Bakteriers växande resistens mot antibiotika är ett av de absolut största hoten mot mänskligheten. Att finna nya, effektiva antibiotika är avgörande för hälsa och liv. Under tiden kan vi alla hjälpa till – genom att inte använda antibiotika i onödan.

Klimatförändringar, krig och konflikter hotar människors livsvillkor på längre eller kortare sikt. Ett av de allra största hoten mot människors hälsa förtjänar dock också större uppmärksamhet: den växande resistensen mot antibiotika. Allt fler farliga bakterier blir motståndskraftiga mot allt fler antibiotika – och de sprids allt mer.

De största problemen med resistenta bakterier finns i andra delar av världen och Europa – men de sprids och påverkar även oss. Resistenta bakterier känner inga gränser. Men även i Sverige ser vi ökade problem. Den senaste tiden har t ex rapporterats om resistent MRSA bland nyfödda på Örebro universitetssjukhus (Dagens Medicin). Den mycket resistenta bakterien Clostridium difficile 027 som varit känd från bl a Danmark och Finland har samtidigt dykt upp även i Sverige och kostade i januari två patienter livet i Växjö (SvD). Multiresistenta bakterier är sedan länge ett problem som man tvingas möta och förebygga i svensk sjukvård.

Antiobiotika är ett underbart medel som har betytt stora framsteg för mänskligheten, och möjliggjort andra stora medicinska framsteg. Utan fungerande antibiotika skulle mycket vi idag tar för givet, som många operationer och kirurgiska rutiningrepp, omöjliggöras, försvåras eller medföra stora risker. Vi skulle i delar föras tillbaka till en sjukvård från före 1945.

Det är avgörande att vi kan få fram nya effektiva antibiotika. Få nya sorter har tillkommit de senaste decennierna. Ett problem är att det är dyr forskning – och eftersom den framtida användningen kommer vara oerhört restriktiv blir det svårt att få igen satsningarna. Därför krävs ett stort ansvarstagande från forskningsvärlden, den forskande läkemedelsindustrin och offentliga finansiärer, i internationell samverkan. Den europeiska satsning med bas i Uppsala som Vetenskapsradion rapporterar om i dag är mycket viktig (SR, SvD).

Sverige ligger bra till i en internationell jämförelse av såväl resistenta bakterier som antibiotikaanvändning – som glädjande nog dessutom minskar kraftigast hittills under 2000-talet, med åtta procent (SvD/TT). Även i Stockholm, där vi använder mest antibiotika, minskar användningen. Men även hos oss sprids alltså resistenta bakterier, och drabbar allt fler: både MRSA och VRE liksom tarmbakterien ESBL ökar (SvD). Och även om antibiotikaanvändningen minskar, finns fortfarande förbluffande felanvändning: 6 procent av recepten gäller fortfarande akut bronkit – luftrörskatarr, där antibiotika inte har någon som helst effekt.

Vi kan och måste arbeta mot bakteriehotet på flera plan: Forska fram nya antibiotikasorter, och under tiden bromsa och minimera resistensutvecklingen. Rena sjukhus med allt från ordentlig städning och handhygien till rätt isoleringsmöjligheter – med tillräckligt många vårdplatser, gärna i enkelrum – är A och O för att hejda smittspridning av resistenta bakterier. Och precis som med klimathotet kan vi  alla ta ett eget ansvar för att minska antibiotikaanvändningen. Be inte om antibiotikarecept i onödan. Det hjälper inte mot luftrörskatarren – och öroninflammationen går sannolikt över utan större problem, fast det kan ta några dagar.