Tagg: fyran

Rätt betyg vid rätt tid på rätt sätt

Skolan behöver bli bättre på bedömning – både för egen del och för elever och föräldrar. Med betyg från årskurs 4 får fler elever chansen till bättre kunskapsutveckling, och skolan kan sätta in stöd som behövs i rätt tid.

BRA BETYG. Dagens betygsskala från A till E, med  F för underkänt som inte ska ges i år 4-5. Bild från skolverket.se
BRA BETYG. Dagens betygsskala från A till E, med F för underkänt som inte ska ges i år 4-5. Bild från skolverket.se

Alla mål och uppgifter kräver uppföljning för att vi ska veta hur vi lyckas. Ibland är utfallet förstås uppenbart, men analysen av varför det gick som det gick är inte alltid lika uppenbar. I skolan, när det handlar om att nå kunskapsmål, är både resultatet och vilka faktorer som påverkade det ofta långt ifrån uppenbara, och varierar förstås mellan ämnen och framför allt mellan olika elever. Uppföljning är därför A och O – för att skolan ska veta om och hur man lyckas förmedla kunskap, och för att eleven och föräldrarna ska veta hur man ligger till.

Folkpartiet och Alliansregeringen har gett skolan, eleverna och föräldrarna många fler verktyg: nationella prov, tydligare betygsskala och tidigare betyg.

Nu ges de första betygen i år 6, och skolan och eleverna har därmed drygt tre år på sig att nå grundskolans mål – till skillnad från tidigare 1,5 år, då de första betygen gavs efter höstterminen i åttan. Medan Socialdemokraterna äntligen baxats till att överge denna del av den tidigare misslyckade skolpolitiken, är deras tilltänkta regeringsunderlag i Vänsterpartiet fortfarande motståndare till både betyg och läxor. Under tiden vill vi i Folkpartiet gå vidare. Vi har tidigare fått stöd av övriga Alliansen för att pröva möjligheten med betyg i fyran. Regeringens utredare, professorn och hjärnforskaren Martin Ingvar, har nu lämnat ett förslag om betyg från år 4 och bedömningsstöd i svenska och matematik i år 1 (regeringen.se).

Varför ännu tidigare betyg? Blir det inte risk för betygshets? Ska så små barn verkligen bedömas på ett sådant sätt? Frågorna och invändningarna är många (liksom de var mot betyg från år 6). Men vårt svar är tydligt: Betyg behövs. Och det är förstås främst för barnens skull.

Stress och betygshets är naturligtvis inget positivt. Men frågan är om inte stressen av att inte veta hur man ligger till i längden blir ännu värre. Forskare pekar på vikten av att elever har tydliga mål, att läraren följer upp för att få god kunskap om hur eleven ligger till, och ger eleven återkoppling. Många elever i sexan har således välkomnat att de numera får betyg. Och betyg i fyran och femman ska inte ges till barnen, utan direkt till föräldrarna, en gång om året vid läsårets slut. Betygsskalan A-E ska användas men inte F – ingen fjärde- eller femteklassare ska bli underkänd, då får föräldrarna istället veta att man inte har nått målen. För mellanstadielärarna blir det en ny arbetsuppgift, men många av dem har redan fått ansvar för betygssättning i år 6. Fortbildning och stöd behövs förstås vid introduktionen av betyg i år 4. Till förslagen hör också ett bedömningsstöd till lärarna i svenska och matematik liksom ett kunskapsmål i läsning i år 1.

Betyg är till för elever, och föräldrar – men de är framför allt ett åliggande för skolan. Betygen blir en redovisning för hur man lyckas med uppgiften att förmedla kunskap: ett tydligt besked om starka och svaga sidor som kan utvecklas, var läraren, eleven och föräldern behöver lägga in extra kraft, och framför allt om och när extra stöd behöver sättas in.

Stöd i rätt tid är ett område där den svenska skolan behöver bli betydligt bättre – fler elever behöver få hjälp redan på lågstadiet. – och själva betygssättningen blir en utvärdering av undervisningen, en förväntan att konkretisera den återkoppling som elever och föräldrar har rätt till. Som Martin Ingvar påpekar behöver den svenska skolan en utveckling av sin bedömningskultur – och med detta förslag närmar vi oss det normala bland andra industriländer. Som utbildningsministern och Folkpartiledaren Jan Björklund påpekar ger ”i stort sett hela världen” betyg tidigare än Sverige.

