Tagg: ungdomar

Ljusnande, lättare framtid för barn och unga

Flera goda nyheter om barn och unga har lyst upp sommaren: mer läsning, mindre alkohol – och även mindre fetma. Sedan tidigare vet vi att brottsligheten sjunkit. Framtiden blir så ljus som vi tillsammans gör den.

PEKAR MOT LJUS FRAMTID? Flera trender för dagens unga går i positiv riktning.
PEKAR MOT LJUS FRAMTID? Flera trender för dagens unga går i positiv riktning. Foto Alex Proimos via sallyanspach.com och Wikimedia.

Framtidsoptimisten i mig har det inte alltid så lätt. Fenomenet att svarta rubriker och negativa nyheter får störst utrymme är bekant och ofta diskuterat – men svårt att göra något åt. Jag menar inte att katastrofer, tragedier och mänskliga tillkortakommanden att lösa konflikter som i Ukraina och Palestina inte ska bevakas och ges stort utrymme. Det är självklart att det sorgliga och ondskefulla tar stor plats i våra medvetanden – delvis för att det trots allt för de flesta är något ovanligt, avlägset och ofattbart. Det tar oftare formen av plötsliga händelser.

Det positiva är mer ett gradvist framåtskridande, och också det mer ”normala”; ett mänsklighetens grundtillstånd. Framsteg i vetenskap och välfärd rapporteras således – men varken medborgare eller journalister, i våra numera alltmer uppblandade roller som mottagare och (vidare)förmedlare, visar lika stort intresse eller ger dem lika stor uppmärksamhet.

Om sommaren – särskilt en sådan kanonsommar som vi verkar gå mot – är vår uppmärksamhet generellt mindre riktad utåt. Ett nedskjutet passagerarplan i inbördesstridernas Ukraina och ännu ett blodigt kapitel i den tröstlösa Palestinakonflikten tar förstås berättigad plats. Men dessförinnan har sommarens tunnare tidningar och fattigare nyhetssändningar också hunnit ge utrymme åt inte mindre än tre mycket glädjande nyheter som gäller våra barn och unga.

Pojkars ökade läsning var en särskilt glad nyhet eftersom den kom en smula överraskande. Vi hade inte trott att en vändning skulle komma så snabbt. Att ungas drickande minskar var mindre överraskande – de låga siffrorna jämfört med tidigare årtionden har vi sett ett tag nu – men inte mindre glädjande för det. Om dessa glädjande tidender har jag redan skrivit. Till dem kan fogas en tredje: Fetma bland barn minskar, framför allt i Stockholm.

Inte heller den minskade förekomsten av fetma hos barn är helt förvånande. Nu gällde det åttaåringar; vi har tidigare sett hur viktökningen bland barn i Stockholm stannat av och tycks ha börjat vända nedåt bland de som så var fyra år. Det glädjande är att tendensen tycks bli en trend och att Stockholm tros följas av övriga Sverige. Och vändningen beror troligen delvis på medvetna, långsiktiga insatser riktade mot barnfamiljer; det hälsofrämjande arbete i landstinget som inte minst Folkpartiet prioriterar, ger resultat.

Jag vill gärna komplettera denna triss av glada sommarnyheter med ett konstaterande av en fjärde mycket positiv trend för unga: Brottsligheten har minskat och är lägre nu än för tidigare generationer. Tryggheten i samhället, om än inte alltid vår upplevelse av trygghet, ökar.

Vad förenar dessa glada fakta? Jo, att politisk handlingskraft, långsiktiga medvetna insatser och engagemang på alla nivåer ger resultat. Och att de goda krafterna i samhället och mänsklighetens naturliga strävan efter framsteg, tillsammans, står starka. Utöver det förtröstansfulla i de goda nyheterna i sig, är detta väldigt hoppfullt för framtiden. Vi är inte utlämnade åt händelser och ofrånkomlig utveckling.

Samhället formas av oss, här, nu och varje dag framöver. Det är ingen anledning att slappna av; problem läser sig sällan av sig själva. Även trender bygger på individers handlingar och val. Fortfarande är det för många unga som dricker för mycket, har för dålig hälsa, inte läser, eller riskerar en brottslig bana. Mycket återstår att göra för att hjälpa barn och unga fram i livet, och framför allt hjälpa dem bygga sina egna liv. Vi och de kan göra det.

Den ansedda brittiska tidningen Economist skrev häromveckan om en ungdomsgeneration som tycks överträffa negativa förväntningar.

Rekordfå unga dricker – hjälp dem som ändå gör det

En av Almedalsveckans bästa nyheter presenterades av CAN i dag: Rekordfå niondeklassare dricker, och alkohol- eller åtminstone fylle-debuten kommer senare än någonsin. Det är mycket positivt.

NOBBAS AV UNGA. Bild från wiki.fetskolene.no
NOBBAS AV UNGA. Bild från wiki.fetskolene.no

Hur mår våra unga? En ökande psykisk ohälsa, åtminstone på det sätt som vi kan mäta den (självrapportering och vårdkonsumtion), har länge varit oroande. Vuxenblivandet, livet som ung vuxen, klivet från att vara barn till att bli en ansvarstagande individ och samhällsmedborgare, har inte blivit lättare – snarare tvärtom. Kraven från omvärlden är stora. Då menar jag inte realistiska och rimliga krav från skolan, som snarast behövs och kan vara väldigt positiva, utan förväntningarna på sig själv och från omvärlden på hur man ska vara och se ut.

