Skolor som inte arrangerar skolval missar en chans till svåröverträffad samhällsundervisning. Valen i Europa och Sverige, men framför allt eleverna, förtjänar att tas på allvar.

Bara 164 av 4 000 potentiella skolor har hittills anmält sig till skolvalet inför EU-valet i slutet av maj och en stor del av de pengar regeringen har avsatt kan förbli outnyttjade (SR Ekot). För de nationella valen brukar intresset vara större, men inte heller 2010 års siffra på 1 500 deltagande skolor imponerar. Skolvalet förtjänar att tas på betydligt större allvar.

Skolan har både en kunskapsbyggande och en fostrande uppgift när det gäller hur samhället fungerar, om politik och demokrati. Vid få andra tillfällen har lärare och skolor ett bättre tillfälle att diskutera och demonstrera demokratin och stora samhällsfrågor, än vid allmänna val. När den politiska temperaturen höjs, mediebevakningen intensifieras, sakfrågor lyses igenom på längden och tvären och de myndiga i omgivningen funderar över hur de ska lägga sin röst – då borde det också vara rätt tid att engagera eleverna. Nästa gång är det som bekant deras tur på allvar.

Att EU-valet väcker mindre intresse i vuxensamhället är ingen orsak att behandla det mer styvmoderligt i skolorna – tvärtom. Många av de europeiska stora frågorna om miljö, jobb och flyktingar m m är sådana som torde engagera ungdomar särskilt. Ungdomars intresse kunde rentav användas som en hävstång för att öka EU-engagemanget generellt.

Partier och politiker har förstås också ett ansvar för skolors och elevers involvering, och inte bara genom ungdomsförbundens direkta skolnärvaro. Demokrati- och Europaminister Birgitta Ohlsson må ha ett särskilt ansvar som hon förvaltar med energi och ihärdighet, men hennes och några andras engagemang borde delas av fler, som kan möta och diskutera med unga.

Det är inte bara EU-valet, och de nationella valen, som förtjänar uppmärksamhet. Det är framför allt ungdomarna som förtjänar att tas på allvar.