Tagg: Kungsholmen

Utveckla Norr Mälarstrand – för alla

Norr Mälarstrand har potential att utvecklas. Fler verksamheter och platser för folkliv är välkomna – men vattenkontakten måste vara också möjlig för alla, inte bara dem som betalar för sig.

PLATS MED POTENTIAL. Norr Mälarstrand behöver utvecklas. (Wikimedia/Holger Ellgaard.)
PLATS MED POTENTIAL. Norr Mälarstrand behöver utvecklas. (Wikimedia/Holger Ellgaard.)

Utvecklingen av Norr Mälarstrand har diskuterats länge. Från Folkpartiets sida vurmar vi både parker och andra offentliga platser, och vill se mer folkliv runtom på Kungsholmen. Då har Norr Mälarstrand stor potential – i dag mestadels en vacker promenadsträcka men med några undantag inte så mycket mer. Det vill vi ändra på, inte minst området mellan Stadshuset och Kungsholmstorg.

Staden har lagt fram ambitiösa planer för Norr Mälarstrand (Vårt Kungsholmen). Det handlar inte minst för platsen vid Kungsholmstorg, som kanske har störst potential – men som symtomatiskt nog saknar ett självklart och vedertaget namn. ”Vid Preem-macken” får ofta räcka – och mer än så vill vi väl med Kungsholmens och kanske Stockholms finaste strand/kaj-område, i sitt soliga söderläge?

Men det finns invändningar mot planerna för Norr Mälarstrand. Stadsmuseet har kritik utifrån sin kulturhistoriska expertis om kulturmiljön.

Det är synpunkter som behöver vägas in i en helhetsbedömning, som jag säger till Vårt Kungsholmen i dag.

Jag och Folkpartiet tycker att det är viktigt att alla har tillgång till vattnet, kajen och promenaden – oavsett plånbokens tjocklek eller eventuell funktionsnedsättning. Vi ser gärna fler serveringar, caféer, sjömack osv, och fler och enklare möjligheter att ta sig över gatan ner mot platsen vid vattnet. Men visst är den fantastiska utsikten uppifrån Kungsholmstorg ner mot Riddarfjärden också värd att värna?

Norr Mälarstrand behöver utvecklas, men vi ska inte göra misstag som missar helheten.

Uppdatering: Efter sitt på kulturhistoriska grunder kritiska remissvar om Norr Mälarstrands-planerna, kritiserades Stadsmuseet bl a för att bara ta hänsyn till utsikten och inte människor (Stockholmdirekt/Vårt Kungsholmen). Jag försvarade museet och förklarade dess roll – som inte är att främja bostadsbyggande eller ”roliga caféer” (även om de inte har något emot sådant, givetvis), utan just att uppmärksamma kulturmiljövärdena (Stockholmdirekt/Vårt Kungsholmen).

Riv Tekniska nämndhuset – och bygg 500 bostäder

Inga nya bostäder på Kungsholmen, inga nya arbetsplatser vid Gullmarsplan. Den rödgrönrosa majoritetens kursbyte gör många stockholmare till förlorare.

ALTERNATIV ANVÄNDNING? (Idébild för nybyggnation istället för Tekniska nämndhuset, från Stockholms stad).
ALTERNATIV ANVÄNDNING? (Idébild för nybyggnation istället för Tekniska nämndhuset, från Stockholms stad).

Strategin var tydlig och positiv: genom att flytta ut kommunala förvaltningar och bolag från innerstaden skulle flera förorter få viktiga tillskott av nya arbetsplatser. Samtidigt ville Folkpartiet och Alliansen möjliggöra för nya verksamheter och inte minst fler bostäder på t ex Kungsholmen. En strategi som många och däribland jag applåderat. Flera flyttar har redan skett, t ex av kulturförvaltningen, men en av de största och viktigaste stoppas nu av den nya rödgrönrosa majoriteten: Tekniska nämndhuset verkar bli kvar på Kungsholmen.

