Coronapandemin stoppar vårt traditionella nationaldagsfirande. Nästa år hoppas jag vi kan samla tusentals Kungsholmsbor och andra i Rålambshovsparken igen.
Som så mycket annat får nationaldagsfirandet ske i det lilla, privata formatet – och digitalt, på nätet. Digitalt blev också årets nationaldagstal från mig som Kungsholms-ordförande. Här ser ni en kortversion av filmen, och kan läsa mitt tal. Längst ned hela det filmade talet.
En annorlunda 6 juni
I dag är det Sveriges nationaldag och vi är vana att kunna fira den tillsammans. Här i Rålambshovsparken brukar det vara fullt av stånd med utställningar, mat, försäljning – och tusentals kungsholmsbor och andra som vill fira 6 juni. I år är det annorlunda, som så mycket annat i coronans tid. Fortsätt läsa ”Fira Sverige i coronans tid”→
Tillsammans klarar vi coronakrisen, om vi tar ansvar för oss själva och varandra. På Kungsholmen och i Stockholm arbetar de kommunala verksamheterna hårt för att värna de mest sårbara i vårt samhälle. Och vi måste också värna vårt öppna, fria samhälle i sig. Håll ut, håll avstånd och håll ihop!
Just nu genomgår vi den största prövning många av oss svenskar förhoppningsvis någonsin kommer att uppleva. En pandemi som kommer att prägla en generation. För de flesta av oss är den förändrade vardagen och de långsiktiga följderna hanterliga. Andra drabbas värre och alltför många mister sina liv, eller mister en anhörig eller vän.
Denna kris prövar vårt samhälle, och oss som individer. Kommer vi klara att skydda de som är sårbarast för viruset? Kommer vi klara att ta ansvar och följa rekommendationer – till exempel inte trängas på uteserveringar även om solen ligger på och isoleringen känns tuff. Kan vi förvalta den frihet vi äger? Kommer vårt öppna fria samhälle påverkas? Fortsätt läsa ”Corona kräver uthållighet – ta ansvar!”→
Ordförande för Kungsholmens stadsdelsnämnd blir mitt politiska värv de kommande fyra åren. Nu är jag nominerad av Liberalernas representantskap i Stockholms stad.
Över 70 000 invånare – som en ganska stor svensk stad. Ett ansvarsområde som omfattar bland annat ”kommunal förskola, äldreomsorg, Fortsätt läsa ”Kungsholmsordförande”→
Kultur är något som alla barn och unga borde få ta del av. I Stockholm subventioneras skolbarns besök hos det fria kulturlivet – men tyvärr dras budgeten ner. Folkpartiet vill istället satsa mer på skolbarns kulturupplevelser.
KULTUR FÖR UNGA. Teater Giljotin är en av kulturproducenterna inom Kulan, kultur för skolbarn.
För att barn och elever i förskola och skola ska få ta del av kultur av god kvalitet subventioneras besök hos det fria kulturlivet. Skolorna får en rabatt på ordinarie biljettpris, den s k Kulan-premien. På en särskild webbplats finns utbudet presenterat och där kan skolorna välja bland föreställningarna. I fjol utökade vi från Folkpartiet och Alliansen budgeten för Kulan-premien och gjorde bl a en särskild satsning på värdegrundsfrågor och mänskliga rättigheter. Skolbarnens och elevernas kulturbesök nådde också en toppnivå.
I vår oppositionsbudget för 2015 vill vi ha kvar den extra miljonen till skolbarnens kultur. Istället sker nu en reell minskning av budgeten jämfört med 2014.
För att få svar på några frågor om Kulan-premien har jag ställt en interpellation till det socialdemokratiska kulturborgarrådet Roger Mogert. Se nedan. Tyvärr väljer den nya rödgrönrosa majoriteten att satsa mer på byråkrati – 7 miljoner till kultursekreterare som ensamt alltså är mer än hela den krympta budgeten för Kulan-premien. Det är synd, särskilt som värdegrundsfrågorna känns mer aktuella än någonsin.