Tidigare betyg är alltså inte ett rakt tidigareläggande av samma betygsförfarande som i de senare skolåren. Och det införs heller inte i ett vakuum. Folkpartiet och regeringen har genomfört viktiga reformer och satsningar, och aviserat fler: Lågstadielyft med mindre klasser och fler lärare. Fler utbildade lågstadielärare. Återinförd speciallärarutbildning och fler speciallärare. Mer undervisningstid i svenska för nyanlända elever. Läxhjälp och sommarskola för alla elever som behöver. På samma sätt satsar vi i Stockholm – för lågstadiet går inte i repris.

Alla barn är värda en bra skolgång med rätt resurser. Alla barn ska få det stöd de behöver, för att överkomma svårigheter och utveckla talanger. Det är liberal skolpolitik.

Aftonbladet: Utredare stödjer FP:s förslag om tidigare betyg. SVT: Utredare föreslår betyg från åk 4. SvD/TT: Betyg från årskurs fyra föreslås. Jan Björklund: Betyg från årskurs 4 i kunskapsskolan.

Betyg och minskad administration förtydligar och förenklar

Uppföljning av kunskapsresultat och skolans mål måste vara tydlig och ske i tid. Med betyg från fyran blir målen och behoven tydligare och enklare för både elever, föräldrar och lärare. Minskad administration för lärarna är också viktigt.

FÄRRE. Färre elever per lärare och färre skolbänkar i klassrummen, satsar regeringen på.

För att alla elever ska ha en chans att nå skolans mål måste man tidigt veta vilket stöd som behövs. Betyg är ett kvitto för elever och föräldrar men minst lika mycket för skolan och lärarna. Det är inte konstigt att elever välkomnar sina första betyg som jag skrev häromveckan – och det kvitto betyg är skulle göra nytta ännu tidigare.

Betyg i fyran som Folkpartiet har förespråkat och som hela Alliansregeringen nu föreslår gör tillvaron tydligare och enklare. Förslaget ska utredas av den ledande hjärnforskaren, professor Martin Ingvar. Lågstadiet, med utökade insatser för att ingen ska lämna trean utan tillräckliga kunskaper, får nu också ett läskunnighetsmål. Därefter följer ett mellanstadium med mer diversifierade kunskapsmål och tydligare uppföljning.

Betyg i fyran och femman blir en betydligt tydligare återkoppling till elever och föräldrar än dagens omdömen. Måluppfyllelsen och behoven blir sannolikt också klarare för läraren – och arbetsbördan åtminstone inte större när utvecklingsplanerna med skriftliga omdömen försvinner.

Nationella prov är ytterligare ett uppföljningsverktyg som dessutom är viktiga för enhetligheten i den svenska skola. Genom att göra dem digitala och låta dem rättas av externa personer med kunskap och erfarenhet får det verktyget ännu större tyngd och blir både enklare och mer rättvist. Lärarnas administrativa börda minskar ytterligare.

DN Debatt: ”Vi vill ha betyg från fyran och externt rättade prov”SR: Ge betyg från årskurs fyra. TT/SvD: Alliansen vill ha betyg från fjärde klass. Bloggar: Malin Danielsson, Helene Odenjung, Lotta Edholm, Hans Åberg, Pär Gustafsson, Martin Skjöldebrand som lyfter fram mindre administration för lärarna, Jesper Svensson som slagkraftigt tar hjälp av professor Dick Harrisons hårresande exempel (Neo) på kunskapsbristerna, och den bristande kunskapssynen, hos de barn av svensk skola från senare år som numera har blivit högskolestudenter.

Rätt med tidigare betyg

Det är inte konstigt att de flesta 12-åriga elever på Kungsholmen välkomnar betygen, som har införts från år  6. Betyg är ett hjälpmedel för lärare, föräldrar och elever. Utvärdering och uppföljning är viktigt i alla verksamheter, så också i skolan. Därför är det rimligt att gå vidare med betyg i tidigare år.

