Kategori: Hälsa

Uppsökande med testning effektivt bland missbrukare

I veckan skrev ett antal liberala partivännerDN Debatt om den ofta hett debatterade frågan om sprutbyten i Stockholm. Hur vi kan hjälpa missbrukare att undvika risker som farliga smittor, få en bättre hälsa, och komma ur sitt missbruk, är en viktig debatt – inte tu tal om saken. Det jag blir lite orolig över är att fokus på sprutbyten riskerar att sätta andra viktiga insatser i missbruksvård och smittskydd i skymundan.

En mycket viktig och effektiv insats är uppsökande verksamhet, kombinerad med testning av bl.a. hiv och hepatiter. Det var framgångsrikt bl.a. när Stockholm lyckades vända den stora hiv-epidemin bland injektionsnarkomaner på 1980-talet. Den nyss avslutade baslinjestudien om Stockholms injektionsnarkomaner, som DN-debattörerna skriver om, bekräftar värdet av den uppsökande verksamheten. (Läs mer om studien här.)

På ett knappt år och med begränsade (till delar ideella) resurser lyckades baslinjestudien nå minst 10 procent av Stockholms läns injektionsnarkomaner. Jag skriver minst 10 procent, eftersom en lärdom verkar vara att injektionsnarkomanerna är betydligt färre än man tidigare trott (kanske omkring 5.000 istället för ca 7.000).

Dessa 10 procent eller drygt 700 personer uppvisade som Alexander Bard, Amanda Brihed, Seved Monke och Erik Wassén skriver en hög grad av smitta med bl.a. ett antal tidigare okända hiv-fall. Men de är sannolikt också de mest utsatta och därmed inte representativa för länets injektionsnarkomaner i stort. Förmodligen har baslinjestudien lyckats nå en mycket stor del av de narkomaner som rör sig i de mest utsatta miljöerna.

Baslinjestudien var en forskningsstudie vars mål var att nå just 10 procent. Med mer omfattande uppsökande insatser kan vi nå ännu bättre resultat, med ganska små resurser. Så jag hoppas verkligen inte att värdet av sådana avfärdas.

Kunskapsläget kring sprutbyten är omstritt och oklart. När det gäller jämförelser med Skåne, med sitt mångåriga sprutbytesprogram, är det värt att notera att de förvisso inte har några hiv-fall – men det har heller inte t.ex. Göteborg, som också saknar sprutbytesprogram. Däremot ska hepatit-smittan, som också sprids genom riskvanor kring sprutor och sex, vara ett växande problem.

Om Stockholm också ska införa sprutbyten får framtiden utvisa. Den
sittande narkotikapolitiska utredning som ser brett på insatser för missbrukarna i Stockholms län. Jag ser fram mot många kloka förslag på många olika insatser för missbrukarna när de är klara i november.

Intressant om , , , , , ,

Panik eller proportioner i pestens tid

När världen håller andan inför den s.k. svininfluensans fortsatta framfart är det kanske lämpligt att istället ta ett djupt andetag (smittorisken torde vara låg!) och få proportion på smittoskräcken. Ja, det verkar ha uppstått en ny form av influensa – men i dagsläget verkar den inte vara farligare än vanliga influensor som vi utsätts för årligen. Det finns betydligt värre sjukdomar att oroa sig för – många har påpekat att malaria och aids skördar mångdubbelt fler offer varje dag än vad den nya influensan hittills har åstadkommit.

Orosmoln på hemmaplan är multiresistenta bakterier, och generellt att vi håller på att vrida vårt mest effektiva hälsovapen under 1900-talet, antibiotikan, ur händerna på oss själva genom överanvändning som leder till ökad resistens.

Svenska myndigheter verkar dock hålla huvudet kallt, en gynnad position som bl.a. Anne-Charlotte Marteus uppmärksammar i dagens Expressen. Det gäller också i stor utsträckning svenska medier – men visst finns onödigt alarmistiska inslag. Historieprofessorn Dick Harrisson, som bl.a. skrivit en tjock bok om digerdöden, drog i P1 i morse (webbradio) historiska paralleller – mest näraliggande till spanska sjukan, mänsklighetens senaste riktigt dödliga pandemin. Han verkade mot den bakgrunden skeptisk till att internationellt samarbete med t.ex. vaccinleveranser verkligen skulle fungera i ett krisläge.

Men 1918 är länge, länge sedan. Inte så mycket i år som i mänskligt, medicinskt och teknologiskt framåtskridande. Visst sätter regeringar sina egna invånare främst men att jämföra misstron och handelshindren direkt efter första världskriget, med dagens rörliga
Europa och omvärld, känns rätt anakronistiskt.

Intressant om , , , ,

Fettskrock och rökskräck

Sedan 1980-talet har vi halverat intaget av smör och mindre mättat fett har räddat 5.000 av oss från döden i hjärtinfarkt. Och på bara fem år har antalet rökare minskat med 200.000. Positiva nyheter från gårdagens Rapport respektive dagens DN, inte sant?

Övervikt och fetma är sedan länge benämnda som våra nya stora folksjukdomar. Vällevnaden, stillasittandet, skräpmaten, ojämlikheten, alienationen: förklaringarna kan vara många, lika många som de olika dieter som saluförs, var och en som närmast allena saliggörande.

Att ingen av de populära dieterna är någon mirakelkur, åtminstone inte för hälsa och smärthet på sikt, verkar ju nu ha visats vetenskapligt: En några veckor gammal nyhet som sammanfattades med budskapet ”rör på dig och ät mindre” sade helt enkelt att fettsnålt eller kolhydratsnålt inte spelar så stor roll, viktnedgången (inte särskilt dramatisk) kommer oavsett. Inte så konstigt när man i praktiken svälter kroppen genom att plocka bort någon av dess huvudbränslen.

Vi behöver som bekant både fett och kolhydrater, men för att leva hälsosamt på lång sikt bör det vara rätt fett och rätt kolhydrater (inte bantning men förvisso en slags diet). Medelhavsinspirationen med olivolja, bönor och annat fleromättat istället för det klassiska mättade fettet i kött och smör har länge varit en sådan hälsotrend, liksom fullkorn och osötat bröd istället för sirapslimpa och de förrädiska bantarflingorna (jag har länge förundrats över falskheten i marknadsföringen av Special K med över 20 procent socker). Det hindrar förstås inte en och annan blodig biff, béarnaiseportion eller Marabou mjölkchoklad (eller ännu hellre mint- eller apelsinkrokant…)

Balanserad kost – och ett liv i rörelse så att vi gör av med det vi stoppar i oss. En balans som ändå kan vara lättare att tala om än att leva efter.

Obalanserad blir också lätt dietdebatten. De som vill göra upp med ”fettskräcken” går till angrepp mot de som förfäktar mer traditionella kostråd. Vissa vill bannlysa bröd, andra charkprodukter. Själv tycker jag att en uppdaterad tallriksmodell (lite mer olivolja, lite mer fullkorn, gärna ägg och avocado…) verkar vettig. Att äta sig mätt på mättat fett kan nog vara bra för midjan men hur ser det ut med fetthalterna i blodkärlen?

Så var det motionen… och rökstoppet! Se där otvivelaktiga hälsoråd som alla kan skriva under på, så kan vi undvika några hjärtinfarkter till. Och glöm för all del inte heller att vi lever bättre och längre än någonsin tidigare.

Intressant om , , , ,