Kategori: Språk

Kultur & nöje, Språk, Stockholm 16 oktober, 201316 oktober, 2013

Ännu mer kultur och teater – i hela stan

Det sammanslagna Kulturhuset Stadsteatern har stora förutsättningar att skapa ännu mer intressant kultur. Nu blir förutsättningarna ännu bättre: i budgeten för 2014 ökar stödet från staden med 14,5 miljoner kronor. Samtidigt satsar staden med Folkpartiet i spetsen på barnkultur och läsning.

Kulturhuset Stadsteatern har påbörjat sin gemensamma framtid. Nya chefer och konstnärliga ledare är klara och de flesta har börjat sitt arbete. Två organisationer har blivit en, och i korsbefruktningen av olika konstområden kommer mycket nytt spännande, storslaget, nydanande och utmanande att kunna hända. Det fysiska huset, ett av Sveriges största besöksmål, är också som gjort för att vara en, mångfasetterad, sprudlande verksamhet under en hatt (taket var ju redan gemensamt). Nu börjar också de rent fysiska förändringarna: Kontor blir publika ytor, det som varit skrymslen och vrår kan också öppnas för och användas av besökarna på bättre sätt, trådlösa nätverk installeras…

En rejäl present kommer nu från Stadshuset och kulturborgarrådet Madeleine Sjöstedt: stödet, som på Stadsteatertiden höjdes med 20 mkr/år i två omgångar, ökar nu med ytterligare 14,5 miljoner kronor. Det är pengar som kommer att göra stor nytta, och ge mångdubbel effekt i kultur och kulturupplevelser för stockholmarna och alla andra besökare. Tack för det till Stockholms stad och alla stockholmare – jag är övertygad om att Kulturhuset Stadsteatern kommer att ”betala tillbaka” med ränta!

Kulturen fortsätter även att växa på andra sätt: 20 miljoner till barnkultur, för ett barnkulturår. Och lässatsningen på 15 miljoner kronor, kopplad till bibliotek och förskolor känns oerhört angelägen. Verksamheten med El Sistema ska byggas ut kraftigt. Vi fortsätter förstås också att satsa inte minst på bra, moderna bibliotek – som finns där människor finns, med ett utbud som lockar och efterfrågas, och kan vidga vyer.

Kulturen har förmåga att få människor att växa, och finna sig själva. Man kan lägga fram många instrumentella, nyttobetonade argument kring demokratiskt deltagande, bättre språkkunskaper, integration och delaktighet, tillväxt och en stads attraktivitet: i grunden handlar det om kulturen i sig. Och vi människors upplevelse av den.

Läs mer om stadens kultursatsningar 2014 här. Madeleine Sjöstedt bloggar.

Kunskap & skola, Språk 22 augusti, 201322 augusti, 2013

För fler barn i bokstavslandet

”Fem myror är fler än fyra elefanter” är en TV-legend som jag bara har en indirekt relation till. Även om dess betydelse för en generations språkutveckling kanske ibland överdrivs i historiens varma ljus, har tv-programmet med Magnus, Brasse och Eva haft en enorm genomslagskraft. Under och efter dess olika sändningstillfällen.

Utbildningsradions nya satsning, med bl.a. ”Livet i bokstavslandet”, har en annan bredd och skapas i en annan tid. Inte minst en tid när utbudet av såväl tv-kanaler som andra medier är så oerhört mycket större. Samtidigt är behovet av språk- och läsinsatser för barn större än på länge. Framför allt pojkars och unga mäns läsning – eller bristen därpå – oroar.

Skolan och biblioteken behöver göra tänka strategiskt för att stärka barns språkutveckling, och stimulera läslust. Regering och kommuner behöver fortsätta satsningar. Andra aktörer och initiativ, som det fackliga ”Läs för mig pappa”, är också angelägna. Läsning och språkkunskaper är en angelägenhet för hela samhället. Det handlar om Sveriges framtid som kunskapssamhälle – men framför allt om ett rikare och fullödigare liv för dem som erövrar språket och ”knäcker läskoden”.

Public service-satsningen från UR, som innehåller sex olika nya serier i TV och radio (DN), blir en viktig del i detta. Något att använda för skolor men även föräldrar, föreningar och andra som bryr sig om barnens framtid.

Jämlikhet, Språk 31 januari, 201328 oktober, 2013

Språk för integration

Språket torde vara den viktigaste vägen för integration för nya svenskar. Språket går hand i hand med jobbmöjligheterna – för de flesta arbeten är det viktigt att ha språket, och en arbetsplats är ofta ett av de bästa ställena att lära sig och använda det nya språket. Därför är det viktigt att de som kommer hit och ska stanna här, direkt får bra undervisning i svenska, och så snabbt som möjligt får kontakter med arbetsmarknaden.