Att de rödgrönrosa överger Alliansens strategi betyder att det inte blir något nytt tekniskt förvaltningshus vid Gullmarsplan. Det innebär inte bara färre arbetsplatser, utan också stopp för de bostäder som samtidigt skulle byggas -bakom kontorshusets skärm mot trafikbullret.

För Kungsholmen innebär stoppet ca 500 färre bostäder, när inte Tekniska nämndhusets tomt kan användas för nya och för dagens Stockholm mer ändamålsenliga behov. Det är en förlorad chans till en mer stadsmässig miljö och ny, vacker arkitektur i ett av stans mest centrala lägen, vid Kungsbron och Klara sjö.

De stoppade planerna för Tekniska nämndhuset har kritiserats skarpt och med rätta inte minst av Folkpartiet och Lotta Edholm (bland annat också för bristande jämställdhet i besluten att behålla traditionellt ”manliga” arbetsplatser i innerstaden, till skillnad från traditionellt kvinnodominerade förvaltningar; Direktpress). Björn Ljung, Kungsholmsliberal i stadsbyggnadsnämnden, och jag följer upp i veckans Vårt Kungsholmen – se nedan. Uppdatering 21 april: Nu även i Mitt i Kungsholmen (se nedan).

VÅRT KUNGSHOLMEN 18 april 2015.
VÅRT KUNGSHOLMEN 18 april 2015.

Riv Tekniska nämndhuset

Stockholm behöver fler bostäder – och fler arbetsplatser, över hela stan. Genom att flytta ut de tekniska förvaltningarna från innerstaden kunde vi både få arbetsplatser i det växande klustret vid Gullmarsplan – och minst 500 bostäder på Kungsholmen.

Störst potential finns om vi river nuvarande Tekniska nämndhuset och bygger nytt. Då kan det bli betydligt fler än 500 bostäder. Det skulle också ge chansen till ett betydelsefullt arkitektoniskt tillskott i ett av stans mest centrala lägen vid Kungsbron.

Tyvärr backar den nya majoriteten från Folkpartiets och Alliansens strategi. Kommunala förvaltningar ska

MITT I KUNGSHOLMEN 21 april 2015.
MITT I KUNGSHOLMEN 21 april 2015.

helt plötsligt inte flyttas ut enligt de tidigare planerna. Tekniska nämndhuset verkar bli kvar. Det betyder färre arbetsplatser i ytterstaden – och färre bostäder i innerstaden.

Den rödgrönrosa röran har svårt att enas om några nya positiva beslut – men tar gärna chansen att sätta stopp för Folkpartiets och Alliansens. Stockholmarna, oavsett var de bor i stan, är att beklaga.

Rasmus Jonlund (FP)
Kommunfullmäktige, vice ordförande kulturnämnden

Björn Ljung (FP)
Kommunfullmäktige, gruppledare stadsbyggnadsnämnden

Förhastat och för litet för Fridhemsplan

Det är bra att trafiksäkerheten förbättras vid S:t Eriksgatan. Men staden missar chansen till ett riktigt helhetsgrepp på Kungsholmens centrala plats.

Nu är det extra trångt i korsningen S:t Eriksgatan/Fleminggatan. Det är bra att man bygger om för högre trafiksäkerhet, men tyvärr löser man bara en del av det som behöver ordnas. Folkpartiet har länge arbetat för en helhetslösning för Fridhemsplan, vilket jag också skrivit om flera gånger på bloggen och i lokaltidningarna. Nu missar staden chansen till ett sådant helhetsgrepp, och Kungsholmens centrala stråk och plats kommer att fortsätta domineras av trafik, asfalt och betong. Jag skriver om detta i senaste numret av Vårt Kungsholmen. Se nedan!

VÅRT KUNGSHOLMEN 14 mars 2015.
VÅRT KUNGSHOLMEN 14 mars 2015.