BETYGSFÖRESPRÅKARE. En klar majoritet av sjätteklassare i Kungsholmens grundskolor är positiva till betygen.
BETYGSFÖRESPRÅKARE. En klar majoritet av sjätteklassare i Kungsholmens grundskolor är positiva till betygen, enligt senaste Vårt Kungsholmen (11/2014).

För många som gick i den tidigare, nästan betygsfria grundskolan var de första betygen i åttan något att både bäva inför och se fram mot. Vad betydde lärarnas olika omdömen, av varierande klarhet? Hade man lärt sig tillräckligt? Hur väl stod sig kunskaperna, inför gymnasieval och kommande yrkesliv? För vissa blev det en del, mer eller mindre obehagliga, överraskningar.

Att vi överhuvudtaget fick betyg hade inte varit självklart. Enligt den tidigare rådande kunskapssynen, och en helt seriös statlig utredning, var betyg något som riskerade att sätta fokus på kunskapsinhämtning (!), och som därför borde avskaffas. Så långt gick det lyckligtvis inte ens i den värsta socialdemokratiska flumskolan, även om både den och betygssystemet som bekant lämnade mycket övrigt att önska.

Rätt använda ger betyg ett kvitto på hur elevens kunskaper förhåller sig till målen – och framför allt av hur skolan har lyckats med sitt kunskapsuppdrag. Det är ett kvitto som behövs tidigt, och därför har Folkpartiet arbetat för både tidigare och tydligare betyg.

Nu ges betyg från år 6 – och jag är inte förvånad över att sjätteklassare i Stockholm och på Kungsholmen välkomnar detta, som Vårt Kungsholmen rapporterar i helgen (se också klipp ovan till vänster). Förväntningar är viktiga, på eleverna och på skolan. Uppföljning och betyg är viktigast för elever som behöver extra stöd – så att man tidigt ser när det måste sättas in. Men det är också viktigt för att elever som ligger långt framme ska få stimulans, och erkännande.

Betyg i sexan är bra – men uppföljningen behöver bli tydligare även för yngre elever. Elever och föräldrar vittnar om hur svårt det kan vara att få veta hur man ligger till, hur väl eleven och skolan når målen. Därför föreslår Folkpartiet betyg från fyran.

Stockholm i trafiktoppen

Bra kollektivtrafik, bra cykelvägar och säker trafik: det handlar om Stockholm. I en internationell jämförelse mellan städers trafiksystem vinner vår stad silver. Men bra måste bli mycket bättre!

Det kanske inte är så det upplevs av Stockholmstrafikanter i allmänhet men Stockholmstrafiken är faktiskt i internationell toppklass. Åtminstone om man tillfrågar Urban Mobility Index, där vi bara överträffas av Hongkong. Internationella jämförelser mellan städer av det här slaget ska förstås ta med en nypa vägsalt men ibland är det bra med en utblick. Allt är kanske långtifrån perfekt – men vi resenärer i Stockholm har det ibland ganska bra.

En väl utbyggd och, med SL-kortet, prisvärd kollektivtrafik. Ett cykelvägnät som är omfattande sett till ytan (naturligt nog med tanke på just Stockholms yta) och många hyrcyklar. En hög säkerhet med få dödade i trafiken. Låga utsläpp av kvävedioxider och partiklar. Det är Stockholms styrkor som gör att vi når 57,5 poäng i indexet, snäppet före Amsterdam. (Se dagens DN, urklipp nedan, ej på nätet.)

En styrka är också de politiska ambitionerna om trafiken. Nu görs också mycket riktigt historiska satsningar, bl a på utbyggd tunnelbana. Det behövs för att Stockholm ska behålla sin position och förbättra resmöjligheterna för stockholmare och besökare. Men mer än mer tunnelbana behövs.

För Kungsholmen är det viktigt att omvandla 4:ans buss till spårvagn, som Folkpartiet förespråkar. Ännu tidigare borde vi kunna få snabba pendelbåtar, som kan skapa nya förbindelser mellan stadsdelarna i en stad på vatten – här borde det bara vara att införskaffa båtar och sätta dem i trafik. Nordvästra Kungsholmen, med tusentals nya invånare, måste snarast få bättre förbindelser med Fridhemsplan och övriga stan med en ny stombusslinje, vilket är på gång (SR).

