Elbehovet i Sverige kommer att vara fortsatt stort – inte minst vintertid. Om vi vill minska klimatgaserna och inte stå utan el de kallaste dagarna krävs en mix av åtgärder och energikällor. Ny och bättre kärnkraft bör inte räknas bort.

Det är adventsljusstakarnas och elstjärnornas tid – efter mörka november får vi äntligen frossa i belysning (vissa tjuvstartade, åtminstone med balkongbelysningen ska erkännas). I ett mörkt och kallt land behövs el till både ljus och värme. Med stora energiintensiva exportindustrier är el en helt grundläggande förutsättning för svensk tillväxt och välfärd.

Elen kommer också bli allt viktigare för transporter, på spår och i elbilar. El kan ersätta fossila bränslen, och bör förstås produceras av annat än kol, olja och gas för att minska klimatpåverkan – och vårt importberoende. Sverige behöver kort sagt mycket el även i framtiden.

Hur ska elen produceras? Det är en fråga som kräver svar. Görs inget riskerar vi i förlängningen framtida elavstängning under de kallaste vinterdagarna, som Svenska Kraftnät nu varnar för (Ekot):

”Kalla vinterdagar blir det risk för elbrist och svenska kraftnät kommer i så fall att släcka ner delar av Sverige.”

[Uppdatering 12 december:] Företrädare för Ingenjörsvetenskapsakademien varnar i dag också i SvD för följderna av en splittrad energipolitik: ”Det är också viktigt för industrin med en jämn tillförsel av el, ”elkvalitet”. Här ligger Sverige i dag i topp. Men med ökad andel väderberoende el är det möjligt att vi måste planera för fler strömavbrott.”

Att minska utsläppen av klimatgaser och samtidigt ha tillräckligt med el är en utmaning som kräver en mix av energislag, och av andra åtgärder. Energieffektivisering är nödvändig; många adventsljusstakar lyser redan med LED-lampor, och denna i dagarna Nobelprisbelönade tekniska innovation kommer att få stor betydelse. Förnybar energi från sol, vind, vatten och biobränslen måste utvecklas, bli effektivare och driftsäkrare, och byggas ut. Men det torde inte räcka under överskådlig tid. Den hotande framtida elbristen beror på att ålderstigna kärnkraftsreaktorer kan komma att stängas, utan att ersättas, redan inom några år. De sista kan komma att stänga på 2030-talet.

Solen lyser ofta med sin frånvaro under den mörka årstiden. Vattenkraften vill vi inte bygga ut i våra sista orörda älvar. Och visst blåser det om vintern i Sverige – vilket märkts de senaste dagarna. Men jämfört med en energikälla som står för 40 procent av den svenska elproduktionen räcker det inte långt. Och i Tyskland ser vi hur ”Energiwende” betyder ökat beroende av smutsig brunkol.

Kärnkraft är inte framtidens frälsning (åtminstone inte innan vi bemästrar fusionskraften). Atomenergin är naturligtvis långtifrån oproblematisk, från gruvbrytningen av uran över reaktorernas säkerhet till slutlagringen av farligt radioaktivt avfall i tusentals år. Som folkpartist kan man ibland framstå som kärnkraftsfanatiker, i så fall mest en reaktion mot motsvarande fanatism bland atomenergins motståndare. Vad det handlar om för mig som liberal är en pragmatisk syn på energipolitiken. Jag vill se framsteg, ljus och värme. Jag vill att detta ska kunna komma hela mänskligheten till del, utan att vi samtidigt förstör vårt eget klimat eller livsmiljön för oss och andra varelser på jorden. I den ekvationen har kärnkraften en given, pragmatisk plats.

Tyvärr har regeringsskiftet skapat stor osäkerhet kring kärnkraftens framtid i Sverige. Budskapen från Socialdemokraterna respektive Miljöpartiet skiljer sig radikalt. Och när energiministern Ibrahim Baylan (S) som i Ekot talar om att importera el – kanske finsk (ny?) kärnkraftsel – undrar man var verklighetsförankringen finns.

Det är helt enkelt kortsiktigt och dumt att avstå från en viktig energikälla, innan alternativ finns. Kol, olja och gas är inte sådana alternativ. Sol, vind och vatten kan bli det, men där är vi inte än. Nya kärnkraftverk kan bli både effektivare och säkrare, ge mer el för samma insats och leda till mindre och mindre farligt avfall. Den svenska energipolitiska uppgörelse som möjliggör ersättning med en ny reaktor när en gammal stängs, är kort sagt klok liberal pragmatism.