Tagg: personval

Alkoholen och friheten

Jag älskade min pappa, världens snällaste, med alla hans styrkor och svagheter. Men jag hatade den sjukdom som präglade hans liv – och även har präglat livet för oss i familjen. Och jag avskyr det lidande som beroendesjukdomar orsakar människor, och upprörs över de kostnader det innebär för oss alla. Därför vill jag skriva några ord om alkohol, politik och frihet.

I höst genomförs provvalen i Folkpartiet i Stockholms stad. Jag kandiderar till riksdagslistan (provval 15-29 september), och senare i höst till kommunfullmäktigelistan (det provvalet pågår mellan 20 oktober och 3 november). Se inlägg under kategorin ”Rasmusliberal 2014″.

Att slå vakt om. (Bildkälla: holmpartner.se)
Att slå vakt om.

Alkoholism är ingen sjukdom som drabbar en enskild person. Och det drabbar inte bara oss anhöriga, utan hela samhället. Kostnaderna för alkoholen är svåra att beräkna, en uppskattning är ca 66 miljarder per år. Det är sjukvårds- och sjukförsäkringskostnader, uteblivna skatteintäkter och förlorad produktion. Lidandet och kostnaderna finns också i form av allt bråk och våld som följer i alkoholens spår (om än inte i min pappas).

Alkohol är också en njutningsdryck och en del av mänsklighetens kultur. Att förbjuda alkohol är knappast görligt, om det vore önskvärt. Men vi måste begränsa alkoholens skadeverkningar.

Alkoholen är ett bra exempel på hur liberaler måste fundera kring frihet. Vår frihet att kunna köpa och dricka alkohol var och när vi vill, mot alkoholistens frihet, och hans barns och anhörigas frihet, att inte behöva möta frestelsen och hotet i form av vinflaskor i matbutiken eller säljinriktade privata alkoholbutiker. Friheten att inte begränsas av samhället, mot vår gemensamma frihet att inte behöva lägga onödigt mycket skattepengar på vård av alkoholskador, och att få en försämrad samhällsekonomi.

Frihet är inte, med ett populärt uttryck, helt digital. Det är inte 1 eller 0, på eller av. Min frihet kan inkräkta på andra människors. Och den frihetsinskränkningen för dem, kan vara vida större än min frihetsvinst. Det gäller i alkoholpolitiken liksom på andra områden. Därför står jag fast vid en restriktiv alkoholpolitik, med höga skatter och Systembolagets monopol.

Avvägningar hör till liberalismen. Något annat är anarki. Sedan kan vi diskutera hur vi väger.

Fredrik Adolphson bloggar också om alkoholpolitik.

Du har väl rent mjöl i påsen?

Vilka frihetsinskränkningar är vi beredda att acceptera för att leva i ett tryggt samhälle? När blir det påstått trygga samhället alltför ofritt? Det är frågor som en liberal som vill verka i och vara en del av samhället alltid måste fråga sig. Övervakning och personlig integritet är det moderna samhällets, och framför allt e-samhällets, ödesfrågor.

I höst genomförs provvalen i Folkpartiet i Stockholms stad. Jag kandiderar till riksdagslistan (provval 15-29 september), och senare i höst till kommunfullmäktigelistan (det provvalet pågår mellan 20 oktober och 3 november). Se inlägg under kategorin ”Rasmusliberal 2014″.

Att leva tillsammans i ett samhälle innebär alltid att vi går med på att vår individuella frihet inskränks. Vi kan inte handla som vi vill, och framför allt inte behandla andra människor som vi vill. Vi avstår en del av vår egen frihet för att vinna dels trygghet, dels större frihet tillsammans. Det är motivet till att vi har en stat med våldsmonopol och brottsbekämpande liksom försvarande uppgifter.

Bildkälla: Wikimedia Commons, hustvedt.
Bildkälla: Wikimedia Commons, hustvedt.

I ett fritt och öppet samhälle måste dessa statliga uppgifter dock alltid vara föremål för övervakning och granskning. Det gäller inte minst mer dolda maktmedel, som statens övervakning av medborgarna. Som de senaste årens avslöjanden och diskussioner har visat, behöver vi dessutom i allra högsta grad bevaka också de privata företag och aktörer som samlar på sig enorma mängder information om oss.

De enorma datamängderna blir allt mer intressanta att ta del av – för företag som vill sälja skräddarsydda produkter, och för stater som vill bekämpa brott. ”Big data mining” har oerhört stor potential för att skapa tjänster och föda fram nya idéer som gynnar oss människor. Men det har också betydande risker. De senaste avslöjandena om hur omfattande avlyssningen, eller åtminstone möjligheterna och beredvilligheten att avlyssna och läsa, är, ger mycket stora skäl för eftertanke.

