mycket som behöver göras: Lägga om trafiken, bygga om trottoarer och plantera fler träd för att skapa mer grönska och ett soligt offentligt rum med torgkänsla i söderläget utanför Åhléns-huset. En rejäl utredning är förstås rätt början. Kungsholmen behöver sitt centrum.

Ett grönskande torg vid Fridhemsplan

Kungsholmen fortsätter att utvecklas. Många planer finns bl.a. kring vårt ”urbana centrum” runt Fridhemsplan – S:t Eriksgatan – Fleminggatan. Folkpartiet vill se ett helhetsgrepp för utvecklingen här. Nu är det kvarteret vid Åhlénshuset som är aktuellt för omdaning. Folkpartiet har inte satt ned foten runt det specifika förslaget, men vill se det som en del av helheten. Och generellt vill vi bejaka fler bostäder, större utbud av service, handel, kultur och nöjen, mer människor och folkliv – och större plats för detta folkliv! I senaste Vårt Kungsholmen skriver jag om vår tidigare framförda idé om att vi behöver en riktig samlingsplats i form av ett centralt beläget torg på Kungsholmen – gärna grönskande, och gärna på Fridhemsplan. Se insändaren avfotad ur lokaltidningen nedan (det aktuella numret av Vårt Kungsholmen finns att läsa på webben här), och läs den i klartext därunder.

Vårt Kungsholmen 15 juni 2013.
Vårt Kungsholmen 15 juni 2013.

Fridhemsplan behöver ett riktigt torg

Planerna är många för området vid Fridhemsplan. Ny galleria, förtätning och påbyggnader av nya våningar på husen. Kvarteren kring S:t Eriksgatan och Fleminggatan är Kungsholmens urbana och kommersiella centrum – och vi är nog många som kan enas om att det kan bli ännu mycket bättre och trevligare.

Folkpartiet vill se ett helhetsgrepp på planeringen. Vi vill gärna se fler bostäder, mer handel, service – och kultur. Målet för planerna måste vara en stad för människor – med grönska, bra kollektivtrafik och med mer plats för folkliv. Alltför breda bilgator och öde refuger borde maka på sig.

Kungsholmen saknar en riktig samlingsplats för människor i stadsmiljön. Ett grönskande torg med folkliv behövs i vårt urbana centrum. Låt Fridhemsplan bli det torget! Krymp den stora refugen och möjligen den breda, skuggade södra trottoaren. Flytta biltrafiken in i skuggan av husen – och bredda den norra trottoaren, i soligt söderläge. Plantera fler träd som dämpar trafiken och renar luften.

Låt människorna och grönskan prägla Fridhemsplan.

Rasmus Jonlund (FP)
Ordförande Folkpartiet liberalerna Kungsholmen-Essingeöarna