Etikett: Kristinebergs Strandpark

Fler träd i Stockholm och på Kungsholmen

Ett växande Stockholm behöver både fler bostäder – och fler träd. Trivsel och luft på bl a Kungsholmen blir bättre med välplanerad grönska.

GRÖNARE STAD. Träd är bra för trivseln och för luften. Holger Ellgaard via Wikimedia.
GRÖNARE STAD. Träd är bra för trivseln och för luften. Holger Ellgaard via Wikimedia.

En tätare och grönare stad är en av de frågor jag brinner mest för i lokalpolitiken. Det är positivt att Stockholm växer, och vi ska förtäta staden genom att låta den uppskattade kvartersstaden  växa, i och utanför den gamla stenstaden. Nordvästra Kungsholmen är förstås ett lysande exempel, även om arkitekturen ibland kunde få bjuda på lite mer överraskningar och varierande detaljer. Men en stad byggs inte enbart av hus. För att människor ska trivas behövs också luft och ljus. Vi ska inte bygga ”hus i park”, som man gjorde under efterkrigstiden i många områden som nu betraktas som alltför glesa. Vi ska bygga park i stad, och sätta träd längs gatorna.

Ett rimligt mål som Stockholm bör fortsätta ha är ett träd per ny bostad. Inte alltid på samma plats – men i en park eller allé i närheten. Alléer har funktionen att göra även tyngre trafikerade gator mer trivsamma. (Föga förvånande delar jag inte kritiken från en medborgare – som om man forskar lite visar sig ha en bakgrund i Miljöpartiet – mot stadens trädplantering som ABC rubricerade som Vallöfte fick nödlösning.)

Träden både dämpar buller, ger avstånd och renar luften. Behovet av mer park och träd på Kungsholmen manifesterar sig bl a i vårt stora engagemang för att fullborda Kristinebergs Strandpark.

Jag skriver om detta i senaste numret av lokaltidningen Mitt i, se nedan!

GRÖNARE STAD. Träd är bra för luft och trivsel.
MITT I Kungsholmen 12 augusti 2014 (klicka för större bild).

Plantera fler träd på Kungsholmen

Vi har blivit många fler Kungsholmsbor de senaste åren. Det är väldigt roligt att se hur tidigare ganska öde kontors- och industrikvarter förvandlas till bostadsområden, med restauranger och lokaler och ett levande gatuliv.

Men det borde inte bara bli fler människor, utan också fler träd på Kungsholmen. I det snabbt växande Stockholm får vi inte glömma bort människors behov av grönska, frisk luft och rekreation. Den täta kvartersstaden som uppskattas av så många har alltid varit fylld av både hus och grönska.

Därför slår Folkpartiet så hårt vakt om våra parker – och slåss för nya. Vi ger oss inte förrän det blir fler träd i stan!

För varje ny bostad i Stockholm borde det planteras ett nytt träd. Det kanske inte blir i direkt anslutning till bostadshuset. Det kanske inte blir i en park, utan i en grönskande allé. Träd, parker och alléer gör staden trivsammare – och renare!

Rasmus Jonlund (FP)
Ordförande Folkpartiet Kungsholmen, kommunfullmäktigekandidat

Staden behöver sin grönska

När svenska städer växer ökar trycket på de gröna ytorna. Fler  bostäder och lokaler behövs, i tätare kvarter, men en bra stad handlar också om grönska och offentliga ytor. Parker, träd och torg behöver planeras från början.

URBAN GRÖNSKA. I Stockholm finns dessutom fördelen att använda vattenytorna som ger luft och ljus. Hornsbergs Strandpark. Foto: Holger Ellgaard, via Wikimedia.
URBAN GRÖNSKA. I Stockholm finns dessutom fördelen att använda vattenytorna som ger luft och ljus. Hornsbergs Strandpark. Foto: Holger Ellgaard, via Wikimedia.

I grunden är det en mycket positiv nyhet för en urbant inriktad person: svenska städer planeras och byggs nu med dubbelt så hög invånartäthet som de gamla stadskärnorna.  I de gamla kvarteren bodde man förstås också betydligt tätare förr om åren; dagens svenska stadsbor kan vara glada över att inte behöva tränga ihop sig i ettor och dela toaletter och duschar, vilket var en verklighet för inte så många årtionden sedan i oupprustade innerstäder. Att 17 000 människor nu kan få plats på en kvadratkilometer vittnar om stadens styrka. Men det betyder också ett stort ansvar, för dem som planerar och bygger våra städer, att göra rätt. (SR Ekot: Grönytan sällsynt när hus byggs tätare.)