För lite och förhastat på Fridhemsplan

Ombyggnationen för större säkerhet vid S:t Eriksgatan, Fleminggatan och Fridhemsplan är välkommen. Även om det gärna hade kunnat gå fortare. Men framför allt är ombyggnaden som sker för liten.

Staden borde ha tagit chansen till ett helhetsgrepp på området mellan Fridhemsplan och S:t Eriksbron. Där borde man anlägga ett torg vid Fridhemsplan, som Folkpartiet länge förespråkat: Mer grönska och plats för människor i soligt söderläge, istället för dagens trafiktunga asfaltsplan. Det är oklokt att skynda fram med den komplicerade planen för kvarteret Väktaren – med gallerian, höjningen av husen och nybyggnation på innergården – utan att se till helheten. I en helhetssyn ingår givetvis såväl trafik som bostäder, kommers och kultur.

Förändringarna vid Fridhemsplan blir nu sammantaget sämre än de hade behövt bli. Trafiksäkerheten kan inte vänta. Men chansen till en större positiv förändring av stadsrummet riskerar att gå staden förbi. Det blir både för lite och förhastat.

Rasmus Jonlund (FP)
Kommunfullmäktige, Kungsholmsliberal, vice ordförande kulturnämnden Stockholms stad

Bostäder och torg på Fridhemsplan

Fridhemsplan kan bli ett grönskande torg med mer plats för människor – och vi kan bygga för både bostäder, kommers och kultur. Men Folkpartiet kräver en helhetslösning.

Kvarteret Väktaren, med bl a Åhléns, har varit ämnet för en lång diskussion. Stora planer finns för om-, ut- och nybyggnad med bostäder, galleria och annat. Från Folkpartiets sida har vi varit motsträviga – inte för att vi inte vill se fler bostäder, och inte heller för att vi har något emot handel och folkliv. Tvärtom vill vi se mer av folkliv på Fridhemsplan, men vi vill att man tar ett helhetsgrepp. Planerna för kvarteret Väktaren behöver ses över samtidigt som man satsar på att bygga om Fridhemsplan och Drottningholmsvägen. Vi upprepar vårt förslag om ett torg, där de många bilfilerna får flytta in i skuggan, den breda meningslösa mittrefugen slopas, och vi kan få en långsmal torgbildning i soligt söderläge – med plats för folkliv, serveringar och grönska. I stadsplaneringen av området behöver vi tänka på både bostäder och handel men också kultur.

Tillsammans med Kungsholmsliberalerna Björn Ljung från stadsbyggnadsnämnden och Maria Johansson i stadsdelsnämnden skriver jag i senaste Mitt i Kungsholmen (eftersom texten skickades in för ett tag sedan blev det min numera f d titel som ordförande). Se nedan!

Vi vill ha bostäder och torg vid Fridhemsplan

MITT I KUNGSHOLMEN 17 februari 2015.
MITT I KUNGSHOLMEN 17 februari 2015.

Planerna för kvarteret Väktaren, med omfattande om- och nybyggnad, verkar vara på väg mot beslut. Från Folkpartiet tycker vi att det är mycket olyckligt. Staden riskerar att missa chansen till en helhetslösning för Fridhemsplan.

Stockholm och Kungsholmen behöver fler bostäder, inte minst hyresrätter. Fridhemsplan, Kungsholmens centrala och urbana plats, behöver ett lyft, och gärna intressant handel och kultur. Ombyggnad och utveckling av kvarteret Väktaren kunde vara en del av detta. Därför bör ett beslut om Väktaren inte tas förhastat och isolerat.

Istället för att besluta om enstaka delar och kvarter vill vi se ett helhetsgrepp för bostäder, kommers, kultur och trafik. Husen, deras höjd, fasader och innehåll är bara en – men en viktig – del.

Gör ett torg av Fridhemsplan. Modernisera trafiklösningarna, ge mer plats för människor, grönska, caféer och torghandel i soligt söderläge. Pröva en passage under Drottningholmsvägen med en ny t-baneuppgång vid Hantverkargatan.

