Den personliga integriteten är en hjärtefråga för snart sagt alla liberaler: ett liberalt kärnvärde som samtidigt, i ett fungerande demokratiskt samhälle, har och måste ha sina gränser. Låt mig göra en något ofulländad men ändå användbar analogi med det liberala frihetsbegreppet, dvs att min frihet går så långt som dit där andras frihet skulle inskränkas.

Full frihet för var och en blir inte frihet för alla. Ibland måste vi också kompromissa också med integriteten, för den gemensamma friheten – att t.ex. vara tryggare mot brott, terroristdåd, fientliga anfall, eller att pensionen blir som den ska och bidragsfusk bekämpas – kan kräva sådant som kameraövervakning, signalspaning och register av olika slag.

Men integriteten kan bara inskränkas om det finns en bevisad och belagd nytta. Integriteten kan inte kompromissas bort för symbolpolitik eller falsk trygghet (eller för att slippa kanske mer effektiva men dyrare åtgärder). Om kameror på offentlig plats inte bidrar till att minska brottsligheten ska de inte sättas upp – däremot kanske polisen behöver punktmarkera och arbeta synligare (som t.ex. beskrivs i senaste Neo).

En sådan prövning av nyttan måste göras i varje enskilt fall där man vill sätta upp kameror, upprätta eller samköra register, avlyssna eller spana på ett sätt som inkräktar på en eller fleras integritet. Men den måste också göras övergripande, med en bedömning av de samlade integritetsbrotten. Annars är risken uppenbar för ”det sluttande planet” eller ”de små stegens tyranni”.

Det sluttande planet är särskilt tydligt i den fråga Alliansen nu tar sig an – den om alla register (se dagens SvD). Det kanske inte väger upp vågskålen för de mest engagerade FRA-fienderna och fildelningsförespråkarna, men för alla svenskar bör det kännas väldigt betryggande med en översyn av alla register och enklare insyn för medborgarna själva i alla tänkbara och otänkbara register där de kan finnas. En förstärkt och förtydligad skadeståndsmöjlighet stärker också den enskildes ställning gentemot staten.

Register finns dock inte enbart i offentlig regi. Alla företags registreringar – från mataffärens kundkort och kreditkortets koll på minsta inköp, till den totala överblicken över våra liv på internet där Google blivit den främsta aktören och symbolen – visar på vikten av att integritetsvänner ständigt håller garden uppe. Åt alla tänkbara håll.

Mark Klamberg bloggar som vanligt kunnigt och insiktsfullt. Mer: Mary Jensen, Johan Pehrson

Intressant om politik, integritet, register, FRA, fildelning, Google, kameraövervakning, sluttande planet, små stegens tyranni, Alliansen