Museer som stängs eller krymps. Politiserade tolkningar och användningar av kulturarvet. Lever kulturarvet farligt? Vi liberaler undrar vem som tar ansvar för helheten.

Myntmuseet, Biologiska, Världskulturmuseerna… Museidebatten har haft många delar det senaste året. En del museer stängs. Andra flyttas och krymps, eller slås samman. Samtidigt finns farhågor om politisering av kulturarvet, där historien läggs till rätta för att passa dagens agendor. Givetvis växer och utvecklas kulturarvet med sin tid, och tolkningar ska moderniseras och uppdateras. Men en politisering är lika fel oavsett om den kommer från identitetspolitiska förvillelser eller nationalistisk högerpopulism.

I dag kanske det är en politik du gillar som styr tolkningen av kulturarvet – i morgon kan det vara någon annans. Dagens makthavare kan mycket väl ha välvilliga avsikter. I framtiden kanske makten över museerna finns hos någon med en helt annan agenda, en framtid som helt plötsligt kan få mycket mörkare färger.

Politiken ska värna och lyfta kulturarvet – men tolkningarna ska vara professionella, faktabaserade, vetenskapliga. Och framför allt måste kulturarvet få ta plats.

Vem tar ansvar för helheten kring det som hotar kulturarvet? Det är en fråga Christer Nylander och jag ställer i dagens SvD (se också bild till nedan).