Den exakta gränsen för hur mycket kameraövervakning, telefontrafiksammanställning och analyser av våra mejl och Facebook-flöden som vi kan tåla går aldrig att definiera kort och enkelt. Att hindra terrorbrott eller upptäcka konspirationer mot demokratin måste alltid vara högt prioriterat. Men några principer bör benfast gälla.

Övervakning får aldrig ske slentrianmässigt. Det måste alltid vara motiverat, i varje enskilt fall, och inte ske obegränsat i tid. Den som vill sätta upp fler kameror måste bevisa att de har effekt – mer än i eventuellt upplevd ökad trygghet. Den brottsutredare eller terrorbekämpare som vill se telefonlistor måste alltid förklara varför.

Övervakarna ska alltid övervakas. Största möjliga öppenhet ska råda utåt. (Ett exempel på ett privat, datainsamlande företag som börjat demonstrera öppenhet finns här – även om också öppenheten i grunden har ett kommersiellt syfte, är det en öppenhet som konsumenter bör efterfråga.) Och för det som måste vara hemligt av en eller annan anledning ska det finnas oberoende organ – domstolar som godkänner och nämnder som ser till att allt går rätt till.

Du ska ha rätt att veta vad andra vet om dig. Även om du har rent mjöl i påsen.

Rasmus Jonlund 2014

Jag brinner för att göra Stockholm till en ännu bättre stad att leva i, för alla stockholmare. Det tror jag är bra för Sverige. De senaste åren har jag framför allt varit aktiv i kulturpolitiken. I yrket ägnar jag mig en hel del åt sjukvårdsfrågor, och även trafikfrågor. Lokalt på Kungsholmen har jag också engagerat mig i många andra frågor, inte minst kring parker, stadsmiljö och stadsbyggnad

Nu kandiderar jag i provvalet till riksdagen (som startar på söndag 15 september och pågår i två veckor framåt), och senare i höst till kommunfullmäktigelistan (det provvalet pågår mellan 20 oktober och 3 november).

Stockholm är huvudstad men också Sveriges enda verkliga storstadsregion. Här är möjligheterna större än på många andra håll – men det gäller också vissa utmaningar. Som aktiv i Stockholms kommunpolitik har man frågor av helt andra dimensioner att hantera, men också helt andra resurser än förtroende valda i andra kommuner.

På plats i storstaden - och hembygden, Kungsholmen, i korsningen S:t Eriksgatan/Fleminggatan.
På plats i storstaden – och hembygden, Kungsholmen, i korsningen S:t Eriksgatan/Fleminggatan.

Stockholm har alltid varit i centrum av Sverige – under många århundraden geografiskt, alltid strategiskt, politiskt, kulturellt och demografiskt.

Stockholm har alltid varit en stad av nybyggare. Från de gångna sekler då dödstalen översteg födslarna och en ständig inflyttning var nödvändig för stadens fortbestånd, har de nya invånarna varit avgörande för hur staden har sett ut och utvecklats. I dag – oavsett om man kommer från Västergötland eller Östafrika, Insjön eller Iran – är det kanske tydligare än någonsin.

Stockholm har också varit en stad kopplad till den vidare omvärlden – i diplomati och krig, handel och nöjen. Också det gäller mer än någonsin i dag. Det testar våra styrkor.

Stockholms största styrka är människorna, de enskilda och organiserade i civilsamhället. Det är de som skapar toleransen, mångfalden och kulturen som gör att många vill bo i eller besöka vår stad. Men det offentliga, byråkratin, myndigheterna, politiken, bidrar också i allra högsta grad, med nödvändig infrastruktur av alla slag – från gator till kulturinstitutioner och en korruptionsfri förvaltning.

Jag vill arbeta politiskt för Stockholm, för att förtroendevald stockholmare är något av det finaste jag kan tänka mig att vara. Jag vill arbeta med kulturen, med att utveckla en tätare och grönare stad för människor mer än bilar, och för alla människor, där vi tillsammans förebygger problem, och verkar för att alla oavsett bakgrund kan räknas till detta Tillsammans. En stad där vi tar hand om varandra, där vi tar ut de skatter vi behöver – men aldrig mer. En stad som präglas av rättvisa och frihet – som för en liberal aldrig behöver vara väsensskilda.

Jag kommer skriva om en rad sakområden den närmaste tiden här på bloggen, med kategorin ”Rasmusliberal 2014”. Det är inte heltäckande utan handlar om några av de frågor jag reflekterar över och vill arbeta med. Jag hoppas att det kan göra att du vill stödja mig i Folkpartiets provval, och i personvalet nästa höst!