Nya HBTQI-reformer behövs

Det liberala samhället är den bästa platsen i historien för HBTQI-personer. Men det betyder inte att reformerna är säkra – eller tillräckliga. Fortsatt reformarbete behövs, skriver Barbro Westerholm och jag i det liberala nyhetsmagasinet NU i dag. Läs artikeln nedan!

Homo-, bi- och transpersoner behöver starkare skydd

HBTQI-reformerna i Sverige har gått i stå. Det gäller bland annat barn i regnbågsfamiljer, och transpersoners rättigheter. Samtidigt växer nya hot fram, om ett mer antiliberalt samhällsklimat. Därför krävs hårt arbete på två fronter: Dels försvar av gjorda landvinningar. Dels genomförande av viktiga nya reformer.

Friheten för personer med annan läggning och livsstil än den traditionellt heteronormativa har vuxit enormt i Sverige och stora delar av världen de senaste decennierna. Det handlar om såväl ändrad lagstiftning, som attityder som gjort samhällen mer öppna och toleranta. Och runtom i världen har liberaler varit drivande och stått bakom viktiga reformer – i Sverige alltsedan en liberal justitieminister 1944 avkriminaliserade homosexualitet, vilket fortsatt med avskaffad sjukdomsklassificering, partnerskapslag och samkönade äktenskap. Jämsides med dessa stora och uppmärksammade förändringar har en rad andra ändringar av lagar och tillämpning förbättrat situationen för HBTQI-personer.

Men den positiva utvecklingen möter motstånd. Illiberala krafter vill vända utvecklingen, gå tillbaka i tiden och ta bort de lagar som gett oss samma mänskliga rättigheter som andra. Utvecklingen i flera europeiska länder är mycket oroande. HBTQI-personer görs till måltavla i rysk, polsk och ungersk agitation, för att nämna några länder. Och även i Sverige finns kvarvarande problem med diskriminering eller otillräckliga rättigheter, både i formell mening, och genom våld, hat och ringaktning som HBTQI-personer utsätts för. Ibland även från politiska företrädare. Att samma parti stundtals också använder HBTQI-personers rättigheter som ett slagträ mot andra minoriteter är knappast ett tecken på djupt engagemang.

Som liberaler kan vi aldrig acceptera att extremismen breder ut sig, oavsett om den har politiska eller religiösa förtecken. Varje enskild individ är vacker och fulländad i sin egen form och ska ha friheten att forma sitt liv som hon, han eller hen önskar. De liberala värderingarna om frihet och medmänsklighet ligger milslångt från extremisternas uppfattningar.

Reformtakten för HBTQI-rättigheter har samtidigt tappat fart under de senaste åren. Den nuvarande regeringen har tyvärr inte levererat på snart två mandatperioder och måste bytas ut om den inte är mäktig en förändring. Ett regeringsalternativ med starka konservativa krafter skulle samtidigt kräva stark liberal vaksamhet och kravställande. Det finns en rad förslag som kommande regering äntligen bör genomföra, om man menar allvar med att stärka allas frihet och lika möjligheter.

  • Kompetenslyft inom offentlig verksamhet för att ge hbt-personer ett bättre bemötande inte minst inom de stora och centrala välfärdsområdena, skola, socialtjänst, äldreomsorg, stöd för personer med funktionsnedsättning, osv.
  • Reformerad lagstiftning för juridiskt kön, könsbekräftande vård och förstärkt psykosocialt stöd för transpersoner.
  • Förstärkt skydd för hatbrott mot transpersoner.
  • Ytterligare satsningar på att förebygga hedersproblematik.
  • Översyn av diskrimineringslagstiftningen i syfte att mer effektivt hindra diskriminering av HBTQI-personer.
  • Stärkt skydd för HBTQI-flyktingar, med värnad asylrätt och rätt till familjeåterförening, även för personer som inte kunnat leva öppet tillsammans i hemlandet.
  • Ökat stöd till demokratibistånd med HBTQI-frågor.
  • Reformerad hiv-lagstiftning med bland annat avskaffad informationsplikt för personer utan mätbara virusnivåer.
  • Legalisering av värdgraviditeter och stärkt skydd för barn i regnbågsfamiljer.
  • Ökade insatser till HBTQI-personer med psykisk ohälsa

Debattens vågor går stundtals höga på kultur- och debattsidor, men personerna det handlar om kan hamna på undantag när rättighetsreformerna avstannar. HBTQI-personer riskerar att bli en del av ett glömt Sverige, om inte politiska företrädare tar ansvar för att göra snack till verkstad.

Rasmus Jonlund (L)
förbundsordförandekandidat HBT-Liberalerna

Barbro Westerholm (L)
riksdagsledamot

Tidningen NU 27 maj 2021

Kommentera

Logga in med någon av dessa metoder för att publicera din kommentar:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s