Svenska för invandrare, SFI, har tyvärr sina brister. En utredning arbetar sedan halvtannat år för att öka valfriheten och invididanpassningen. En högskoleutbildad person behöver annorlunda utbildning än en analfabet, och så försöker man förstås redan jobba på många håll med SFI. Ett viktigt perspektivskifte är också att språkkunskaperna inte ska komma först, jobb sedan – utan att man ska arbeta parallellt med språkutbildning, praktik och jobb.

Folkpartiet, som ansvarar för utbildning och integration i regeringen, vill stärka individanpassningen ytterligare. Nu får den s.k. SFI-pengsutredningen tilläggsdirektiv. Hur ska SFI kombineras bättre med jobb och praktik? Hur ska undervisningen anpassas bättre till varje individ? Och hur ska utbildningen hänga ihop – utan hopp och risk att falla mellan stolarna från SFI till Komvux?

De tre ministrarna Björklund, Arnholm och Ullenhag skisserar utmaningar och lösningar på dagens DN Debatt. Det ska bli spännande att se det viktiga resultatet – av utredningen, och ännu viktigare längre fram när det omsätts i verkligheten. En bra start för vår nya jämställdhets- och biträdande utbildningsminister.

Läs också: SR Ekot.

Demokrati & ideologi, Ekonomi & arbete, Kunskap & skola, Språk, Utrikes & säkerhet 3 december, 20124 december, 2012

Mandarin-tider

Kinesiskägda Volvo PV kommer att satsa 30 miljarder i sina svenska fabriker. Och regeringen satsar på att införa kinesiska som ett av de moderna språken i grundskolan. Två nyheter på samma dag som såg ut som en tanke – en tanke om den nya värld och ekonomi som växer fram, och om ett litet exportberoende lands möjligheter i konkurrensen. Och de möjligheterna är, trots alla nya utmaningar från växande ekonomier och kunskapsländer, stora.

Både Volvos VD Håkan Samuelsson och utbildningsminister Jan Björklund ägnar sig åt investeringar. Om Volvos gigantiska investeringsprogram vittnar om att Sverige har mycket att komma med även när det gäller framtidens tillverkningsindustri, så pekar regeringens satsning på kinesiska på en vilja att behålla och stärka den positionen.

Kina, som i många århundraden var världens supermakt, ekonomiskt och kulturellt, är snart förmodligen åter världens största ekonomi. Kulturellt kommer man säkerligen också vilja hävda sig och bli mer intressant för omvärlden. Vi kan och måste förstås hoppas och tro att den omvandling vi nu ser också innebär en utveckling mot mer demokrati och mänskliga rättigheter – liksom ett socialt mer jämlikt Kina.

Kunskap är det lilla landets, och det lilla språkområdets, styrka i framtiden. Jämte övriga satsningar på kunskapsskola, högskolor och forskning är regeringens ambition att svenska grundskoleelever ska kunna lära sig världens största lands språk, strategisk. Framåtblickande i dag – nödvändigt i morgon.

Är det något jag själv – som säkert många andra – önskar är det att jag hade lärt mig och kunnat mer och fler utländska språk. Häromveckan fick jag veta att en bekant snart beger sig till det demokratiska Taiwan för att lära sig just kinesiska. Det är sällan för sent.

Ekot om Volvo-investeringar, Ekot och SvD om kinesiska i grundskolan, Jan Björklunds nyhetsbrev, Lotta Edholms blogg.

Kultur & nöje, Språk 17 februari, 2008

Ord i rättan tid om omåttligt använt ord

Kränkt är ett ord som det gått sådan inflation i att det knappt längre går att använda – liksom pojken som skriker varg för många gånger, har det tappat sitt värde. Själv är jag så skeptisk att jag tar många ”jag är kränkt”-utsagor med en stor nypa salt.

Ur det perspektivet är Maciej Zarembas i dag inledda artikelserie Först kränkt vinner i DN verkligen ord i rättan tid. Zaremba slår åter gång på gång huvudet på spiken. Jag baxnar, förfäras och småler om vartannat.

Även det mer specifika ämnet, som verkar vara den urgrävda lärdoms- och lärarauktoriteten på Lärarhögskolan i Stockholm, tycks verkligen moget för granskning. Högskoleminister Lars Leijonborgs beslut att inlemma Lärarhögskolan i Stockholms universitet kom också i rättan tid.

Pingat på intressant.se. Läs även andra bloggares åsikter om kränkt, Lärarhögskolan, Zaremba, Leijonborg

Rasmus (liberal)