Kategori: Publicerat

Glädjen i liberalismen

Liberaler måste ta kampen mot illiberala krafter. Men vi får inte glömma glädjen i det liberala budskapet. Glädjen i friheten att få leva våra liv, så som vi vill. Ett viktigt budskap också inför EU-valet. Det skriver jag i tidningen NU.

Kampen mot de krafter som vill riva ner den liberala samhällsmodellen, försvaret av de liberala värderingarna: Det är en viktig liberal kärnuppgift. Men den kan också kännas tung och allvarsam. Då måste vi komma i håg att lyfta fram glädjen i liberalismen. Budskapet om friheten att få leva våra liv som vi vill, om kultur och bildning, forskning och framsteg – det som gör liberalismen och de liberala samhällena attraktiva för så många. Det är angeläget inte minst i årets EU-val. Vårt liberala budskap om Europa andas konstruktiv glädje och framtidstro.

Detta glädjebudskap (?) för jag fram i en krönika i senaste numret av det liberala nyhetsmagasinet NU. Se texten utskriven under bilden på tidningssidan!

Det finns en glädje i liberalismen

Auktoritära regimer. Falska nyheter och faktaresistens. Hotande handelskrig. Populistisk högernationalism som firar framgångar i Europa, också på vår hemmaplan. Och, ännu större, klimatförändringar och antibiotikaresistens som kan försämra livsvillkoren drastiskt för hela mänskligheten.

Det är lätt att bli alarmistisk. Uppdraget att vara förkämpe för liberala värderingar, ett liberalt öppet samhälle, kan kännas tung. Låt oss då minnas: Det ryms en stor glädje i det liberala budskapet. Vi är alla liberala ledare, och vi har alla en del i att lyfta både allvaret och glädjen – inte minst i stundande Europaval.

Samtidigt som det är tydligt att liberalismen behövs mer än någonsin är frågan om vi liberaler pallar trycket? Senare tids konflikter och konvulsioner kanske ska ses som illavarslande tecken?

Nej. Jag är övertygad inte bara om att liberalismen behövs utan också om att Sveriges liberaler kan leva upp till de krav och förväntningar som vilar på oss.

Låt oss ta avstamp i allt det som förenar oss. Fortsätta vår livliga debatt om värderingar och sakfrågor. Men också bygga en stark organisation där vi för fram de gemensamma ståndpunkter vi landat i, för att gemensamt maximera stödet för den organiserade liberalismen. Liberalerna har inte de största ekonomiska resurserna – men vårt ”humankapital” är enormt. Genom att vi alla företrädare visar ledarskap klarar vi både engagerade, öppna inre debatter (ett adelsmärke för ett liberalt parti) och att vinna röster och utöva makt baserat på ett tydligt liberalt budskap.

Liberalismen är huvudfienden för de illiberala krafter som nu frustar av kamplust och framtidstro. Det borde ge oss en egen kämpaglöd. En brinnande iver att bygga skyddsvallar för liberala värderingar och för det öppna samhället.

Försvarskampen kan kännas tung och allvarsam. Det är då vi måste lyfta fram glädjen i liberalismen.

Liberalismens budskap är: Du får vara den du vill. Du ska ha möjlighet att bli ditt bästa jag. Att vara fri – och söka lyckan.

Liberalismen bygger samhällen där människors egna val är byggstenarna, där möten mellan individer är kittet som håller samman. Forskningens frihet för framsteg, mediernas mångfald, kulturens rikedom, konstens alla färger, böckernas alla sidor, musikens alla toner, idrottens styrka och snillrikhet. Vi frågar inte varifrån du kommer eller hur du ser ut, utan vart du är på väg och vad du vill göra. I städernas rika utbud. Bland skogar, fält och sjöar.

Vi tror på framtiden när människor får bygga den själva. På bildning och det goda samtalet.

Vi förnekar inte problem. Vi vet att lösningar kräver samarbete, att individer och länder blir starkare tillsammans.  Vi är inte obotliga optimister – vi vet att det krävs ansträngning och att människan behöver skyddas mot andra och sig själva. Men vi har ett glädjefyllt budskap. Vi försvarar friheten – att få odla vår trädgård, om vi vill. Att få leva det goda liv som vi själva valt.

Europavalet är ett tydligt exempel. Vi säger Ja till Europa. Men vi ser också hur ofullständigt EU är; hur man kan göra mycket mer, om man fokuserar på rätt saker.

