Statliga tvångsmedel är ett nödvändigt ont för en liberal, som vill skydda enskilda och det gemensamma i ett fungerande rättssamhälle. Men alla tvångsmedel är inte nödvändiga. Som liberal är min ryggmärgsreaktion att alltid ifrågasätta alla förslag till utökade tvångsmedel; mer registrering, fler övervakningskameror, etc.

Ur mitt liberala perspektiv är alla tvångsmedel som åsidosätter individens frihet och integritet i grunden tvivelaktiga. Det är så jag vill att mitt liberala parti ska agera. Och det känns definitivt inte som det liberala partiets uppgift att stå i första ledet för införande och förespråkande av nya tvångsmedel.

Datalagringsdirektivet är kanske ett nödvändigt ont. Nödvändigt, åtminstone så till vida att Sverige är skyldigt att införa det, och att det vi egentligen kan åstadkomma är att göra det bästa möjliga av det när vi stiftar den svenska lagen. Men det är inget Folkpartiet bör gå i bräschen för, utan göra motvilligt.

I sig kan man säkerligen argumentera för att datalagringsdirektivet inte är så hotfullt – men det är det gamla vanliga, farliga sluttande planet som är allvarligt. Det måste sättas en gräns för den samlade mängden av utökade tvångsmedel och integritetsinskränkningar. Om inte nu, när? Om inte av oss, av vem? Det är frågor som jag som liberal hoppas att fler ställer sig.

Om datalagringsdirektivet blir tandlöst mot den farliga brottslighet man motiverar alltihop med – och mot alla andra som vet och vill kryptera sin datatrafik – då blir det ju riktigt tragikomiskt. Det borde man ta till intäkt för att tänka om.

Det man definitivt inte borde göra är att fortsätta störtloppet på det sluttande planet, och förbjuda nästa företeelse som står i vägen för reglerings- och övervakningsivriga fingrar och ögon: Krypteringen.

Av regeringskansliets mejlrutiner har vi ju, om inte förr, fått lära oss att ett okrypterat mejl är lika (o)hemligt som ett vykort. Att förbjuda kryptering borde således logiskt sett följas av förslag om att upphäva brevhemligheten, förbjuda förseglade kuvert och påbjuda korrespondens per vykort.

Det gäller bara att alla skriver tydligt och läsligt. Så de inte misstänks för försök till kryptering.

Media: AB 1, 2, DN, SR Ekot, P3 Nyheter, SvD. Bloggar: Erik Svansbo.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, integritet, övervakning, övervakningssamhället, storebror, datalagringsdirektivet, dld, kryptering, liberalism, Folkpartiet