Kulanpremien och Kulanwebben som resurs för kulturupplevelser i förskola och skola
Kulturella upplevelser erbjuder en kanal att lyfta och diskutera viktiga frågor om den egna personen, andra människor, den större omvärlden, och de egna och samhällets värderingar. Kulturskolan är därför en oerhört viktig verksamhet i Stockholm, där det är viktigt att avgifterna hålls nere och att familjer med svårare ekonomiska omständigheter kan få nedsatt avgift samt att utbudet innehåller något för alla.
Men barn ska också få ta del av kultur under skoltid. Det fria kulturlivet erbjuder ett rikt utbud av professionell kultur som vi vill ska komma Stockholms skolbarn och elever till del. På riksplanet tog Alliansen initiativ till Skapande skola som stödjer skolan i kontakt med professionella kulturupplevelser. I Stockholm finns Kulan-premien och kulanwebben. Kulanpremien innebär att ett urval av det fria kulturlivets scenkonstutbud riktat mot förskola och skola subventioneras med en rabatt på ordinarie biljettpris. Kulanwebben är en mötesplats där förskole- och skolpersonal själva kan botanisera bland kulturutbudet och välja en föreställning att ta del av.
På Kulanwebben kan skolans personal hitta ett utbud (upplevelser och resurser för skapande) som passar undervisningen, få skräddarsydda tips, få smakprov på arrangemang genom film, bilder och ljudklipp. Det finns också möjlighet att prenumerera på nyhetsbrev, tipsa en vän, sätta ut ”kontaktannonser” till kulturlivet och bli inbjuden till utbudsdagar och mötesplatser. Här kan alltså förskollärare, lärare och skolpersonal snabbt och på sina egna villkor själva fundera, botanisera och välja helt själva vad som passar deras barn och elever utifrån en aktuell föreställning.
Bakgrunden när Kulan skapades att vi ville få till stånd enklare och bättre relationer mellan skola och kulturliv i Stockholms stad. Målet var att alla barn och unga i Stockholms skolor har likvärdig tillgång till professionella kulturupplevelser och likvärdiga möjligheter till eget skapande.
Under 2014 var budgeten för Kulan 7,75 mkr varav 7,3 mkr utnyttjades. Under året noterades toppsiffror vad gäller av antalet deltagare och besöken ökade med 16 procent jämfört med 2013. Totalt var omfattningen av besök den största sedan subventionen infördes år 2000, med 123 000 besök vilket motsvarar 71 procent av stockholmarna mellan 1 och 18 år. Det vill vi ska fortsätta.
2014 utökades Kulanpremien i en särskild kampanj kring de viktiga frågorna om värdegrund. Kulturförvaltningen dubblade under 2014 premien för att kunna erbjuda ett särskilt rabatterat utbud på teater, dans och musik för lyfta värdegrundsfrågor och arbetet med mänskliga rättigheter. Bakgrunden var då aktuella händelser med antisemitiska och nazistiska förtecken. Den senaste tiden har vi sett att det tyvärr inte finns mindre anledning att fortsätta med breda satsningar för att motverka främlingsfientlighet och antisemitism.
Tyvärr står Kulan under 2015 inför krympande resurser. Den nya majoriteten minskar anslaget till 6,85 mkr, 900 000 kronor mindre än utrymmet 2014 och 450 000 kronor mindre än vad som hann utnyttjas. Folkpartiet vill gå motsatt väg och bygga vidare på de framsteg som har gjorts. En utbyggnad och ett ökat användande behöver byggas ut successivt, inte motverkas.
I vår budget föreslår vi 2 miljoner kronor mer än majoriteten. Det innebär en utökning med 1,1 mkr jämfört med 2014, för att ännu fler barn i Stockholm ska kunna få ta del av och skapa kulturupplevelser av hög kvalitet.
Med anledning av detta vill jag ställa följande frågor till kulturborgarrådet Roger Mogert:
1. Hur har borgarrådet kommit till slutsatsen att man inte bör satsa på att utöka Kulans verksamhet utan istället skära ned på verksamheten?