Våra förslag om Fridhemsplan har fått stöd i ord från många håll, men det gäller att orden övergår i handling. Om Socialdemokraterna nu är beredda att tänka om, se över planerna för Väktaren, och ta ett helhetsgrepp på Fridhemsplan är vi beredda till konstruktivt samarbete.

Rasmus Jonlund (FP)
ordförande Folkpartiet liberalerna Kungsholmen, vice ordförande kulturnämnden

Björn Ljung (FP)
gruppledare stadsbyggnadsnämnden

Maria Johansson (FP)
vice ordförande Kungsholmens stadsdelsnämnd

Skridskosugen på Kungsholmen?

Det ska vara enkelt att umgås och idrotta spontant utomhus i Stockholm – även vintertid. Folkpartiet vill se en isbana i Rålambshovsparken på Kungsholmen.

SPORTLOVSAKTIVITET? Fler bör få chansen att glida fram på isen, som "The Skating Minister" på Henry Raeburns målning från 1790-talet (bildkälla: Wikimedia).
SPORTLOVSAKTIVITET? Fler bör få chansen att glida fram på isen, som ”The Skating Minister” på Henry Raeburns målning från 1790-talet (bildkälla: Wikimedia).

I den täta staden är de offentliga miljöerna viktiga. Där behöver många människor få plats, med sina olika intressen och aktiviteter. Parkerna är några av våra viktigaste offentliga rum och de bör kunna utnyttjas av fler, även vintertid. Vi behöver fler möjligheter till umgänge, aktiviteter och idrott, som inte kräver lång planering eller föreningsmedlemskap. Det är viktigt framför allt för barn och unga, och inte minst för de barn vars familjer inte kan vara lediga och åka bort på t ex sportlovet. Fler kommunala isbanor vore därför en god idé.

Rålambshovsparken är både en central mötesplats på Kungsholmen och något av ”Stockholms Central Park”. Där tycker vi i Folkpartiet att Stockholms nästa konstfrusna isbana bör anläggas. Funktionell även när vintervädret är opålitligt. Givetvis trevligt inramad med café, musik och belysning, och också tillgänglig för så många som möjligt med både skridskor och skridskokälkar.

Om detta skriver jag tillsammans med vår nya föreningsordförande Magnus Liljegren och vice ordförande i Kungsholmens stadsdelsnämnd Maria Johansson i senaste numret av Vårt Kungsholmen. Se bild och hela texten nedan!

Dags för isbana i Rålis

VÅRT KUNGSHOLMEN 14/2 2015.
VÅRT KUNGSHOLMEN 14/2 2015.

Vintern har lagt sig över Kungsholmen – men visst vill vi stockholmare vara ute även när det är snö och minusgrader. Isiga trottoarer och gator kan lägga hinder i vägen, men på andra håll tycker Folkpartiet att det finns för lite is. Det är dags att anlägga en isbana i Rålambshovsparken – Stockholms Central Park!

En isbana i Rålis skulle kunna samla stockholmare och Kungsholmsbor i alla åldrar, till spontan och rolig motion (frisk luft och hälsofördelar kommer på köpet). Det vore viktigast för barn och unga, inte minst för dem vars familjer inte kan åka bort över t ex sportlovet.

En stad behöver offentliga rum där vi kan vistas tillsammans, utan kostnader. Folkpartiet slår vakt om våra parker som stockholmarnas gemensamma vardagsrum. Och i parkerna finns det möjlighet till fler aktiviteter, även vintertid. Aktiviteter som inte kräver någon stor planering, föreningsmedlemskap, bokningar eller höga utgifter. Isbanan i Rålis är ett vallöfte som vi vill fortsätta att driva.