Liberalismen är en negativ kraft mot dem som vill inskränka friheten. Men det är också en positiv kraft. För det goda livet, som vi själva väljer.

I stundande Europaval har vi möjlighet att lyfta både vårt negativa och vårt positiva budskap. Motståndskraften, och framtidstron.

– NU XY/2019, X april

Förenkla för företagarna

Det borde vara enkelt att vara företagare i Stockholm. Varför inte skapa en ”one stop shop”, ett kommunalt ”företagarkontor” för råd, stöd och service?

Företagsklimatet i Stockholm behöver bli bättre, för både stora och små företag. Många företagare som vill arrangera något upplever att det är krångligt, svårt att veta var man ska vända sig och inte alltid den högsta servicenivån när man söker kontakt med och hjälp av olika kommunala förvaltningar. Min egen utgångspunkt är de lokala företagarna på Kungsholmen Fortsätt läsa ”Förenkla för företagarna”

Liberaler med potential

Försvar för den liberala samhällsmodellen – och genomförandet av liberala reformer. Januariavtalet var nödvändigt. Nu måste Liberalerna blicka framåt.

Januariavtalet var ett svårt beslut för Liberalerna – men det innebär också starkt positiva liberala inslag. Om detta svåra men viktiga beslut har jag skrivit på SvD Debatt – där jag också vill lyfta det framtidsfokus som nu behövs. Liberalismen behövs och det liberala partiet har större potential än på länge. Fortsätt läsa ”Liberaler med potential”

Liberal ingen mittenposition

Liberalerna placeras ofta i mitten av politiska skalor. Men i värderingsfrågor är vi inte i mitten. Många av oss är liberaler både för att vi gillar kombinationen av marknad och välfärd – och för att vi är brinnande liberala individualister och rättighetskämpar.

NY KRÖNIKA I NU: Kluvna liberaler, antingen eller, både och… Ibland retas politiska motståndare och kommentatorer med oss liberaler (liberalpartister, tidigare folkpartister) för vår påstådda veliga mittenposition. Kluvenheten har dock en djupare grund. Fortsätt läsa ”Liberal ingen mittenposition”

Hotad men levande liberalism

Liberalerna har bara en framtid om vi är liberaler. Låter självklart? Jag skriver om liberala vägval i liberala nyhetsmagasinet NU.

Försvara det liberala samhället – och gå på offensiven mot illiberala samhällstendenser. Leverera liberala reformer. Och var synliga och relevanta i människors vardag. Det måste vara Liberalernas vägval framåt. Om vi inte är relevanta som liberaler – vad ska vi då överhuvudtaget ha ett liberalt parti till, frågar jag i min artikel om ”Liberalt vägval” i NU. Se nedan (hela artikeltexten under bilden på tidningssidan). Fortsätt läsa ”Hotad men levande liberalism”

Vardag och vision, för liberal opposition

Även liberaler i maktställning måste samtidigt stå i tydlig opposition – mot en illiberal samhällstendens. Vi behöver vara väsentliga i människors vardag, med en tydlig liberal vision.

Många liberaler har efter valet nått en maktposition, lokalt och regionalt. Kanske får vi snart också betydande inflytande över den nationella politiken. För liberaler är det dock viktigt att ständigt vara i opposition – särskilt mot illiberala tendenser, faktaresistens, populism och extremism. Vi behöver vara relevanta i vardagen – med en tydlig liberal vision. En vision om ett samhälle som inte behöver se ut på ett visst sätt, men som alltid ska garantera alla människor frihet. Om detta skrev jag i liberala nyhetsmagasinet NU:s senaste nummer, 48/2018. Fortsätt läsa ”Vardag och vision, för liberal opposition”

Borgerlig men ingen bracka

Är du borgerlig, min vän? Javisst, svarar jag!

Liberala nyhetsmagasinet NU ställer i senaste numret (48/2018) frågan om begreppet  borgerlig. Är det något positivt, och något värt att bevara och bejaka? För min del blev svaret ja. Här är mitt bidrag.

Rasmus Jonlund

Liberal och kulturnämndens ordförande, Stockholms stad

En borgerlig tillhörighet är inget att skämmas för. Som alla gruppetiketter är det ett begrepp som kan skava, och laddas med både positiv och negativ laddning. För mig överväger det positiva – kanske för att vara lite motvalls Fortsätt läsa ”Borgerlig men ingen bracka”

Gårdsförsäljning: Varför ska det vara så svårt?

