Lärlingsanställning ett steg framåt

Lärlingsutbildning har länge varit ett recept för ungdomars väg in i arbets- och vuxenlivet. Nu kompletteras tidigare reformer med en särskild anställningsform. Det är ett viktigt steg framåt.

Lärling hos golvläggare i Malmö 1987. Bildkälla: Wikimedia, foto Jonn Leffmann.

Lärling hos golvläggare i Malmö 1987. Bildkälla: Wikimedia, foto Jonn Leffmann.

Att skapa ett svenskt lärlingssystem har inte varit alldeles lätt. Trots att nästan alla verkar ense om fördelarna för såväl ungdomarna som arbetsgivarna och samhället i stort, så har vägen framåt kantats av vissa svårigheter. Det är kanske inte så oväntat. Att (åter)införa lärlingar i det svenska utbildningsväsendet och på den svenska arbetsmarknaden, med sina mångåriga annorlunda traditioner och regelverk, är inte gjort i en handvändning. Regelverken kan man kanske ändra snabbt, men traditionerna?

Regeringens fortsatta ansträngningar att få en riktigt framgångsrik lärlingsreform bör inte förvåna. För fördelarna är som sagt stora. Länder med lärlingssystem har mindre problem med ungdomsarbetslöshet, och unga har där lättare att få det första viktiga fotfästet på arbetsmarknaden. Tidigare i höstas fick utbildningsministern och Folkpartiledaren Jan Björklund sin vilja igenom om en utökad satsning på lärlingar. Den nya anställningsformen som nu lanseras, gymnasielärlingsanställning, är en del i detta större paket. Tiden i skolan ska värvas med lika mycket tid på en arbetsplats.

Det envetna arbetet för ett svenskt lärlingssystem är hoppfullt. Det är ett exempel på hur politiken söker sig fram efter de bästa lösningarna. En sådan pragmatism behövs för att ge ungdomar de chanser de behöver för att ta sig in i arbetslivet – och vuxenlivet. Att detta är viktigt för hela Sveriges framtid är förstås så självklart att det knappt behöver skrivas.

Lärlingsutbildningen är också politiskt-strategiskt viktig, och riktig. Valet 2014 kommer att handla om utbildning och arbete – om det som avgör vårt välstånd och vår välfärd. Det är angeläget att ungdomarna får den plats de förtjänar, också i den politiska debatten. Det var det där med framtiden, som bekant.

Jag har tidigare bloggat om bl.a. 2014 som ett skolval. Läs mer hos Regeringen eller Folkpartiet. I nyhetsflödet har hittills ett TT-telegram förts vidare av bl.a. SvD och SVT.



Kategorier:Ekonomi & arbete, Kunskap & skola

Taggar:, , , , , , ,

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: