Tagg: trygghet

Trygga bibliotek – raka motsatsen till klassförakt

Stockholms socialdemokratiska kulturborgarråd fördummar debatten om trygga bibliotek. Det är sorgligt att se. Otrygga bibliotek drabbar framför allt de barn och unga som inte har böckerna och läsvanan med sig hemifrån.

Debatten om trygga bibliotek tog i veckan en absurd vändning. Kulturborgarrådet Roger Mogert (S) har länge varit tyst, men när han slutligen yttrar sig, blir det med en anklagelse om klassförakt och främlingsfientlighet – en anklagelse han riktar mot dem som debatterar och oroar sig för biblioteksstöket.

Continue reading ”Trygga bibliotek – raka motsatsen till klassförakt”

Lagstifta för biblioteksfrid

Alla ska kunna vara trygga på biblioteket. Överallt. Vi behöver lagstifta om det jag kallar biblioteksfrid.

I SvD skriver jag tillsammans med Christer Nylander om att lagstifta om biblioteksfrid. Det behövs möjlighet att utfärda tillträdesförbud för personer som upprepade gånger hotar, trakasserar eller utsätter bibliotekspersonal eller besökare för våldshandlingar. Trygga och lugna bibliotek är en frihetsfråga – viktigast för de personer, kanske ungdomar utan trygga hemförhållanden, som behöver biblioteken allra bäst. Läs gärna fler av mina inlägg om #biblioteksfrid.

Ljus och folkliv hellre än kameror

Hur skapar vi en tryggare stad? Bättre belysning och en stadsmiljö med fler människor i rörelse är viktigare och effektivare än övervakningskameror. Det skriver jag i veckans Vårt Kungsholmen.

En stad där alla kan känna sig trygga är ett viktigt mål, för politiken och för oss som människor. Staden har många kvaliteter och Stockholm är en ganska trygg stad, men upplevelser av otrygghet måste också tas på allvar. Ett bra sätt att öka tryggheten är att förbättra belysningen, både allmän gatubelysning och fasadbelysning som också kan ge skönhetsupplevelser. En mer inbjudande, trivsam miljö är också  viktigt för platser som Fridhemsplan. Jag skrev om detta här och i lokaltidningen Mitt i tidigare i veckan. Nu skriver jag om samma ämne i Vårt Kungsholmen (se text och ”urklipp” nedan – klicka för större bild).

Vi måste bygga, och belysa, staden för att skapa en miljö där människor vill vistas och kan känna sig trygga. En god stadsmiljö är också en trygg stadsmiljö. Fler människor i rörelse, på dagtid, kvällar och helger (och gärna också nätter) är i sig en stor trygghet. Det är bättre och ger fler vinster än att sätta upp övervakningskameror, med tveksam effekt. Människors ögon, och händer, är effektivare än kameraögon!

VÅRT KUNGSHOLMEN 24/2014, 14 juni.
VÅRT KUNGSHOLMEN 24/2014, 14 juni.

Fler människor och bättre belysning gör Kungsholmen tryggare

Alla borde kunna röra sig tryggt i Stockholm. På Kungsholmen tycker nästan 8 av 10 att det är tryggt att gå hem ensam på kvällen – men nästan var tredje avstår ofta från att gå på torg, parker och gångvägar för att de upplevs otrygga efter mörkrets inbrott.

Människors upplevda otrygghet är ett problem att ta på allvar.

Ljus är viktigt för trygghet dygnet och året runt. På två år har de som är nöjda med belysningen ökat från 59 till 68 procent. Vi borde också jobba mer med att lysa upp vackra hus, fasader och broar – det ger både trygghets- och skönhetsupplevelser. Hela Kungsholmen runt borde också vara upplyst.

Stor trygghet finns i andra människor. Människoögon är ofta mer effektiva än kameraögon. Mer folkliv med butiker, serveringar och ett levande torg vid Fridhemsplan är därför en av våra viktigaste trygghetsskapande åtgärder!

Rasmus Jonlund (FP)
Ordförande Folkpartiet Kungsholmen, kommunfullmäktigekandidat

Belysning och människor ger tryggare stad

Bättre belysning är viktigt för tryggheten – och kan också göra staden vackrare. Tillsammans med fler människor i rörelse kan vi få en god cirkel mot en tryggare och trivsammare stad.

LJUSPUNKT. Stadshuset på Kungsholmen är en av stadens upplysta fasader. Wikimedia/MindBlocker.
LJUSPUNKT. Stadshuset på Kungsholmen är en av stadens upplysta fasader. Wikimedia/MindBlocker.

Trygghet är i mycket en fråga om upplevelse. Även om få människor utsätts för brott på Stockholms och Kungsholmens gator och i parkerna, inträffar det likväl, och rädslan för att något ska hända är en känsla värd att ta på allvar. Vi ska inte överreagera i jakten på trygghet, genom att t ex överanvända övervakningskameror, så att vi sätter andras trygg- och frihet ur spel, men vi ska använda de verktyg och metoder som har effekt mot både brottslighet och för den upplevda tryggheten.

Belysning är en sådan effektiv metod som många efterlyser. På Kungsholmen har det blivit bättre på senare år, men jag tror att det kan bli ännu mycket bättre, ljusare på vissa platser och fler platser som kan få belysning överhuvudtaget på t ex Kungsholmen runt och Lilla Essingen runt. Det handlar om vanliga gatulampor – men vi kan också passa på att göra staden vackrare. Upplysta fasader och broar är något som vi har varit alldeles för försiktiga med i Stockholm. Det kan ge både ökad trygghet, estetiska upplevelser, och är ett sätt att få belysningen att smälta in väl i staden utan samma risk att bli störande.

Den viktigaste trygghetsfaktorn – viktigare än fler övervakningskameror – är fler människor i rörelse. En tryggare och trevligare stadsmiljö där fler människor vill vara kan starta en god cirkel som gör vår stad ännu tryggare och trevligare… Det är en av anledningarna till att vi i Folkpartiet på Kungsholmen vill bygga om Fridhemsplan och skapa ett riktigt, människovänligt, grönskande torg.

Om trygghet och belysning skriver jag i senaste Mitt i, se nedan!

MITT I 3 juni 2014.
MITT I 3 juni 2014.

Fler människor och fler upplysta fasader gör Kungsholmen tryggare

Alla borde kunna röra sig tryggt i Stockholm. Så är det inte i dag. Även om risken att bli utsatt för brott är liten, upplevs många miljöer som mörka och öde.

På Kungsholmen tycker nästan 8 av 10 att det är tryggt att gå hem ensam på kvällen – men nästan var tredje avstår ofta från att gå på torg, parker och gångvägar för att de upplevs otrygga efter mörkrets inbrott.

Människors upplevda otrygghet är ett problem att ta på allvar.

Ljus är viktigt för trygghet dygnet och året runt. På två år har de som är nöjda med belysningen ökat från 59 till 68 procent. Vi borde också jobba mer med att lysa upp vackra hus, fasader och broar – det ger både trygghets- och skönhetsupplevelser och minskar risken för att belysning ibland upplevs störande. Hela Kungsholmen runt borde också vara upplyst.

Stor trygghet finns i andra människor. Människoögon är ofta mer effektiva än kameraögon. Mer folkliv med butiker, serveringar och ett levande torg vid Fridhemsplan är därför en av våra viktigaste trygghetsskapande åtgärder!

Rasmus Jonlund (FP)
Ordförande Folkpartiet Kungsholmen, kommunfullmäktigekandidat

Magdalena Andersson och sanningen om oss liberaler

Det är populärt att snacka skit om liberaler – senast ut är Socialdemokraternas Magdalena Andersson. Men liberaler är knappast mot jämlik skola eller trygga socialförsäkringar som S vill få det till; däremot är vi för frihet, och mot oginhet.

OLIBERAL? Magdalena Andersson har, eller sprider åtminstone, en felaktigt negativ bild av liberaler.
OLIBERAL? Magdalena Andersson har, eller sprider åtminstone, en felaktigt negativ bild av liberaler. Foto: Socialdemokraterna.

Jag är liberal för att jag vill ge alla människor frihet att förverkliga sig själva, och reella möjligheter för alla att utnyttja den friheten, oavsett bakgrund. En teoretisk frihet som begränsas av ojämlika uppväxtvillkor, främst ojämlik tillgång till bra skola, eller av otrygghet vid motgångar eller på ålderns höst, är inte till stor nytta för människor. Och om vi menar allvar med människors lika värde menar jag att det måste få genomslag i vårt frihetsbegrepp.

Många skulle kanske kalla min inställning socialliberal, och jag värjer mig inte, även om jag menar att det socialliberala kommer mer i den praktiska politiken än ideologin. I det sena 1800-talet känner jag ett släktskap med dem som kallade sig nyliberaler, Adolf Hedin med flera: både socialt och ekonomiskt ansvarstagande.

Begreppen och prefixen växlar men jag kallar mig först och främst liberal. Och därför blir jag så provocerad när andra än liberaler tillskriver mig och oss åsikter som står i rak motsats mot vad min liberalism står för – som Magdalena Andersson i dagens DN Lördag: ”…det som skiljer mig från liberalerna är för det första att jag ser att vi måste satsa mer i skolor som har tuffare förutsättningar. Det andra är att jag till skillnad från liberalerna ser behov av att utjämna över livet. Man ska ha rimlig ersättning när man blir arbetslös eller sjuk” säger Magdalena Andersson (som annars framstår som både vettig och liberalt sinnad) till DN. Och formulerar faktiskt rätt väl en ideologisk och partipolitisk grundinställning – för Sveriges liberaler.

En bra skola och jämlik tillgång till utbildning är det allra viktigaste för den liberala tanken om människan. Det har varit hela syftet med våra omfattande skolreformer – som Magdalena Anderssons parti har ställt sig bakom, efter att äntligen ha frångått försvaret av den flumskola som ville utjämna genom att behandla alla lika, som ett snitt. Men lika är inte likvärdigt, när man tappar och p g a bristande uppföljning och slopad speciallärarkompetens missar elever med större behov, och inte heller ser och lyfter talangfulla elever i ämnen där de har särskild begåvning.

Mer resurser till elever och skolor med tuffare förutsättningar är lika självklart. Därför satsar vi socioekonomiskt i Stockholm. Därför vill vi återta ansvaret för skolan i statlig regi, efter den kommunalisering som Anderssons socialdemokrater genomförde med förödande konsekvenser. Effekten av kommunaliseringen är förstås att liberal och socialdemokratisk skolpolitik kan jämföras. Och mångårigt socialdemokratiska Göteborg och Malmö kommer till korta bredvid Lotta Edholms Stockholm och Torkild Strandbergs Landskrona.

Utjämning över livet och mellan olika lyckligt lottade eller framgångsrika människor är lika självklart liberalt. Därför står vi upp för generell välfärd, har varit en garant för experiment med socialförsäkringarna och vill höja taken i såväl a-kassan som sjukförsäkringen. Det är ett väldigt gott skäl att rösta på Folkpartiet inom Alliansen.

För en röst på Alliansen är det kloka liberala valet. Det handlar om det andra benet av liberalismen: friheten att växa, möjligheten att lyckas, och att då mötas av beröm och lyckönskningar – inte oginhet. Låga marginalskatter, trygga socialförsäkringar, bra skola som ger alla jämlik tillgång till kunskap (kryddat med bildning och frihet också i kulturens form): Där har ni min korta programförklaring för ett liberalt val.

 

Trygga parker på Kungsholmen

Det lokala liberala engagemanget för Kungsholmens parker fortgår. Det går också ihop med vårt sociala liberala engagemang, om trygghet för alla i samhället. Som framgått tidigare har vi nu gjort bedömningen att det är lämpligt att helt stoppa alkoholförtäring i Kronobergsparken (se FP Kungsholmens blogg). Vi fick mothugg med oro från en boende nära Rålambshovsparken i förra numret av Vårt Kungsholmen, och svarar i det färska numret av samma tidning. Se klipp ur tidningen nedan och hela texten inklippt därunder.

Svar om trygga parker i Vårt Kungsholmen 30 mars 2013.
Svar om trygga parker i Vårt Kungsholmen 30 mars 2013.

Folkpartiet vill göra alla parker tryggare

Vi i Folkpartiet arbetar träget och sedan länge för att göra alla Kungsholmens parker bättre, trevligare och tryggare. Våra kampanjer och våra initiativ i stadsdelsnämnden de senaste åren framgår bl.a. i denna tidning och på vår blogg fpkungsholmen.wordpress.com.

Alla Kungsholmens parker och grönstråk har olika förutsättningar och möjligheter. Det ger också alkoholhanteringen lite olika förutsättningar beroende på plats. Förbud har inget som helst egenvärde. Att kunna dricka ett glas vin i en park en varm sommarkväll är ett viktigt värde för många. Vi måste möta problem pragmatiskt och göra bedömningar för varje plats och tid.

Kronobergsparken och Rålambshovsparken skiljer sig t.ex. åt i läge, storlek och karaktär. Vi har nu gjort bedömningen att det är rimligt med ett fullt alkoholförbud i Kronis. Rålis möjligheter och utmaningar ser lite annorlunda ut, den ligger t.ex. inte lika nära bostadshus. Även i Rålis arbetar vi för ökad trygghet och har föreslagit att alkoholförbudet kunde inträda tidigare om kvällarna.

Alkoholens skadeverkningar i samhället ska mötas på många sätt. Samtidigt som vi strävar efter de bästa lösningarna för olika platser behövs andra insatser för att hjälpa människor med alkoholproblem och förebygga bråk och fylleri – bra beroendevård, synliga poliser, trygga uppväxtvillkor och bra utbildnings- och jobbmöjligheter.

Charlotta Schenholm (FP)
Gruppledare Kungsholmens stadsdelsnämnd

Rasmus Jonlund (FP)
Ordförande Folkpartiet Liberalerna Kungsholmen-Essingeöarna