Rasmus Jonlund (FP)
kommunfullmäktige

Magnus Liljegren (FP)
ordförande FP Kungsholmen

Maria Johansson (FP)
vice ordförande Kungsholmens stadsdelsnämnd

Lågstadiet går inte i repris

Alla barn har rätt till en bra start i livet. Förskolan och lågstadiet lägger grunden till en bra skolgång – därför prioriterar Folkpartiet i Stockholm de första skolåren, framför allt för de barn som behöver extra stöd.

EJ I REPRIS. Förskolan och de första skolåren kan ha avgörande betydelse för barns framtid. Bild, på albanska skolbarn, från Wikimedia, Goodfaith17.
EJ I REPRIS. Förskolan och de första skolåren kan ha avgörande betydelse för barns framtid. Bild, på albanska skolbarn, från Wikimedia, Goodfaith17.

Om det går fel tidigt, kan det bli väldigt fel senare. Det bästa, och effektivaste, är att göra rätt från början. Det blir tydligt inte minst i skolan; svårigheter som riskerar att växa sig stora kan upptäckas och förebyggas, så att problem rentav aldrig uppstår – och barn och unga kan förverkliga sin fulla potential. Lågstadiet och dessförinnan förskolan är av central betydelse för att ge alla barn en bra start på sin utbildningsresa, och därmed i livet, och därför har Folkpartiet satsat hårt på de första skolåren. Det vill vi fortsätta göra – i dag presenterades en stor satsning på speciallärare, förskolan och lågstadiet, om Folkpartiet får bestämma efter valet 14 september (Lotta Edholm, Folkpartiet i Stadshuset, Stockholmsbloggen).

Förskolan är inte obligatorisk (även om det som tidigare hette förskoleklass nu blir ett riktigt ”år 0” i en utökad, tioårig grundskola). Men förskolan är likväl viktig för barns sociala och kunskapsmässiga utveckling. Förskola ska vara lek, men också pedagogik, och därför behövs ett lyft för förskolan. Ett nytt Folkparti-förslag för att utveckla förskolan och förbereda skolgången, är ett språkförståelsetest i förskoleklassen. Små barngrupper (och fritidsgrupper!) är viktigt – men det är också fler utbildade förskollärare och kontinuitet i personalen, en av våra viktiga valfrågor lokalt på Kungsholmen. Folkpartiet vill att Stockholm ska ha Sveriges högsta förskollärarlöner, och nu föreslår skolborgarrådet Lotta Edholm även förstelärare i förskolan: 600 karriärtjänster för förskollärare, närmare bestämt.

Ett mål för oss liberaler är att så många barn som möjligt ska gå i förskolan. Därför vill vi avskaffa vårdnadsbidraget – och lägga resurserna på förskolan! Det vore bra för förskolan, för barnen – och för jämställdhet och integration.

Elever som har tuffare förutsättningar och behöver extra stöd måste upptäckas i tid. Så sker inte i dag – en av de stora skillnaderna mellan Sverige och Finland, med sin framgångsrika skola, är t ex att merparten av det särskilda stödet hos oss sätts in först på högstadiet, inte redan under de första skolåren. Trots att man i de flesta fall har sett behoven mycket tidigare kommer stödet först efter att de första betygen har satts (vilket visar på värdet av betyg). Folkpartiet har i Alliansregeringen återinfört utbildningen till speciallärare som Socialdemokraterna slopade i missriktad jämlikhetssträvan 1990, och vi ser på nationell nivå till att fler speciallärare kan utbildas.

En av de viktigaste punkterna i Folkpartiets nya skolprogram för Stockholm är 200 miljoner till fler speciallärare – och till en starkare elevhälsa. Skolhälsovården är ytterligare en angelägen faktor för att ge alla elever goda förutsättningar, och det handlar förstås både om den fysiska och psykiska hälsan. Alla som behöver ska ha tillgång till skolpsykolog!

Folkpartiet har ibland anklagats för att vara ett ”lärarparti”. Om det betyder att vi ser lärares betydelse och vill satsa på läraryrkets status och attraktivitet, så har jag inget emot epitetet. Jan Björklund har infört karriärtjänsterna med förstelärare, och förutom de 600 nya förstelärarna i förskolan vill vi nu se ytterligare 550 förstelärare i Stockholms skolor. Och givetvis ska Stockholm ha Sveriges högsta lärarlöner; vi har redan visat att vi menar allvar.