Vi har ett stabilt trafiksystem i Stockholm, framför allt tack vare kollektivtrafiken, som med stor kapacitet gör storstaden urban till mindre kostnad och mindre ingrepp i natur- och kulturmiljön. Men stockholmarna har rätt att ha höga – och högre – förväntningar. Vi ger oss inte förrän vi har infriat fler av de förväntningarna, för människorna och miljön i vår växande världsstad!

DN 29 januari 2014.
DN 29 januari 2014.

Fram för tvärförbindelser – 4:an som spårväg

Stockholm behöver bättre tvärförbindelser. Det är sedan länge hög tid att omvandla 4:ans blåbuss till spårväg. Det skulle underlätta för alla som behöver ta sig fram inom Stockholms innerstad.

Spårvagnar i trafik vill vi se på linje 4.
Spårvagnar i trafik vill vi se på linje 4.

Stockholm har sedan länge en välutbyggd kollektivtrafik som framför allt är stark radiellt – in till och ut från regioncentrum, city. För att vi som resenärer ska kunna ta oss fram bättre och för att få trafiken att flyta smidigare behöver vi också starka tvärförbindelser. De bedrivs i dag framför allt med buss – i innerstaden de blå stombussarna – men de behöver i högre grad också köras på spår. Företrädesvis med spårvagn.

Tvärbanan, ursprungligen underskattad, har blivit en succé och byggs nu ut. I Söderort slåss Folkpartiet för att få igång bygget av Spårväg syd fortast möjligt. Och i innerstaden behöver vi bygga ut spårväg istället för stombuss. 4:an är högst prioriterad av oss i Folkpartiet.

Jag har tidigare skrivit om tvärförbindelser, som knyter samman pendeltågs- och tunnelbaneknutpunkterna, och i dag har jag en insändare i Vårt Kungsholmen tillsammans med Stella Fare, – trevligt illustrerad, som framgår nedan, även om vi vill se lite modernare spårvagnar (som på bilden ovan) när linjen är färdigbyggd.

Vårt Kungsholmen 30 november 2013.
Vårt Kungsholmen 30 november 2013.

Dags att göra verklighet av spårväg på linje 4

Kungsholmsborna kommer att gynnas av den efterlängtade utbyggnaden av tunnelbanan – med bl.a. snabbare förbindelser till Nacka och Söderort.

Fridhemsplan blir en ännu viktigare knutpunkt – men vi saknar fortfarande en viktig sak: Spårväg på linje 4.

Stockholm behöver inte bara tunnelbana utan också tvärförbindelser. Tvärbanans succé visar värdet av att inte bara kunna ta sig in till och ut ur stan – utan också smidigt kunna resa på tvären. Att knyta samman knutpunkterna avlastar också tunnelbana och pendeltåg!

Fyrans buss, med 70.000 resenärer per dag, har sedan länge passerat gränsen för att bli spårväg. Spårvagnar som har eget utrymme i gatorna och som kan ta fler resenärer är också enligt många trevligare att resa med. Spårväg ger mycket trafiknytta för pengarna!

Rasmus Jonlund (FP)
Ordförande Folkpartiet Liberalerna Kungsholmen

Stella Fare (FP)
Vice ordförande trafiknämnden och SL

Bland tidigare blogginlägg om kollektivtrafik: Stockholm behöver mer spår – på längden och tvären; Kungsholmen än mer i centrum med tunnelbana till Nacka.

Mer spår också för Kungsholmen

Att tunnelbanan ska byggas ut med nya och förlängda linjer är viktigt också för Kungsholmen. Våra spårförbindelser förbättras och vi gynnas när Stockholm kan växa. Men vi behöver också egna bättre spårförbindelser – närmast spårväg på linje 4.

Utbyggnaden av tunnelbanan har varit efterlängtad (DN Debatt). Det är trångt snart sagt överallt i kollektivtrafiken. Det märks inte minst på Kungsholmen, med många både boende och arbetsplatser, och med en av länets största knutpunkter i Fridhemsplan. Tunnelbana Odenplan-Solna (via Hagastaden till Arenastaden), Kungsträdgården-Sofia-Nacka och Kungsträdgården-Sofia-Gullmarsplan, samt Akalla-Barkarby kommer också att avlasta andra delar av kollektivtrafiken. Det blir nya förbindelser, nya knutpunkter och platser att byta på.