Vi ska inte bara bygga mycket. Vi ska också bygga bra. Och det handlar inte bara om god och varierad arkitektur (vilket på många håll lämnar en del övrigt att önska). Varningssignalerna om för lite grönska är värda att ta på allvar.

Låt oss först slå fast att den täta staden är ”grön” med vår tids vanliga, och nödvändiga, definition: Det är miljövänligt att bo nära varandra i en tät stad, där trafiken då kan ske till fots, på cykel eller kollektivt, och där underlaget för service och handel är stort och minimerar transporter av varor. Men för att denna stad ska bli både miljö- och människovänlig behövs inte bara bra hus utan också bra omgivningar. En stad, det som skapar karaktären och attraktionskraften som får människor att flockas och frodas, är inte bara sina bostäder utan minst lika mycket de offentliga, gemensamma ytorna. Då handlar det inte främst om butiker och kommersiella ytor, som är viktiga nog, utan om platser där den enskilde kan vistas, och andas, utan att förväntas konsumera: Kulturlokaler, torg – och parker.

Många svenska städer är välförsedda med grönska, tätt inpå knutarna. Det har dock inte alltid varit grönytor som invånarna har kunnat eller velat utnyttja. Med en tätare stad har vi chansen att bygga i otillgängliga backar, rensa bort sly och otrygga skogspartier nära bebyggelsen, och istället satsa på att skapa grönytor som har både hög tillgänglighet och hög kvalitet. Likaså kan vi i den täta staden bygga torg och gator för människor, mer än för bilar; med välplanerade planteringar, buskage och många grönskande träd kan torgen och gatorna bli ytterligare urbana lungor. Konstnärlig gestaltning är en självklar del av det goda offentliga rummet.

Folkpartiet i Stockholm står för att bygga mycket – vi vill se 140 000 nya bostäder till 2030. Men vi vill också bygga bra. Vi vill ställa krav på byggarna när det gäller husen, vi vill se variation och bra boendemiljöer. Men vi vill också ställa krav på staden själv, på att anlägga bra parker och torg, och på att plantera fler träd (där jag fick med mig vårt representantskap på målet om ett nytt träd för varje ny bostad). Här på Kungsholmen håller vi fast vid vår envetna vilja att fullborda Kristinebergs Strandpark, som de täta nya kvarteren i Hornsberg så väl behöver. Det är ett bra exempel på de komplicerade sambanden i stadsbyggnadsfrågor; en ny tennishall tillsammans med hundratals nya bostäder vid Stadshagen, en ny 11-mannaplan i Fredhäll…

Vi ger oss inte. Vi ska bygga en tätare, och grönare stad. En stad där människor trivs, och kan andas friare i både bildlig och bokstavlig bemärkelse.

Visst ska det bli bad i Hornsberg i år

Vattenkvaliteten är godkänd och stockholmarna har visat att de efterfrågar ett bad – då borde det vara lätt att åstadkomma  officiella badplatser på nordvästra Kungsholmen. Kommunala beslut krävs dock, och Folkpartiet fortsätter att bevaka frågan för att göra badandet på Kristinebergs Strandbad och Hornsbergs Strandbad lagligt, praktiskt och tryggt, redan i år.

BÖR BLI BAD. Folkpartiet vill att båda de streckade sträckorna blir officiella bad, både Kristinebergs Strand till vänster och Hornsbergs Strand till höger.
BÖR BLI BAD. Folkpartiet vill att båda de streckade sträckorna blir officiella bad, både Kristinebergs Strand till vänster och Hornsbergs Strand till höger. Klicka för att se större version. Karta ur handling från stadsbyggnadskontoret.

Stockholm är en stad på vatten, med många långa kajer och stränder. Vi är också en nordligt belägen stad med en kort sommarsäsong, och vi stockholmare vill utnyttja värmen och solen maximalt. Närheten mellan staden och vattnet är en tillgång som vi borde bli betydligt bättre på att utnyttja. Att skapa fler möjligheter till bad och strandliv runt de öar och halvöar som Stockholm är byggt på känns självklart.

Folkpartiet arbetar för ett mer attraktivt Kungsholmen, för Kungsholmsborna och även andra. Vi vill se fler möjligheter till att röra sig och vistas ute. Och vi vill att våra stränder blir mer tillgängliga för bad.