Liberaler brinner för skolan. Utbildning är den stora utjämnaren i samhället – det främsta sätt på vilket vi kan ge alla barn och ungdomar mer likvärdiga förutsättningar i livet. Och det börjar redan i förskolan och lågstadiet.

Fler träd i Stockholm och på Kungsholmen

Ett växande Stockholm behöver både fler bostäder – och fler träd. Trivsel och luft på bl a Kungsholmen blir bättre med välplanerad grönska.

GRÖNARE STAD. Träd är bra för trivseln och för luften. Holger Ellgaard via Wikimedia.
GRÖNARE STAD. Träd är bra för trivseln och för luften. Holger Ellgaard via Wikimedia.

En tätare och grönare stad är en av de frågor jag brinner mest för i lokalpolitiken. Det är positivt att Stockholm växer, och vi ska förtäta staden genom att låta den uppskattade kvartersstaden  växa, i och utanför den gamla stenstaden. Nordvästra Kungsholmen är förstås ett lysande exempel, även om arkitekturen ibland kunde få bjuda på lite mer överraskningar och varierande detaljer. Men en stad byggs inte enbart av hus. För att människor ska trivas behövs också luft och ljus. Vi ska inte bygga ”hus i park”, som man gjorde under efterkrigstiden i många områden som nu betraktas som alltför glesa. Vi ska bygga park i stad, och sätta träd längs gatorna.

Ett rimligt mål som Stockholm bör fortsätta ha är ett träd per ny bostad. Inte alltid på samma plats – men i en park eller allé i närheten. Alléer har funktionen att göra även tyngre trafikerade gator mer trivsamma. (Föga förvånande delar jag inte kritiken från en medborgare – som om man forskar lite visar sig ha en bakgrund i Miljöpartiet – mot stadens trädplantering som ABC rubricerade som Vallöfte fick nödlösning.)

Träden både dämpar buller, ger avstånd och renar luften. Behovet av mer park och träd på Kungsholmen manifesterar sig bl a i vårt stora engagemang för att fullborda Kristinebergs Strandpark.

Jag skriver om detta i senaste numret av lokaltidningen Mitt i, se nedan!

GRÖNARE STAD. Träd är bra för luft och trivsel.
MITT I Kungsholmen 12 augusti 2014 (klicka för större bild).

Plantera fler träd på Kungsholmen

Vi har blivit många fler Kungsholmsbor de senaste åren. Det är väldigt roligt att se hur tidigare ganska öde kontors- och industrikvarter förvandlas till bostadsområden, med restauranger och lokaler och ett levande gatuliv.

Men det borde inte bara bli fler människor, utan också fler träd på Kungsholmen. I det snabbt växande Stockholm får vi inte glömma bort människors behov av grönska, frisk luft och rekreation. Den täta kvartersstaden som uppskattas av så många har alltid varit fylld av både hus och grönska.

Därför slår Folkpartiet så hårt vakt om våra parker – och slåss för nya. Vi ger oss inte förrän det blir fler träd i stan!

För varje ny bostad i Stockholm borde det planteras ett nytt träd. Det kanske inte blir i direkt anslutning till bostadshuset. Det kanske inte blir i en park, utan i en grönskande allé. Träd, parker och alléer gör staden trivsammare – och renare!

Rasmus Jonlund (FP)
Ordförande Folkpartiet Kungsholmen, kommunfullmäktigekandidat

Tar ett dopp för bad på Kungsholmen

Sommarens varmaste dagar känns behovet av uppfriskande bad extra stort. I dag har jag kommenterat badförbudet och behovet av lagliga bad på nordvästra Kungsholmen i SVT ABC.