För Kungsholmen kommer förbindelserna förbättras markant i båda riktningarna: med blå linje kan vi i framtiden åka både till Barkarby och i andra änden till Nacka, med smidigare förbindelser till både östra Södermalm och Gullmarsplan.

Det blir snabbare och smidigare att ta sig till arbetsplatser, nöjen, vänner, osv. Kungsholmen gynnas förstås också av att hela Stockholm växer. Ny tunnelbana möjliggör nästan 80.000 nya bostäder i de kommuner som berörs och bidrar.

Kungsholmen och Stockholm behöver också tvärförbindelser, med spårväg.
Kungsholmen och Stockholm behöver också tvärförbindelser, med spårväg.

Men tunnelbana är förstås inte nog. Tunnelbana och pendeltåg har egenskapen att snabbt föra många människor mellan olika platser – men det är ett radiellt nät, dvs det går in till och ut från City och andra delar av staden och länet. Vad Stockholm också behöver är mer av tvärförbindelser. Sådana – som Tvärbanans succé visar – skapar nya samband. De avlastar tunnelbanor och pendeltåg och binder samman olika knutpunkter. Med spårväg tar de fler passagerare än bussar, och får ett eget utrymme i gatumiljön.

I Stockholm och på Kungsholmen handlar det om busslinje 4. Denna stomlinje har i dag ca 70.000 passagerare om dagen – mer än dubbelt så mycket som när man i andra länder börjar planera för spårväg. Spårväg på linje 4 är en viktig framtida satsning som Folkpartiet prioriterar!

Birgitta Rydberg, Anna Starbrink, Jesper Svensson, FP Haninge/Peter Olevik Dunder, Lotta Edholm, Anders Ekegren, FP Upplands Väsby bloggar.

Stockholm behöver mer spår – på längden och tvären

Snart skrivs nästa kapitel i tunnelbanans historia. Bild från Wikimedia, kollage av Holger Ellgar av bilder från Spårvägsmuseet.
Snart skrivs nästa kapitel i tunnelbanans historia. Bild från Wikimedia, kollage av Holger Ellgar av bilder från Spårvägsmuseet.

Bra kollektivtrafik är nödvändig för en växande storstad. Stockholm verkar nu äntligen få både nya tunnelbanor – och spårväg på tvären. Folkpartiet sätter ned foten, för tunnelbana till Solna, och för spårväg på linje 4.

Ett Stockholm som håller ihop och kan fortsätta växa behöver utbyggd kollektivtrafik. Det är nödvändigt för människor och miljö – och för att vi ska kunna bygga en tät och grön stad. Bra kollektivtrafik möjliggör fler bostäder och arbetsplatser, och håller tillbaka biltrafiken.

För att locka och få plats med så många stockholmare som möjligt är det framför allt mer spårtrafik som behövs. Vi behöver både stärka det radiella nätet – in till och ut från City – och bygga nya tvärförbindelser som binder samman pendeltågs- och tunnelbanelinjerna, skapar nya bytespunkter och nya samband. Som succén tvärbanan, som så sent som i måndags öppnade för trafik till Solna.

Vilken spårlösning som passar bäst var är en diskussionsfråga. Folkpartiet ställer sig nu bakom tunnelbana till Solna, liksom till Nacka/Gullmarsplan och Barkarby. Men vi står också fast vid att Täby behöver få tunnelbana. Det är viktigt för fler bostäder – och för miljön! Nordöstra länet har hög andel bilresande och för få kapacitetsstarka kollektivtrafik-alternativ.

Mer trafik med spårvagn väntas. Bild från Wikimedia.
Mer trafik med spårvagn väntas. Bild från Wikimedia.

Och vi får inte glömma tvärförbindelserna! Spårväg syd och tvärbanans förlängning norrut måste fullföljas.

För Stockholm är en konvertering av busslinje 4 till spårväg högprioriterad. Med 70.000 resenärer om dagen har man överträffat gränsen för när man på kontintenten bygger spårväg med mer än det dubbla.

Läs mer om Folkpartiets ställningstagande kring framtida trafiklösningar hos Birgitta Rydberg, Anna StarbrinkAnders Ekegren, Jessica Ericsson och Folkpartiet i Sundbyberg – och hos ABC och Metro.