Etikett: yrkesutbildning

Kunskap & skola

Gott gymnasiebetyg

Det nya gymnasiet och ett nytt betygssystem infördes 2011. Båda får gott betyg av den första avgångsklassen. Det lovar gott inför framtiden.

ÄLDRE SYSTEM. 1999 var jag en av de första som fick avgångsbetyg med det då nya betygssystemet.
ÄLDRE SYSTEM. 1999 var det förra systemet nytt – nu ersatt av ett bättre.

Skolreformer tar tid, men för några veckor sedan tog den första årskullen som gått alla tre år i del nya gymnasieskolan studenten.

Föga förvånande finns många synpunkter på oklarheter kring hur de nya betygen och kriterierna skulle fungera, framför allt under det första året. En del elever känner sig också felbehandlade i betygssättningen. Jag minns känslan av orättvisa och maktlöshet och personligen känner jag viss sympati för elevkårernas krav på att kunna överklaga betyg (även om jag också ser svårigheterna och invändningarna).

Generellt är den första avgångsklassens betyg högt – både på det nya gymnasiet och det nya betygssystemet. De flesta, fler än tidigare, upplever också att utbildningen kommer vara dem till nytta framöver. Det rapporterar Sveriges Radio i dag.

(Ej egen artikelsida men ljud och sammanfattas: ”Skola. Elever som går ut gymnasiet i år ger gymnasiereformen och det nya betygssystemet mestadels tummen upp.” Rapporten presenteras i Almedalen i morgon enligt avsändaren, Sveriges Elevkårer, på Twitter. Detta motsäger alltså bilden som gavs 3 juni, Hård elevkritik mot nya betygen, som fick en motbild redan 4 juni: Rättvist betygssystem tycker elever, Björklund försvarar betygssystemet.)

Gymnasiet och de sista tonåren är en viktig tid, både i vår utbildning och i våra liv. Det är då vi börjar välja väg inför framtiden – samtidigt som vi står på tröskeln till vuxenlivet. Det är då vi börjar ta ansvar för vårt liv och våra handlingar på riktigt. En bra gymnasieskola som ser alla elevers möjligheter och värderar alla slags värdefulla kunskaper högt, oavsett de är praktiska eller teoretiska, är omistlig. Det har varit utgångspunkten för den av Folkpartiet och Alliansen genomförda gymnasiereformen.

Alla är inte redo för gymnasiet vid exakt samma ålder – särskilt inte om grundskolan inte skickat med rätt förutsättningar. Gymnasiet är inte och ska inte vara obligatoriskt. Men alla unga ska ha rätt till och möjlighet att förr eller senare gå en gymnasieutbildning som passar dem. Yrkesinriktad eller som en förberedelse till högre studier, kopplad till en lärlingsplats eller med fokus på studieplatsen eller laboratoriet.

Gymnasiereformen av år 2011 kommer förmodligen och förhoppningsvis fortsätta ge ännu bättre resultat – och få ännu högre betyg.

Ekonomi & arbete, Kunskap & skola

Utbildning för jobb

Jobb och utbildning är våra stora framtidsfrågor. De avgör Sveriges konkurrenskraft och välstånd. De möjliggör bra vård och välfärd.

Jobb och utbildning lär därför också bli de viktigaste valfrågorna nästa år. Jan Björklunds och Alliansregeringens i går aviserade satsning på yrkesutbildning, strategiska högskoleutbildningar och yrkespraktik är således klok politik på flera sätt.

Folkpartiets och Alliansens utbildningsreformer har till viktiga delar handlat om att stärka, och uppvärdera, yrkesutbildningarna. Det handlar om kunskap för jobb som Sverige och svenska företag väl behöver. Alla kan, vill och måste inte bli högskolestudenter.

Samtidigt ska vi också konkurrera med högre utbildning och spetskunskap, och Folkpartiet och Alliansen har gjort rekordstora satsningar på forskning. Vissa akademiska utbildningar är särskilt angelägna. 2.800 fler högskoleplatser på två år för de ingenjörer och sjuksköterskor som svenska företag och svensk vård så väl behöver, är mycket välkomna.

En strategisk framtidsfråga är nu också att se till att de blivande sjuksköterskorna, precis som deras ingenjörskamrater, har möjlighet att göra lönekarriär.

Läs mer om Alliansregeringens strategiska utbildningssatsning: SVT, SvD.

Kunskap & skola, Liberalerna & andra

Bra betyg för skolreformer

För svensk skola, lärare, elever och föräldrar har de senaste åren har varit fyllda av förändringar. Liberalerna på utbildningsdepartementet har haft hög takt i reformarbetet, för att vända utvecklingen för den svenska skolan. Resultaten har inte varit lika påtagliga och snabba, vilket efter sex år med Folkpartiets skolpolitik som regeringspolitik förstås är ägnat att göra folkpartister nervösa – och få en del skadeglada motståndare att ana blottor.

Skolreformer tar tid att få genomslag. Skolresultat i dag speglar många års skolgång, och skolpolitik. Men nu syns tydligare tecken på framgång.

Bättre förutsättningar för bra lärare, och bättre möjligheter för fler elever att klara skolan, och i längden få jobb, har varit två av de viktigaste målen för reformerna.

Att den nya lärarutbildningen, med fyra olika utbildningsvägar, har fått många fler sökande borde därför glädja många. Bra lärare är helt avgörande för en framgångsrik skola. (DN i dag, ej på nätet; Stockholmsnytt).

Bättre löneutveckling, och bättre karriärvägar som förstelärare och lektorer torde också gynna status och höja intresse. (Göra lärarkarriär möjlig).

Att yrkesutbildningarna leder till jobb och att gymnasiereformen verkar förbättra förutsättningarna ytterligare borde likaså välkomnas varmt och brett. Alla kan och vill inte bli akademiker men hantverks- och yrkeskunskaperna är efterfrågade och arbetsmarknaden god.

För den som vill vidareutbilda sig går det som bekant att komplettera yrkesgymnasiet med högskoleförberedande ämnen – men där finns också yrkeshögskolorna utan krav på akademisk kompetens. (Ekot).

Nu gäller det att fortsätta och vårda reformerna för en kunskapsskola.