Rödgröna dyrtider

Ett kan man säga om de rödgrönas budgetförslag: om de får makten att genomföra sin politik blir det dyra tider för många svenskar. För de företag som har unga anställda. För människor som vill investera och rentav bygga upp och använda en förmögenhet i sitt och andras företagande. För dem som de senaste åren har fått råd att köpa professionell hjälp hemma genom RUT-avdraget, alla de som har kunnat driva framgångsrika RUT-företag och alla dem som har fått jobb i de företagen. För skattebetalarna i stort som får se en lång önskelista av satsningar utan tillnärmelsevis samma engagemang i hur välståndet och resurserna att betala allt ska komma till.

Valet 2010 kommer till stor del att handla om jobben. Minns då vad en stabil ekonomi och stabila offentliga finanser betyder för framtidstron och utvecklingen i stort. Men framtidens framgångsrika, attraktiva Sverige byggs inte enbart av den rena ekonomiska politiken. Minns därför också värdet av en skola för kunskap, med alla de reformer det har inneburit under de gångna åren, reformer som långtifrån har kunnat slå rot eller börjat få effekt. Fråga er också hur jämställdheten kan bli bättre av att jämställdetsbonusen avskaffas – istället för att utvecklas, som Folkpartiet vill.

Sverige har inte råd med rödgröna dyrtider. Därför måste Alliansen bli omvald och få fortsätta sina reformer för ett i alla bemärkelser rikare och friare Sverige. Chanserna torde vara goda om debatten kommer att handla om vem som kan regera, om trovärdigheten inte minst i finans- och skolpolitiken. En ökande majoritet av svenskarna uttrycker ju sitt förtroende för att regeringen gör ett bra jobb.

Läs i DN skriver om höjda skatter med 24 miljarder inte minst för näringslivet; det konstateras att även 2010 års valrörelse kommer att handla om jobb eller bidrag och att mycket av de rödgrönas förslag fortfarande är oklart. Även SvD skriver, också om förnyade nedskärningar på försvaret.

Om detta skriver också Per Altenberg, Per Ankersjö, Adam Cwejman, Linnéa Darell, Anne-Marie Ekström, Runo Johansson (som tidigare också tagit upp liknelsen om ”Tobleronepolitik”), Kent Persson, Fredrik Sneibjerg, Christer Sörliden. Om alliansens chanser (veckans bloggdebatt): Raymond Svensson.

Intressant om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s