Vid de nya bryggorna och stränderna i Kristineberg och Hornsberg finns sådana möjligheter – och efter att vattenkvaliteten har fått godkänt borde det inte finnas några hinder. Om detta har jag skrivit flera gånger förut.

Skärmavbild 2014-03-14 kl. 10.28.36
KLART VATTEN. Det ska gå att bada lagligt vid Hornsberg och Kristineberg redan i sommar. Vårt Kungsholmen 11/2014, 15 mars.

I senaste Vårt Kungsholmen, som distribueras i brevlådorna i morgon, kommenterar jag de nya baden på nordvästra Kungsholmen (se till vänster – klicka för större bild).

Det handlar om två platser, där vi i Folkpartiet vill se officiellt bad: bryggan väster om restaurang Piren, nedanför Kristinebergs Strandpark; och den mest uppmärksammade och i somras använda platsen, Hornsbergs Strand. Stadsbyggnadskontoret föreslog att den sistnämnda platsen inte skulle bli officiellt bad, utan bara öppnas för bad på egen risk.

Folkpartiet fick med sig övriga Alliansen i stadsbyggnadsnämnden på att snarast se till att även Hornsbergs Strand blir en officiell badplats. Beslut kommer kunna fattas i kommunstyrelsen före sommaren. Sedan behöver det praktiska arbetet och de olika installationer som behöver göras inte ta särskilt lång tid.

Det handlar om nya badstegar, istället för dagens ranka räddningsstegar. Det handlar om en bojspärr som flytande i vattnet markerar badplatsen och skiljer den från farleden utanför. Det handlar om toaletter, som dels borde kunna finnas vid Piren och dels under Essingeleden i anslutning till respektive ny badplats; och något mer smakfullt och trevligt än bajamajor, tack!

I samband med att vi får två nya badplatser – Kristinebergs Strandbad och Hornsbergs Strandbad? – är det också lämpligt att se över tryggheten och ordningen i området, som ju ligger i direkt anslutning till hundratals bostäder. Vi behöver förstås se till att det fungerar med parkering, städning (som ofta varit föredömligt effektiv) och lugn om nätterna. Vattenskotrarnas vilda framfart behöver också adresseras.

De gångna somrarna har visat hur populärt det är att sola, bada, flanera eller bara sitta och betrakta utsikten och folklivet. I grunden är det bara att välkomna sådana folklivsfyllda platser som Hornsbergs och Kristinebergs Strand på Kungsholmen! Att många människor av alla de slag samlas, är ju en stor trygghetsfaktor i sig.

Fortsatt park-kamp

 

 

Kungsholmen behöver Kristinebergs Strandpark. Folkpartiet fortsätter kämpa för att hela parken ska anläggas – och i senaste Vårt Kungsholmen ber jag Kungsholmsborna hjälpa oss att hålla trycket uppe.

 

 20131021-165045.jpg

I väntan på strandparken…

Hösten sänker sig efter en succésommar då trycket har varit högt på Kungsholmens populära parker. Kristinebergs bryggor och Hornsbergs strandpark har varit fulla med folk, liksom Kristinebergs Strandpark – den lilla bit med lekparken, som är det som hittills åstadkommits.

Sommaren 2013 visar tydligt att vi behöver Kristinebergs Strandpark på nordvästra Kungsholmen! Inte minst för alla barn som vill och borde kunna vara ute, med tryggt avstånd till vattnet.

Folkpartiet fortsätter att bevaka att hela Strandparken kan fullbordas. Tack vare oss har staden också slagit fast att parken ska anläggas i sin helhet och tennishallen flyttas. Samtidigt kommer hundratals nya bostäder och en ny fotbollsplan till Kungsholmen.

Det går inte så fort som vi skulle vilja, men det går framåt. Och vi säger det vi sagt tidigare: Hjälp oss att hålla trycket uppe. Sluta inte efterfråga Kristinebergs Strandpark!

Rasmus Jonlund (FP)
Ordförande Folkpartiet Liberalerna Kungsholmen-Essingeöarna

Staden – tätare och grönare

Utgångspunkten för en liberal stadsbyggnadspolitik är att Stockholm växer – och att det är något i grunden positivt. Fler stockholmare, som i hög grad arbetar, betyder ökade intäkter till vår stad och region – till företagen och till kommun och landsting. Fler stockholmare betyder mer kompetens – en stark konkurrensfaktor för fler företag och jobb.