Delvis är det kanske ett exempel på ett vuxenblivande som kliver för långt ner i åldrarna (även om det ofta är förväntningar som egentligen också vuxna kunde få slippa, och ibland verkar de vara tuffare på våra tonåringar än på några andra).

Ett vuxenblivande som senarelagts är dock tydligt – och väldigt positivt. Alkoholkonsumtionen har sedan länge haft en generellt positiv utveckling bland unga – och den positiva trenden fortsätter. 2013 års undersökning om skolelevers drogvanor, som genomförs av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning CAN, har aldrig visat lägre siffror för andelen niondeklassare som druckit alkohol under det senaste året (46 procent). Ett annat mycket positivt besked är att färre än någonsin druckit sig fulla redan vid 13 års ålder (7 procent).

Ett lågt drickande i ungdomen och en så sen alkoholdebut som möjligt är viktigt: Dels för att minimera risken för skador, olyckor och i värsta fall tragiska händelser just i tonåren. Dels för att ett lågt drickande och framför allt en sen alkoholdebut i ungdomen innebär att risken minskar för användning av andra droger och för alkohol- och drogproblem senare i livet. En invändning som kan riktas mot resultatet är att det bygger på ungdomarnas egen rapportering – men eftersom enkäten funnits sedan 1971 torde det eventuella problemet, och därmed jämförbarheten, vara liknande över alla dessa dryga 40 år. Minskat alkoholbruk hos ungdomar stämmer också överens med andra tecken och indikationer, och bekräftas av många ungdomar.

En viktigare invändning är att det minskade drickandet förvisso syns på generell nivå, men inte omfattar alla. Vissa unga dricker också nuförtiden, vissa börjar tidigt och dricker riktigt mycket. Sådana tecken syns också i t ex beroendevården för unga, som Maria Ungdom i Stockholm, och är något vi måste ta på största allvar. Vi måste ta tillvara den positiva trenden för de flesta ungdomar – och försöka sprida den så att alla unga omfattas. Då gäller det att finna förklaringar till varför vissa unga dricker. Som så ofta torde det finnas sociala förklaringar och vi socialliberaler i Folkpartiet har viktiga uppgifter framför oss.

En bra skola, som tidigt fångar unga med problem, sociala insatser för barn och unga som kanske inte får fullt stöd hemifrån, och kultur- och fritidsaktiviteter som är tillgängliga för och lockar alla slags unga, är angelägna insatser med stark liberal prägel. En restriktiv alkoholpolitik är förstås också allra viktigast för unga och andra som lider mest av alkoholens skadeverkningar.

SvD: Unga säger nej till alkohol. SR: Allt fler ungdomar säger nej till alkohol.

Lärlingsanställning ett steg framåt

Lärlingsutbildning har länge varit ett recept för ungdomars väg in i arbets- och vuxenlivet. Nu kompletteras tidigare reformer med en särskild anställningsform. Det är ett viktigt steg framåt.

Lärling hos golvläggare i Malmö 1987. Bildkälla: Wikimedia, foto Jonn Leffmann.
Lärling hos golvläggare i Malmö 1987. Bildkälla: Wikimedia, foto Jonn Leffmann.

Att skapa ett svenskt lärlingssystem har inte varit alldeles lätt. Trots att nästan alla verkar ense om fördelarna för såväl ungdomarna som arbetsgivarna och samhället i stort, så har vägen framåt kantats av vissa svårigheter. Det är kanske inte så oväntat. Att (åter)införa lärlingar i det svenska utbildningsväsendet och på den svenska arbetsmarknaden, med sina mångåriga annorlunda traditioner och regelverk, är inte gjort i en handvändning. Regelverken kan man kanske ändra snabbt, men traditionerna?

Regeringens fortsatta ansträngningar att få en riktigt framgångsrik lärlingsreform bör inte förvåna. För fördelarna är som sagt stora. Länder med lärlingssystem har mindre problem med ungdomsarbetslöshet, och unga har där lättare att få det första viktiga fotfästet på arbetsmarknaden. Tidigare i höstas fick utbildningsministern och Folkpartiledaren Jan Björklund sin vilja igenom om en utökad satsning på lärlingar. Den nya anställningsformen som nu lanseras, gymnasielärlingsanställning, är en del i detta större paket. Tiden i skolan ska värvas med lika mycket tid på en arbetsplats.

Det envetna arbetet för ett svenskt lärlingssystem är hoppfullt. Det är ett exempel på hur politiken söker sig fram efter de bästa lösningarna. En sådan pragmatism behövs för att ge ungdomar de chanser de behöver för att ta sig in i arbetslivet – och vuxenlivet. Att detta är viktigt för hela Sveriges framtid är förstås så självklart att det knappt behöver skrivas.

Lärlingsutbildningen är också politiskt-strategiskt viktig, och riktig. Valet 2014 kommer att handla om utbildning och arbete – om det som avgör vårt välstånd och vår välfärd. Det är angeläget att ungdomarna får den plats de förtjänar, också i den politiska debatten. Det var det där med framtiden, som bekant.

Jag har tidigare bloggat om bl.a. 2014 som ett skolval. Läs mer hos Regeringen eller Folkpartiet. I nyhetsflödet har hittills ett TT-telegram förts vidare av bl.a. SvD och SVT.