”Förskräckligt, fult, en fyraåring skulle göra det bättre! Fascistisk retorik, hör hemma i Sovjet! Hur blev svenskt husbyggande ämnet för närmast hatiska personangrepp och polarisering?”

Var tog kvaliteten och helhetstänkandet vägen i arkitekturdebatten? Det frågar jag mig i en artikel hos Fastighetsnytt.

”Klassisk tradition” borde prägla allt nybyggande, allt vad modernism heter ska rensas ut, och allt är arkitekternas fel. Så kan man beskriva den ena ytterligheten i arkitekturdebatten. En del politiker har tyvärr också hakat på; det ska byggas ”klassiskt” och ”vackert”. Vissa motståndare svingar i affekt egna invektiv. Hos de som önskar en saklig debatt om byggandets verkliga problem och utmaningar växer frustrationen.

Läs hela debattartikeln här.