Belgien väntas i dag besluta om aktiv dödshjälp för svårt sjuka barn. Eutanasi är en mycket svår fråga för en liberal, men jag känner med hjärta och hjärna att det är oförenligt med rättstrygghet och patientsäkerhet. Vi bör fortsätta säga nej till aktiv dödshjälp.

Bestämmer inte varje människa över sitt eget liv, så länge det inte skadar någon annan? Borde inte var och en också själv få bestämma när man vill avsluta sitt liv? Jag svarar som liberal självklart ja på den första frågan, liberalismens grundsats – men inte självklart på den andra. När rätten att avsluta sitt liv handlar om rätten till aktiv dödshjälp, riskerar den nämligen att stå i konflikt med den andra och omistliga delen av liberalismens grundsats: Just det att inte skada någon annan.
Svårt sjuka personer kan i dag avstå livsuppehållande åtgärder. Man kan också få smärtlindring, som minskar eller tar bort lidandet den sista tiden, även om det samtidigt påskyndar döden. Det kallas passiv dödshjälp. Men aktiv dödshjälp är något annat. Även om man har alla slags tänkbara säkerhetsmekanismer, läkarbedömning och psykiatrisk utvärdering, så finns alltid risken att något går fel.
Kommer människors sista önskan att alltid vara helt frivillig? Kommer vi att kunna vara fria från misstankar att människor väljer aktiv dödshjälp för att de inte vill vara en börda för omgivningen – även om det inte är så de uttrycker det? Kommer vi vara säkra på att människor inte ångrar sig – särskilt om de hinner förlora medvetandet innan dödshjälp blir aktuellt att utföra? Problematiken gäller inte minst att det handlar om fysiskt svaga, svårt sjuka människor, äldre – och nu, utifrån den belgiska diskussionen, kanske även minderåriga, omyndiga personer.

Frivillig dödshjälp är förstås ljusår ifrån dödsstraffet. Jag hyser inga dubier om att förespråkarna för möjligheten till dödshjälp har de allra bästa avsikter, men det finns liknande slags risker: att någon ”oskyldig” eller i grunden kanske ovillig drabbas. Dödsstraffet är förstås fel av alla tänkbara anledningar, men denna enda risk är för mig nog för att säga nej till aktiv dödshjälp. Det handlar om att i förtid avsluta en människas liv, 0ch jag vill inte att vi börjar flytta gränsen foch gör det normalt – även om det kan verka tryggt i våra stabila demokratier.
Aktiv dödshjälp finns i dag i några få länder (se karta ovan), men debatten är aktuell i fler. När Belgien nu väntas införa möjligheten för svårt sjuka barn att begära och få aktiv dödshjälp väcks ännu fler frågor. Det är en diskussion och en debatt som vi behöver föra, gång på gång.
SR: I dag kan sjuka barn få rätt till dödshjälp. SvD: Belgien delat kring dödshjälp för barn.