Varför ska inte svenska vinodlare få sälja några flaskor till besökare? Är du emot småföretag och levande landsbygd? Men gårdsförsäljning handlar inte om näringspolitik – utan om alkoholpolitik.

Gårdsförsäljning av alkohol är återigen en het fråga i den politiska debatten. Få borde kunna vara emot att småskaliga svenska vinodlare kan sälja lite av sina produkter till besökare. Många ser positivt på turism och blomstrande vingårdar som kan bidra till en levande landsbygd. Och så kommer vi glädjedödare som säger: Nej, Fortsätt läsa ”Gårdsförsäljning: Varför ska det vara så svårt?”

Lagstifta för biblioteksfrid

Alla ska kunna vara trygga på biblioteket. Överallt. Vi behöver lagstifta om det jag kallar biblioteksfrid.

I SvD skriver jag tillsammans med Christer Nylander om att lagstifta om biblioteksfrid. Det behövs möjlighet att utfärda tillträdesförbud för personer som upprepade gånger hotar, trakasserar eller utsätter bibliotekspersonal eller besökare för våldshandlingar. Trygga och lugna bibliotek är en frihetsfråga – viktigast för de personer, kanske ungdomar utan trygga hemförhållanden, som behöver biblioteken allra bäst. Läs gärna fler av mina inlägg om #biblioteksfrid.

Vi kan göra skillnad, i smått och stort

Går det att påverka politiken och samhällsutvecklingen? Javisst – nya Fridhemsplan och dess kiosker är ett uppmuntrande lokalt exempel. Tillsammans kan vi också göra skillnad i de stora frågorna.

Låt mig avsluta veckan med en optimistisk betraktelse, med avstamp i det nära och lokala (och en insändare i lokaltidningen). 2016 har inneburit omvälvande händelser i världen och i vår närhet. Som enskild människa kan det kännas tufft och svårt att försöka påverka sin omvärld i en bättre riktning – men visst går det att göra skillnad. Det är förstås enklare i det lilla och vardagsnära – och här finner jag i höst exemplet nya Fridhemsplan, och dess kiosker. Med flera års opinionsarbete har vi lyckats påverka så att Fridhemsplan kommer att göras om, få mer torgkänsla och präglas mer av folkliv än biltrafik. Och i höst har vi lyckats rädda de uppskattade kioskerna på Fridhemsplan. Jag skriver ”vi” och menar politiker men framför allt Kungsholmsbor och andra som gjort sina röster hörda.

Steget är förstås långt från Fridhemsplan till de stora frågorna i världen – men jag menar att det går att påverka utvecklingen i stort liksom i smått. Den folkrörelse på webben som börjat ta form under devisen #jagärhär – att motverka näthat och rasism med positiva, kärleksfulla, konstruktiva och uppmuntrande kommentarer – är ett tecken. Världens progressiva krafter har mycket att göra men tillsammans kan vi göra skillnad.

I det lilla – insändare från Vårt Kungsholmen nedan.

Kioskerna visar att vi kan göra skillnad

Ibland kan det verka svårt eller rentav omöjligt att påverka politiken och omgivningen – men det går. Det visar exemplet Fridhemsplans kiosker.

Förslagen om ett nytt Fridhemsplan utan kiosker mötte stort motstånd. Vi var många, bland annat liberaler, som gladdes över omdaningen – men som också menade att platsen skulle förlora mycket av sitt syfte och sin själ utan kioskerna. Ett torg behöver små näringsidkare! Och se, det gick att påverka! Även för oppositionspolitiker och vanliga kommuninvånare.

Första segern var att kioskerna skulle få återvända. Andra segern var att de får återvända till den bästa platsen, dvs själva den breda trottoaren i söderläge utanför Åhléns.

Nu hoppas vi liberaler att de nya kioskerna kan bli i form av de Stockholmskiosker som tagits fram i en arkitekttävling. Och att vi kan få mer torghandel, kanske både matmarknad och loppis, även söder om Drottningholmsvägen.

Engagemang i vårt samhälle gör skillnad. Ibland märks det snabbt och konkret. Ibland tar det förstås längre tid än med Fridhemsplans kiosker. Men i de långsiktiga stora frågorna är det ännu viktigare att försöka påverka. Det går!

Rasmus Jonlund
Kungsholmsbo och kommunpolitiker (L)

Bild: ur Vårt Kungsholmen 10 december, nr 49, 2016.