2. Hur kan borgarrådet garantera att kvaliteten på Kulans utbud inte försämras i och med nedskärningen?
3. Hur avser borgarrådet arbeta för att stärka förskolors och skolors möjlighet att själva välja att ta del av olika professionella kulturupplevelser som en del i den pedagogiska verksamheten?
4. Hur anser borgarrådet med anledning av detta stärka arbetet med kultur som resurs för att arbeta med värdegrundsfrågor och mänskliga rättigheter i förskola och skola?
Fler barn borde få gå i förskolan. Fler kvinnor borde kunna få arbeta. Offentliga bidrag ska inte motverka jämställdhet och integration – därför måste vårdnadsbidraget avskaffas.
FÖRSKOLANS FÖREGÅNGARE. En tysk kindergarten omkring år 1900. Målning av Hugo Oehmichen, foto från Wikimedia.
För den som värnar jämställdhet och jämlika livsvillkor finns all anledning att främja förskolan. Där får barn leka i och utvecklas tillsammans med andra – och båda barnets föräldrar kan arbeta. Det sistnämnda är viktigt både för individen, familjen och samhället.
Framför allt är det angeläget att kvinnor kan ta full plats i arbetslivet och ekonomin, inte minst för kvinnorna själva sett till livsinkomsten, framtida pension, och personlig handlingsfrihet. För ensamstående är förskolan förstås än viktigare.
Alla förskolans fördelar blir därmed också vårdnadsbidragets nackdelar. Det leder till att färre barn går i förskolan, och till att fler kvinnor jobbar mindre eller inte alls, tar större eller hela ansvaret för hus och hem, får lägre inkomst, mindre pension och minskad frihet. Vårdnadsbidraget är helt enkelt som uttänkt för att upprätta och upprätthålla könsrollerna som inskränker framför allt kvinnors liv.
Jämställdheten i Sverige utvecklas för långsamt och som jag skrev i går börjar strukturerna märkas och befästas i samband med familjebildningen. Innan dess lever kvinnor och män generellt jämställt. Föräldraförsäkringen och en tredje pappamånad är därför ett viktigt politiskt förslag med bred verkan.
Vårdnadsbidraget påverkar färre. Dels för att det inte finns i alla kommuner. Dels för att det i större utsträckning tas ut av familjer och i områden med en mer utsatt social och ekonomisk situation, och inte sällan relativt nya invandrare. Det gör vårdnadsbidraget ännu värre ur ett liberalt perspektiv: när fler invandrarkvinnor uppmuntras stanna i hemmet, och färre barn till invandrade föräldrar går i förskolan, motverkas både jämställdhet och integration – i generationer.
Jämställdhetsminister Maria Arnholm och integrationsminister Erik Ullenhag argumenterar väl för Folkpartiets politik för förskola, jämställdhet och integration – och mot vårdnadsbidraget – på SvD Brännpunkt i dag: Vårdnadsbidraget befäster utanförskap.
Barngrupperna i Stockholms förskolor fortsätter att krympa. Skolområdet är ett av exemplen på hur Stockholm med Folkpartiet och Alliansen står sig väl jämfört med S-styrda Malmö och Göteborg.
FLER I STOCKHOLM. Förskolan Solviksängen i Bromma är en av det ökande antalet förskolor i Stockholm. Bild från Wikimedia/Bysmon.
Den som undrar över hur ett rödgrönt styre kunde se ut i Sverige och Stockholm kan betrakta Göteborg och Malmö. På riksnivå råder rödgrönt dunkel och mörkläggning, men den kommunalpolitiska verkligheten kan vara väldigt avslöjande. För Stockholms del är det förstås relevant att betrakta våra andra två storstadskommuner, men det är intressant även ur riksperspektiv. När få svar ges om det rödgröna ”regeringsalternativet”, är storstäderna med 300 000 respektive en halv miljon invånare, med den mångsidiga kommunala verksamheten, metropolernas komplexa utmaningar, resurser och internationella nätverk, sannolikt de mest relevanta studieobjekten.
