Böcker och berättelser berör – och berättar om sin tid. Många författare har genom tiderna haft åsikter och värderingar som vi i dag skulle se som mycket märkliga. I många verk speglas en svunnen tid där mycket har förändrats. Men dessa författare och dessa berättelser kan fortfarande ha något att säga oss – och underhålla oss med.
Tintins äventyr har varit lästa och älskade av barn och ungdomar i många generationer. I många av seriealbumen märks också mellankrigstidens politiska debatt och utveckling. Långtifrån allt skulle gå hem i dag. Världsbilden och människosynen har förändrats, till det bättre. Men äventyren är likafullt värdefulla, i sig och som dokument över sin tid. De förtjänar att läsas och upplevas igen, inte bara som litteraturhistoria, utan som en levande koppling tillbaka i tiden. Ibland krävs kanske förklaringar och introduktioner – vissa kan säkerligen, med lärare, föräldrar och kamrater, väcka diskussioner. Man kan rentav lära sig något om det som varit, om hur vi uppnått den bättre tid vi nu lever i, och om de utmaningar som påtagligt återstår.
Som SvD:s kulturchef Martin Jönsson påpekar är det också många andra fördomar eller ska vi säga stereotyper som sprids i Tintin-albumen – liksom i många andra verk, när man förenklar och humoriserar.
Kulturhuset backar nu glädjande nog från sitt i dag omtalade beslut att ta bort Tintin – och kanske mer av både barn- och vuxenlitteratur. Som kulturborgarrådet och min partivän i kulturnämnden Madeleine Sjöstedt kommenterar: ”Som liberal anser jag att fördomar bäst bekämpas genom yttrandefriheten och allmänhetens tillgång till litteratur, inte genom att biblioteken tar bort litteratur med ”fel” budskap. Det är just för att värna yttrandefriheten som vi har ett skattefinansierat Kulturhus i hjärtat av Stockholm.” Hur Kulturhuset landade är förstås något att fundera över, och yttrandefrihet och kulturens ställning är något som man behöver diskutera.
Vi ska självklart ta avstånd från illdåd och avskyvärdheter i historien. Men att börja rensa ut vissa författare och vissa verk är ett väldigt stort steg. Börjar vi ta bort Tintin och andra verk som delvis speglar en tidsanda som vi i dag inte vill kännas vid, var ska vi då sluta? Hur utslätade och tillrättalagda ska berättelserna vara? Vilken verklighet och vilken historia får barnens litteratur spegla?
Madeleine Sjöstedt: Bokbålens tid måste vara förbi, Oacceptabelt av Kulturhuset
Rasmus (liberal) 