Etikett: nationaldag

Corona kräver uthållighet – ta ansvar!

Tillsammans klarar vi coronakrisen, om vi tar ansvar för oss själva och varandra. På Kungsholmen och i Stockholm arbetar de kommunala verksamheterna hårt för att värna de mest sårbara i vårt samhälle. Och vi måste också värna vårt öppna, fria samhälle i sig. Håll ut, håll avstånd och håll ihop!

Just nu genomgår vi den största prövning många av oss svenskar förhoppningsvis någonsin kommer att uppleva. En pandemi som kommer att prägla en generation. För de flesta av oss är den förändrade vardagen och de långsiktiga följderna hanterliga. Andra drabbas värre och alltför många mister sina liv, eller mister en anhörig eller vän.

Denna kris prövar vårt samhälle, och oss som individer. Kommer vi klara att skydda de som är sårbarast för viruset? Kommer vi klara att ta ansvar och följa rekommendationer – till exempel inte trängas på uteserveringar även om solen ligger på och isoleringen känns tuff. Kan vi förvalta den frihet vi äger? Kommer vårt öppna fria samhälle påverkas? Fortsätt läsa ”Corona kräver uthållighet – ta ansvar!”

Alla kan fira midsommar

På midsommar gläds vi över ljuset och livet. Det är svenskt – men det är också gränsöverskridande. Låt nationaldagen för vår fria demokrati förbli 6 juni och fira den allmänmänskliga glädjen i dag.

SVENSK MIDSOMMAR kan vara svenska flaggor och blommor i blont hår. Eller något helt annat.
SVENSK MIDSOMMAR kan vara svenska flaggor och blommor i blont hår. Eller något helt annat. Wikimedia/Bengt Nyman

Från tid till annan framförs tanken att göra midsommarafton till svensk nationaldag istället för 6 juni. Visst har denna urgamla helg fått en nationalromantisk tradition, i 1800-talets anda – men jag tycker nog ändå att vi ska skilja på nationaldagen och den stora sommarfesten. 6 juni kan vi oavsett datumets tillkomsthistoria (och jag känner mer för 1809 år regeringsform än Gustav Vasas kungaval) fira vårt fria, öppna Sverige: En demokratisk rättstat där det råder brett samförstånd om alla människors lika värde och strävan mot jämlikhet och jämställdhet (även om vi har en bit kvar…) Då kan vi välkomna nya svenskar som medborgare och med stolthet hedra den svenska flaggan och vad den står för. En sådan nationaldag är inget problem för en liberal (som jag skrivit bl a på Stockholmsbloggen).

Midsommar är något annat, mer gränsöverskridande om ni så vill – mer uråldrigt. Nu firar vi inte staten eller nationen, hur fri och inkluderande de än är eller strävar efter att vara. Nu firar vi naturen, ljuset, årstiderna och livet. Nu blickar vi oroligt mot himlen och önskar den blå. Nu träffar vi familj, eller vänner, grannar, kollegor (ok, kanske sällan det sista) eller en blandning därav. Vi diskuterar hur många sillar som behövs, om de måste vara egenhändigt inlagda, eller så är det vegetarisk eller kurdisk eller somalisk festmat som gäller. Vi stannar uppe så sent vi vill, klär oss hur vi vill, går till midsommarstången på ängen eller i parken eller stannar hemma, eller struntar i allt och tar det bara lugnt.

Midsommarfirandet kan omfatta alla. Här finns färre måsten vad som ska göras och med vem än till jul, och lägre krav på en hysteriskt rolig fest som till nyår. Religion, politik, eller – just det – nation spelar ingen roll. Nästan inte vädret heller. Precis som nationalromantikerna på 1800-talet fyller vi firandet med vad vi önskar. Glad midsommar!

Om midsommarfirandets historia, från uråldrig solfest till nationalromantik och i dag, skriver folkloristen Tora Wall Under strecket i SvD i dag. På Stockholmsbloggen kan du läsa var man kan fira midsommar i Stockholm i dag.