Den politiska sammanhållningen och de ekonomiska resultaten har det varit si och så med. Förra mandatperioden sprack den rödgröna koalitionen i Göteborg då Vänsterpartiet hoppade av (GT)
Sakpolitiskt står skolan i fokus i rikspolitiken och för en folkpartist. Och där står sig Stockholm mycket starkt. Inte minst i jämförelse med Göteborg och Malmö.
Det gäller såväl skolresultat (Stockholmsbloggen) som i resurser och fördelning efter skolors socioekonomiska utmaningar och elevers olika behov sett till familjers utbildningsbakgrund, förankring i arbetslivet m m (Lotta Edholm). (För den som vill se en riktig liberal framgångshistoria kan man vända sig till Landskrona, förvisso mycket mindre men med socioekonomiska utmaningar och skolresultat som behövde vändas – och har vänts med Folkpartiet vid makten).
Förskolan är kommunalt en lika stor fråga som skolan. En stor diskussion i Stockholm och hela Sverige gäller förskolegruppernas storlek (sedan behöver vi också jobba med kvaliteten och t ex fler utbildade pedagoger). Även här är det relevant att jämföra våra tre storstäder. Jag minns själv från min tid i Göteborg den eviga frågan om för få förskoleplatser, och problemet verkar inte ha blivit mindre sedan jag flyttade från stan.
Medan Stockholm sedan 2006 har minskat barngruppernas storlek, från 16,6 till 14,8 barn per grupp, har både Göteborg och Malmö ökat sina från 17,1 till 17,6 (Lotta Edholm, Folkpartiet i Stadshuset). Det verkar finnas en enhetlighet i det S-styrda, rödgröna misslyckandet…
Det lokala liberala engagemanget för Kungsholmens parker fortgår. Det går också ihop med vårt sociala liberala engagemang, om trygghet för alla i samhället. Som framgått tidigare har vi nu gjort bedömningen att det är lämpligt att helt stoppa alkoholförtäring i Kronobergsparken (se FP Kungsholmens blogg). Vi fick mothugg med oro från en boende nära Rålambshovsparken i förra numret av Vårt Kungsholmen, och svarar i det färska numret av samma tidning. Se klipp ur tidningen nedan och hela texten inklippt därunder.
Svar om trygga parker i Vårt Kungsholmen 30 mars 2013.
Folkpartiet vill göra alla parker tryggare
Vi i Folkpartiet arbetar träget och sedan länge för att göra alla Kungsholmens parker bättre, trevligare och tryggare. Våra kampanjer och våra initiativ i stadsdelsnämnden de senaste åren framgår bl.a. i denna tidning och på vår blogg fpkungsholmen.wordpress.com.
Alla Kungsholmens parker och grönstråk har olika förutsättningar och möjligheter. Det ger också alkoholhanteringen lite olika förutsättningar beroende på plats. Förbud har inget som helst egenvärde. Att kunna dricka ett glas vin i en park en varm sommarkväll är ett viktigt värde för många. Vi måste möta problem pragmatiskt och göra bedömningar för varje plats och tid.
Kronobergsparken och Rålambshovsparken skiljer sig t.ex. åt i läge, storlek och karaktär. Vi har nu gjort bedömningen att det är rimligt med ett fullt alkoholförbud i Kronis. Rålis möjligheter och utmaningar ser lite annorlunda ut, den ligger t.ex. inte lika nära bostadshus. Även i Rålis arbetar vi för ökad trygghet och har föreslagit att alkoholförbudet kunde inträda tidigare om kvällarna.
Alkoholens skadeverkningar i samhället ska mötas på många sätt. Samtidigt som vi strävar efter de bästa lösningarna för olika platser behövs andra insatser för att hjälpa människor med alkoholproblem och förebygga bråk och fylleri – bra beroendevård, synliga poliser, trygga uppväxtvillkor och bra utbildnings- och jobbmöjligheter.
Rasmus (liberal) 
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.