Tagg: utvärdering

Kulturstödet får gott betyg

Det nya kulturstödet i Stockholm var en av Folkpartiets viktigaste kulturpolitiska reformer. Nu har det nya kulturstödssystemet utvärderats – med gott betyg

TEATER MED STÖD. Playhouse, som just nu bygger om sina nya lokaler på Drottninggatan, är en vital del av Stockholms fria kulturliv. Foto Viktor Kjellberg.
TEATER MED STÖD. Playhouse, som just nu bygger om sina nya lokaler på Drottninggatan, är en vital del av Stockholms fria kulturliv. Foto Viktor Kjellberg.

Det nya kulturstödet som infördes då Folkpartiet ansvarade för kulturpolitiken, har uppnått de flesta av de uppsatta målen. De flesta kulturaktörer är mycket nöjda med det nya systemet. Kvalitetskriteriet och kommunikationen är utvecklingsområden, enligt den utvärdering som nu har genomförts.

Det gamla kulturstödet var stelbent och hade stagnerat. Vi ville öka rörligheten, stärka kriterierna och förtydliga beslutsprocessen, för att fler och nya kulturaktörer skulle kunna rymmas.

Det nya kulturstödet fick nästan omedelbar effekt, antalet ansökningar ökade kraftigt liksom antalet beviljade stöd.

Eftersom vi samtidigt utökade kulturstödet kraftigt, från 70 till 116 miljoner under vår tid i majoritet, fanns utrymme för både äldre och nya stödmottagare. Men alla som söker stöd måste uppfylla krav i paritet med den stödnivå man ansöker om.

Förändringar av väletablerade och invanda system är aldrig enkla men reformen av kulturstödet var nödvändig för att vår kommunala kulturpolitik skulle fortsätta att vara relevant och stötta ett vitalt kulturliv i Stockholm. Som alla genomtänkta reformer planerade vi en utvärdering som nu alltså har genomförts. Det är förstås glädjande att det nya kulturstödet på kort tid har uppnått så många av våra mål.

”Kulturförvaltningen bedömer att utfallet av stödsystemet i allt väsentligt är positivt. Nästan hälften av dem som sökte gjorde det för första gången vilket svarar mot målsättningen att få in nya aktörer i systemet. Film och konst som har varit svagt representerade i det tidigare stödet har flyttat fram sina positioner i det nya systemet. De nya riktlinjerna i kombination med ett ökat anslag har inneburit att både etablerade och nya aktörer fått ökat stöd samtidigt som det har skett en genremässig breddning och utjämning. Stödet har även bidragit till att stadens kulturliv når ut till fler områden och nya publikgrupper.”

Det konstateras att kulturstödet:
• Ger hög måluppfyllelse.
• Fungerar väl i det moderna kulturlivet och möter både kulturlivets och publikens mångfald.
• Gynnar både kontinuitet och förnyelse.
• Har hög legitimitet i kulturlivet.
• Har inneburit nya arbetssätt och professionell handläggning som får beröm av stödets användare.

Förbättringar och utveckling föreslås på följande punkter:
• Förstärkt kommunikation kring fleråriga stöd, utvecklingsstöd och kriteriet Delaktighet.
• Utveckla personlig service gällande motiveringar och återkoppling.
• Fortsatt prioritering av stöd till mångfald och verksamheter i ytterstadsdelarna.
• Ge större möjlighet att växa för mindre och framgångsrika aktörer.
• Öka samarbetet inom kulturlivet.

Ta del av hela utvärderingen på Insyn Stockholm.

Pressmeddelande från Folkpartiet i Stadshuset på samma tema som ovan.

Rätt med tidigare betyg

Det är inte konstigt att de flesta 12-åriga elever på Kungsholmen välkomnar betygen, som har införts från år  6. Betyg är ett hjälpmedel för lärare, föräldrar och elever. Utvärdering och uppföljning är viktigt i alla verksamheter, så också i skolan. Därför är det rimligt att gå vidare med betyg i tidigare år.

BETYGSFÖRESPRÅKARE. En klar majoritet av sjätteklassare i Kungsholmens grundskolor är positiva till betygen.
BETYGSFÖRESPRÅKARE. En klar majoritet av sjätteklassare i Kungsholmens grundskolor är positiva till betygen, enligt senaste Vårt Kungsholmen (11/2014).

För många som gick i den tidigare, nästan betygsfria grundskolan var de första betygen i åttan något att både bäva inför och se fram mot. Vad betydde lärarnas olika omdömen, av varierande klarhet? Hade man lärt sig tillräckligt? Hur väl stod sig kunskaperna, inför gymnasieval och kommande yrkesliv? För vissa blev det en del, mer eller mindre obehagliga, överraskningar.

Att vi överhuvudtaget fick betyg hade inte varit självklart. Enligt den tidigare rådande kunskapssynen, och en helt seriös statlig utredning, var betyg något som riskerade att sätta fokus på kunskapsinhämtning (!), och som därför borde avskaffas. Så långt gick det lyckligtvis inte ens i den värsta socialdemokratiska flumskolan, även om både den och betygssystemet som bekant lämnade mycket övrigt att önska.

Rätt använda ger betyg ett kvitto på hur elevens kunskaper förhåller sig till målen – och framför allt av hur skolan har lyckats med sitt kunskapsuppdrag. Det är ett kvitto som behövs tidigt, och därför har Folkpartiet arbetat för både tidigare och tydligare betyg.

Nu ges betyg från år 6 – och jag är inte förvånad över att sjätteklassare i Stockholm och på Kungsholmen välkomnar detta, som Vårt Kungsholmen rapporterar i helgen (se också klipp ovan till vänster). Förväntningar är viktiga, på eleverna och på skolan. Uppföljning och betyg är viktigast för elever som behöver extra stöd – så att man tidigt ser när det måste sättas in. Men det är också viktigt för att elever som ligger långt framme ska få stimulans, och erkännande.

Betyg i sexan är bra – men uppföljningen behöver bli tydligare även för yngre elever. Elever och föräldrar vittnar om hur svårt det kan vara att få veta hur man ligger till, hur väl eleven och skolan når målen. Därför föreslår Folkpartiet betyg från fyran.