I höst genomförs provvalen i Folkpartiet i Stockholms stad. Jag kandiderar till riksdagslistan och till kommunfullmäktigelistan (provval mellan 20 oktober och 3 november). Se inlägg under kategorin ”Rasmusliberal 2014″.

Fler stockholmare betyder framför allt större chans för människor att mötas, att fler får ta del av det stora och lockande storstadsutbudet, och att detta utbud av kultur, välfärd, nöjen, handel, och annat kan växa.

Men fler stockholmare innebär också utmaningar på vår infrastruktur: Vi behöver gator, cykelvägar, spår och bussar, vårdcentraler och BB-platser, förskolor, skolor och äldreboenden. Och vi behöver fler hus och bostäder. Det låga bostadsbyggandet är ett stort bekymmer – men det borde i varje fall inte råda någon brist på platser att bygga.

Skisser på tätare, grön stad.
Skisser på tätare, grön stad.

Bygg vidare på kvartersstaden – med variation och grönska

Stockholm, som ska rymma alla nya invånare som föds, flyttar hemifrån eller flyttar hit, behöver bli tätare. Vi ska växa inåt – inte minst för att dra större nytta av den infrastruktur som redan finns. Att bygga nya satellitstäder långt ut är inte att föredra. Det är heller inte vad många invånare efterfrågar. Istället ska vi bygga ihop stadsdelar – och bygga vidare på innerstadens kvartersstad, även ”utanför tullarna”.

Stenstadens kvartersstruktur är en av de mest populära boendemiljöerna – den tävlar med trädgårdsstadens villaområden. Det positiva är att kvartersstaden också är en mycket effektiv stadsform. Slutna kvarter med innergårdar, med 6-8 våningar, innebär att man kan bygga både tätt, och få plats med mycket bostäder på begränsad yta.

För att det inte bara ska bli tätt utan också trivsamt behöver man satsa på innergårdarna, och gärna på varierad arkitektur. Jag är glad och stolt över den nya stadsdel som har växt fram på nordvästra Kungsholmen, och att bygga ungefär likadana hus och lägenheter har sina effektivitets- och kostnadsfördelar som säkerligen kunde utnyttjas ännu bättre. Men fasader, fönster, balkonger och annat kunde varieras mer – på ett sätt som inte borde dra ned effektiviteten och göra det dyrare eller långsammare att bygga.

Grönskan är också en omistlig del av kvartersstaden. När staden förtätas försvinner både skräpiga mellanrum och ofta mindre utnyttjade grönytor. Ambitionen måste vara att istället anlägga grönområden, parker och gröna stråk som stockholmare i alla åldrar kan ha glädje av. På nordvästra Kungsholmen har Hornsbergs strandpark blivit en succé – men denna nya stadsdel behöver också verkligen hela Kristinebergs Strandpark, som Folkpartiet tydligt och ibland ensamt har tagit strid för.

Årsringar och höga hus

Stockholm är en stad med tydliga årsringar. Arkitektur från olika epoker finns bevarad och blandad. De nya årsringarna måste också få ta plats och synas – i nya kvarter men även, när det är lämpligt och när möjlighet ges, vid förtätningar eller andra nybyggen i befintliga områden.

Höga hus har hört hemma i alla stadens årsringar. Som slotts- eller kyrktorn, som några av världens första skyskrapor med 20-talets mått (Kungstornen), som Hötorgsskrapornas fem trumpetstötar… Vissa politiker (men, vad det verkar, få arkitekter eller medborgare) ropar ibland efter höga hus för deras egen skull. Det värdet har jag svårt att se.

Vi ska bygga vackra hus, oavsett höjd. Hus som syns, som passar in, som tar plats i de unika förutsättningar som Stockholm med sitt vatten, sina vyer och sina årsringar av befintlig bebyggelse ger. Jag har svårt att se platserna för höga hus mitt i centrala Stockholm, men Brunkebergsåsens ”höghusstråk” från Folksamhuset till Wenner-Gren Center kan förlängas och kompletteras (Söder torn hade gärna fått bli så högt som ursprungligen avsett); och i de nya områdena där staden växer kan höga hus passa mycket väl (som på nordvästra Kungsholmen, i Kista, eller i framtidens Norra Djurgårdsstad).