Skärmavbild 2014-07-24 kl. 09.13.08
SVT ABC 24 juli 2014.

Mitt i den strålande sommaren och värmen söker sig många till Stockholms stränder och kajer. Det glittrande vattnet lockar till svalkande dopp. På Kungsholmen borde det, som jag skrivit förut, bli tillåtet att bada vid Hornsbergs strand och Kristinebergs strand men de planerna har tyvärr fått skjutas upp till nästa år. Saktfärdighet gjorde att beslutet inte hanns med innan sommaren, vilket Folkpartiet och jag är kritiska mot. Inte för att det hindrar stockholmarna från att bada på båda platserna, vilket alla som haft vägarna förbi har kunnat konstatera.

I dag har jag fått chansen att kommentera badmöjligheterna på nordvästra Kungsholmen i SVT ABC. Förslagen och argumenten är desamma som tidigare: Det var väldigt synd att man inte kunde få fram ett beslut till denna sommar heller, trots att vattenkvaliteten är godkänd och alla egentligen är överens. Och när det inte gick med det formella beslutet borde man ändå ha kunnat gå vidare och göra en del av de åtgärder som behövs för ett lagligt bad – som förberedelser för nästa säsong om inte annat!

BADBART. Demonstrerar för SVT ABC att vattnet vid Hornsberg inte är något att rädas.
BADBART. Demonstrerar för SVT ABC att vattnet vid Hornsberg inte är något att rädas.

En offentlig toalett, ordentliga badstegar (istället för dagens rangligare räddningsstegar) och, kanske viktigast av allt, en avspärrning mot farleden och fartdårar på vattenskotrar: svårare behövde det inte vara. Det handlar om säkrare bad – och smidigare byråkrati.

Läs gärna mina tidigare inlägg om bad i Hornsberg!

Ljus och folkliv hellre än kameror

Hur skapar vi en tryggare stad? Bättre belysning och en stadsmiljö med fler människor i rörelse är viktigare och effektivare än övervakningskameror. Det skriver jag i veckans Vårt Kungsholmen.

En stad där alla kan känna sig trygga är ett viktigt mål, för politiken och för oss som människor. Staden har många kvaliteter och Stockholm är en ganska trygg stad, men upplevelser av otrygghet måste också tas på allvar. Ett bra sätt att öka tryggheten är att förbättra belysningen, både allmän gatubelysning och fasadbelysning som också kan ge skönhetsupplevelser. En mer inbjudande, trivsam miljö är också  viktigt för platser som Fridhemsplan. Jag skrev om detta här och i lokaltidningen Mitt i tidigare i veckan. Nu skriver jag om samma ämne i Vårt Kungsholmen (se text och ”urklipp” nedan – klicka för större bild).

Vi måste bygga, och belysa, staden för att skapa en miljö där människor vill vistas och kan känna sig trygga. En god stadsmiljö är också en trygg stadsmiljö. Fler människor i rörelse, på dagtid, kvällar och helger (och gärna också nätter) är i sig en stor trygghet. Det är bättre och ger fler vinster än att sätta upp övervakningskameror, med tveksam effekt. Människors ögon, och händer, är effektivare än kameraögon!

VÅRT KUNGSHOLMEN 24/2014, 14 juni.
VÅRT KUNGSHOLMEN 24/2014, 14 juni.

Fler människor och bättre belysning gör Kungsholmen tryggare

Alla borde kunna röra sig tryggt i Stockholm. På Kungsholmen tycker nästan 8 av 10 att det är tryggt att gå hem ensam på kvällen – men nästan var tredje avstår ofta från att gå på torg, parker och gångvägar för att de upplevs otrygga efter mörkrets inbrott.

Människors upplevda otrygghet är ett problem att ta på allvar.

Ljus är viktigt för trygghet dygnet och året runt. På två år har de som är nöjda med belysningen ökat från 59 till 68 procent. Vi borde också jobba mer med att lysa upp vackra hus, fasader och broar – det ger både trygghets- och skönhetsupplevelser. Hela Kungsholmen runt borde också vara upplyst.

Stor trygghet finns i andra människor. Människoögon är ofta mer effektiva än kameraögon. Mer folkliv med butiker, serveringar och ett levande torg vid Fridhemsplan är därför en av våra viktigaste trygghetsskapande åtgärder!

Rasmus Jonlund (FP)
Ordförande Folkpartiet Kungsholmen, kommunfullmäktigekandidat

Fortsatt förbjudet – men vi badar vidare i Hornsberg

Badförbudet vid Kristineberg och Hornsberg består även i år. Det nödvändiga beslutet i kommunfullmäktige hinns inte med. Det är olyckligt att man inte har kunnat vara snabbare i en fråga där alla egentligen är ense. Nu kommer folk fortsätta bada ändå, och åtgärder med badstegar och bojspärr mot farleden bör kunna förverkligas redan i år.

Äntligen skulle det bli lagligt att bada vid Kristineberg och Hornsbergs strand. Nya badstegar, toalett och en avspärrning med flytande bojar mot farleden borde vara på gång. Men det blir inget lagligt badande i år heller: kommunfullmäktige måste ta beslut om att häva badförbudet, och det hinns märkligt nog inte med vid sista mötet före sommaren nu på måndag. Det innebär ännu en sommarsäsong utan tillåtet bad. En förlorad månad blir ju – särskilt med vår korta svenska sommar – i praktiken ett förlorat år.

Hornsbergsbad
BADDAGS. Jag prövade en stege som med fördel kan bytas ut mot en stabilare variant.

För mig och Folkpartiet, som har arbetat för lagligt bad vid Hornsberg, är det både trist och inte så lite förvånande att man inte hinner med att ta beslut före sommaren. Helst borde beslut förstås ha kunnat fattas ännu tidigare, men man borde åtminstone ha kunnat ordna en snabbare behandling på slutet när man såg att sommarsäsongen stod för dörren.

Frågan har varit aktuell länge, badvattenkvaliteten fick grönt ljus i vintras, berörda nämnder har hanterat frågan och de allra flesta ansvariga och partier verkar ense om att badet är en god idé. Enda frågetecknet har varit hur stora resurser man har i Kungsholmens stadsdel för att driva bad vid båda platserna, Kristineberg och Hornsberg, och vad skillnaden mellan officiellt bad och tillåtet bad på egen risk innebär. Jag har argumenterat för att man kanske kan få lite längre till den nya toaletten från Hornsbergs strand, men att man ändå bör se till att byta ut badstegar och lägga ut bojspärren mot farleden.

VÅRT KUNGSHOLMEN 24/2014, 14 juni.
VÅRT KUNGSHOLMEN 24/2014, 14 juni.

Nu väntar alltså ytterligare en sommar med badförbud på vad som snabbt har blivit en av Stockholms populäraste sommarplatser. Det är olyckligt – men precis som tidigare kommer folk förstås att fortsätta bada ändå. Jag kan villigt erkänna att jag själv redan varit nere och tagit ett dopp nästan varenda kväll den här veckan. Vattnet var rent, och temperaturen uppfriskande!

För att göra det bästa av situationen hoppas och föreslår jag att man ändå kan byta ut de rangliga och bågnande räddningsstegarna mot kraftfullare, hållbara badstegar. Det är en underhålls- och säkerhetsfråga. Man borde också kunna lägga ut bojspärren mot farleden redan i år utan att låta sig hindras av vad som verkligen bara är formalia – och det är också en önskan som närpolisen delar. Jag och närpolischefen uttalar oss båda i lokaltidningen Vårt Kungsholmen (se också ”urklipp”, klicka för större bild). Även om det formellt fortfarande råder badförbud, bör det inte vara omöjligt att vidta sådana förberedande åtgärder. I övrigt får vi fortsätta ägna oss åt lite civil olydnad (förlåt, polisen!), en sommar till.